Skolklass i Funäsfjällen undsatta med helikopter (25 aug 2021)

Ja, ur hållfasthetsynpunkt är nog så lång lina som möjligt vettigt för att kunna trycka ner tältspiken så vertikalt som möjligt.

Men alla stag ska kanske inte staga i sidled, vissa behöver kanske staga även nedåt. Och då blir det lite jobbigare.

Men ja, så lång lina som möjligt och tältspiken vinkelrätt mot linan känner i alla fall jag att det måste vara vettigast.

Men som sagt var, det finns skolor som hävdar att tältspiken alltid ska rak ner i marken (90 grader mot marken, och alltså vilken vinkel som helst mot linan). Och det tror jag inte särskilt mycket på.
 
Ja, ur hållfasthetsynpunkt är nog så lång lina som möjligt vettigt för att kunna trycka ner tältspiken så vertikalt som möjligt.

Men alla stag ska kanske inte staga i sidled, vissa behöver kanske staga även nedåt. Och då blir det lite jobbigare.

Men ja, så lång lina som möjligt och tältspiken vinkelrätt mot linan känner i alla fall jag att det måste vara vettigast.

Men som sagt var, det finns skolor som hävdar att tältspiken alltid ska rak ner i marken (90 grader mot marken, och alltså vilken vinkel som helst mot linan). Och det tror jag inte särskilt mycket på.

Oj, det är ju klurigt det där.

Om marken är fast bör rimligen _nästan_ 90 grader mot markytan vara bäst. Nästan, därför att vinkeln mot dragkraft/lina väl också bör vara 90 grader. Med lång lina bör man då få maximalt med gods (om vi betraktar marken som sådant) både på fram- och baksida om tältspiken. När du drar i spikens övre del trycks den undre delen bakåt.

Fast spiken kommer ofelbart att röra sig, och det är väl där problemet uppstår? "Godset" kommer att komprimeras en del, och beroende på hur det reagerar på det gäller olika vinkel. Och då får man ju ta hänsyn till att materialet inte är homogent. Tänk grästorv på sandjord eller hård skare på opackad snö eller så.
 
Hej, nu kommer ett inlägg som är helt OT i relation till denna händelsen.

Men när en pratar fjällsäkerhet, busväder på sommarfjäll - tror jag en av de största säkerhetsåtgärder en kan göra (utöver tillgång till satellitkommunikation) är att ha lätt rygga och träna - så en har tränad och uthållig energiförbränning och då kan producera mycket kroppsvärme och samtidigt röra sig längre sträckor, även blöt i kass väder. Nu går ju inte det att ha som krav på en grupp att de ska va kapabla ultralöpare, och inget alla kan eller eller vill pyssla med heller för den delen. Men för den som vill lägga energi på förberedelser för fjällsäkerhet tror jag fysisk träning är en av de viktigaste ingredienserna. Som tur är bor vi i ett land med allmän välfärd så det är ju knappast ett måste, men ändå en grej jag tycker borde finnas i fjällsäkerhetsdiskussