Slingor nylon/dyneema
- Trådstartare embl
- Start datum
Nylon vid slitage, toppreps ankare, i träd och runt stenar.
Tyngre och biligare!
I övrigt dynema, lättare smidigare, trad-ankare, alpinQD
Dyrare och kanske något känsligare mot slitage
Personligen tycker jag att 6mm är för tunnt, jag vet att detcär safe men i magen känns 8-10mm som lagom.
Hållbarhet, nylon ja det är väll en 10år? Dynema tror jag ligger på 6år? Men allt handlar om slitage. Sedan kommercdet alltid nya prylar och en naturlig shopoholicolism tror jag medför att du sällan får för gammla slingor.
Tyngre och biligare!
I övrigt dynema, lättare smidigare, trad-ankare, alpinQD
Dyrare och kanske något känsligare mot slitage
Personligen tycker jag att 6mm är för tunnt, jag vet att detcär safe men i magen känns 8-10mm som lagom.
Hållbarhet, nylon ja det är väll en 10år? Dynema tror jag ligger på 6år? Men allt handlar om slitage. Sedan kommercdet alltid nya prylar och en naturlig shopoholicolism tror jag medför att du sällan får för gammla slingor.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Nylon är väldigt bulkigt att jobba med men brukar använda det runt stålbalkar och ställen där jag vet att det kommer bli förstört. Knyter av så det är en spänd och en lös part runt balken. Även till säkring runt klämblock och andra natursäkringar känns Nylon bra. I karbiner lägger Dyneema sig bättre på plats i karbinen och är därför säkrare.
Återupplivar en gammal tråd här...
Med vad jag läst, hört och tänkt på sista tiden skulle jag säga så här: använd dyneema i situationer där du inte tänker knyta några som helst knutar på slingan. Dvs i princip bara till quickdraws och förlängning av mellansäkringar.
Använd nylon närhelst du kan komma att behöva korta av, skarva, knyta av, osv. Dvs till alla ankarbyggen.
Det tycks mig som att det mesta pekar på att i princip alla knutar i dyneema glider under relativt små belastningar. Därför menar jag att dyneemaslingor inte alls bör ses som standardslingor som de gör idag, utan användas med urskiljning.
Har jag rätt eller fel?
Med vad jag läst, hört och tänkt på sista tiden skulle jag säga så här: använd dyneema i situationer där du inte tänker knyta några som helst knutar på slingan. Dvs i princip bara till quickdraws och förlängning av mellansäkringar.
Använd nylon närhelst du kan komma att behöva korta av, skarva, knyta av, osv. Dvs till alla ankarbyggen.
Det tycks mig som att det mesta pekar på att i princip alla knutar i dyneema glider under relativt små belastningar. Därför menar jag att dyneemaslingor inte alls bör ses som standardslingor som de gör idag, utan användas med urskiljning.
Har jag rätt eller fel?
Mina dubbla halvslag i ankare av dyneemaslingor har aldrig glidit efter åtdragning, trots att andreman hängt både titt och tätt i alla fall. Vad är det som tyder på att knutarna skulle glida?
Sedan undrar jag lite också hur man ska få en "avkortningsknut" att glida, då känns det som att man har felbelastat på något sätt?
Jag tror att du har ganska rätt John.
Finns ju även någon, historia om dyneemaband som gått av p g a den värme som alstras vid glidande knut - men jag har ingen bra referens där. Jag tror att det var en fallskärmsolycka, och det är inte säkert det är relevant.
Nåja, utöver att de glider och "ser ut att nötas lättare" (i och för sig ett ganska subjektivt påstående, tror jag) så finns det ju en del tester som visar att de åldras och förlorar prestanda betydligt snabbare än nylon.
Och, vitsen med en avkortningsknut är väl att den ska tåla belastning i första hand utan att glida. Och knuten belastas ju om slingan belastas.
Finns ju även någon, historia om dyneemaband som gått av p g a den värme som alstras vid glidande knut - men jag har ingen bra referens där. Jag tror att det var en fallskärmsolycka, och det är inte säkert det är relevant.
Nåja, utöver att de glider och "ser ut att nötas lättare" (i och för sig ett ganska subjektivt påstående, tror jag) så finns det ju en del tester som visar att de åldras och förlorar prestanda betydligt snabbare än nylon.
Och, vitsen med en avkortningsknut är väl att den ska tåla belastning i första hand utan att glida. Och knuten belastas ju om slingan belastas.
Då tror jag att jag har missförstått vad som avses med avkortningsknut, för mig innebär det en överhandsknut/åtta/nia som används för att finjustera läget på öglor.
Jag är också nyfiken på detta! Jag har faktiskt aldrig hört det tidigare. Jag vet att dyneema har lägre friktion än nylon, men att det skulle vara tillräckligt lite för att det skulle glida?
En liten video man ska ha sett i detta sammanhang är följande (finns även i annan tråd):
http://dmmclimbing.com/knowledge/how-to-break-nylon-dyneema-slings/
Det är i alla fall inget bra att ha en avkortningsknut på sin dyneema-cowtail, klippa denna i ankaret, stå med slack och hoppa bakåt…
http://dmmclimbing.com/knowledge/how-to-break-nylon-dyneema-slings/
Det är i alla fall inget bra att ha en avkortningsknut på sin dyneema-cowtail, klippa denna i ankaret, stå med slack och hoppa bakåt…
Det är en känd gammal "sanning" att Dyneema har dålig friktion och lämpar sig dåligt för knutar.
Det nämns utan vidare referens i många sammanhang, men jag hittade just nu ingen riktigt bra referens som bygger på experiment osv.
Jag hittar däremot en del tester, där man nämner denna svaghet, men sedan testar olika varianter av ankare, och där jag vid snabb genomläsning nästan tycker att experimentet visar att knuten är ett mindre problem avseende glidning...
Nedanstående test är tämligen relevant, och visar i alla fall att genomglidning är ett problem med Dyneema.
http://www.trango.se/dragprov_bandknut.html
Jag misstänker att det finns referenser om man letar bättre än vad jag gjort. Leverantörer av slingmaterial brukar även varna för detta - vilket i och för sig kan vara dåligt underbyggt.
Det nämns utan vidare referens i många sammanhang, men jag hittade just nu ingen riktigt bra referens som bygger på experiment osv.
Jag hittar däremot en del tester, där man nämner denna svaghet, men sedan testar olika varianter av ankare, och där jag vid snabb genomläsning nästan tycker att experimentet visar att knuten är ett mindre problem avseende glidning...
Nedanstående test är tämligen relevant, och visar i alla fall att genomglidning är ett problem med Dyneema.
http://www.trango.se/dragprov_bandknut.html
Jag misstänker att det finns referenser om man letar bättre än vad jag gjort. Leverantörer av slingmaterial brukar även varna för detta - vilket i och för sig kan vara dåligt underbyggt.
DMM-länken (se tidigare inlägg) var ett skäl till mitt påstående. Även om det där handlar om knopar som används för att skarva ihop längder av dyneema (för att visa på det olämpliga i detta), så framgår det ju med all tydlighet att välkända knopar beter sig helt annorlunda med dyneema än vad i alla fall hade förväntat mig.
Friktionskooficienten ligger runt en fjärdedel av nylonets (säkert varierande beroende på tillämpning).
Duktigt folk inom förbundet har falltestat med faktor 2 i olika knopar och ankare i dyneema och ser en klar förmåga hos knoparna att glida. I glidningen uppstår mycket värme och materialet skadas kraftigt. Ytterligare personer inom förbundet lär ha gjort liknande tester, men jag har ingen referens mer än muntliga beskrivningar. Misstänker att det kommer här på Utsidan eller i Bergsport så småningom.
När jag talar om att korta av med en överhandsknop syftar jag på att ta ena benet i en slinga och slå en dubbel överhandsknop på denna, utan att fästa denna loop någonstans. Om en sådan knop glider uppstår dels en riktningsförändring i ankaret och en dålig jämviktning. Viktigare är att dyneemamaterialet riskerar att skadas.
Friktionskooficienten ligger runt en fjärdedel av nylonets (säkert varierande beroende på tillämpning).
Duktigt folk inom förbundet har falltestat med faktor 2 i olika knopar och ankare i dyneema och ser en klar förmåga hos knoparna att glida. I glidningen uppstår mycket värme och materialet skadas kraftigt. Ytterligare personer inom förbundet lär ha gjort liknande tester, men jag har ingen referens mer än muntliga beskrivningar. Misstänker att det kommer här på Utsidan eller i Bergsport så småningom.
När jag talar om att korta av med en överhandsknop syftar jag på att ta ena benet i en slinga och slå en dubbel överhandsknop på denna, utan att fästa denna loop någonstans. Om en sådan knop glider uppstår dels en riktningsförändring i ankaret och en dålig jämviktning. Viktigare är att dyneemamaterialet riskerar att skadas.
Nerds unite
Ska bli kul att lösa om testerna ovan som John refererar till. Jag har laborerat lite med liknande under den gångna veckan. Nu är detta med fallskyddsutrustning avsett för industribruk så inte vanlig klätterutrustning. Hur som.
En nylonliknande slinga gick av vid ett faktor1.5 fall (fritt fall 80kg viktplattor, inte docka) när den hade en överhandsknut på sig, den gick av vid knuten. När samma slinga(!) senare utsattes för samma fall utan överhandsknut men med en dubbelåtta med låskarbin som infästningspunkt klarade den sig galant.
Varning trådkapning och nörderi!
Våra försök till halvseriösa tester ( faktor 1-2 fall från falltorn men ingen dynamisk kraftmätare, 80kg docka alt 80kg viktplattor) har framförallt fått mig att undra huruvida det i en verklighet situation uppstår några fantastiska krafter överhuvudtaget. Vi har försökt att få fallrycksdämpare (screamers på klättersvengelska) att lösa ut men lyckades inte föränn i faktor 2 fallet och då endast med max 10cm av 1.5 möjliga meter. Vi gjorde 3 fall, faktor 1,1.5,2 med tre olika tillverkares fallskyddsystem.
Alla löste däremot ut fullt i faktor 2 fall med 80kg viktplattor.
Detta som en liten passning till bland annat dmm testet där en stel oformlig massa till vikt användes. Det blir helt enkelt en jävla skillnad om man har något mer människolikt. Men för att säga något säkert så behövs såklart en kraftmätare och en ännu mer realistisk dummy. Vi använde en brandövningsdocka i full storlek.
För att fortsätta nörderiet så provdrog vi två av falldämparna statiskt, den ena löste vid 800 sen vid 4-500kg, den andra redan vid 300kg. Nu går ju inte statiskt drag att direkt jämföra med chockbelastning men något säger det kanske? Eller? (Jag är varken fysiker, matematiker eller något åt det hållet, bara nyfiken nörd...)
Enligt tillverkarna ska falldämparna lösa vid chockbelastning av 200kg,600kg och typ 600. Ingen av dessa dämpare löste alltså vid faktor 1.5 fall, två av dom släppte 10cm av 1.5meter vid faktor 2. Jag är jävligt nyfiken på vilka krafter vi egentligen genererade!
Ska bli kul att lösa om testerna ovan som John refererar till. Jag har laborerat lite med liknande under den gångna veckan. Nu är detta med fallskyddsutrustning avsett för industribruk så inte vanlig klätterutrustning. Hur som.
En nylonliknande slinga gick av vid ett faktor1.5 fall (fritt fall 80kg viktplattor, inte docka) när den hade en överhandsknut på sig, den gick av vid knuten. När samma slinga(!) senare utsattes för samma fall utan överhandsknut men med en dubbelåtta med låskarbin som infästningspunkt klarade den sig galant.
Varning trådkapning och nörderi!
Våra försök till halvseriösa tester ( faktor 1-2 fall från falltorn men ingen dynamisk kraftmätare, 80kg docka alt 80kg viktplattor) har framförallt fått mig att undra huruvida det i en verklighet situation uppstår några fantastiska krafter överhuvudtaget. Vi har försökt att få fallrycksdämpare (screamers på klättersvengelska) att lösa ut men lyckades inte föränn i faktor 2 fallet och då endast med max 10cm av 1.5 möjliga meter. Vi gjorde 3 fall, faktor 1,1.5,2 med tre olika tillverkares fallskyddsystem.
Alla löste däremot ut fullt i faktor 2 fall med 80kg viktplattor.
Detta som en liten passning till bland annat dmm testet där en stel oformlig massa till vikt användes. Det blir helt enkelt en jävla skillnad om man har något mer människolikt. Men för att säga något säkert så behövs såklart en kraftmätare och en ännu mer realistisk dummy. Vi använde en brandövningsdocka i full storlek.
För att fortsätta nörderiet så provdrog vi två av falldämparna statiskt, den ena löste vid 800 sen vid 4-500kg, den andra redan vid 300kg. Nu går ju inte statiskt drag att direkt jämföra med chockbelastning men något säger det kanske? Eller? (Jag är varken fysiker, matematiker eller något åt det hållet, bara nyfiken nörd...)
Enligt tillverkarna ska falldämparna lösa vid chockbelastning av 200kg,600kg och typ 600. Ingen av dessa dämpare löste alltså vid faktor 1.5 fall, två av dom släppte 10cm av 1.5meter vid faktor 2. Jag är jävligt nyfiken på vilka krafter vi egentligen genererade!
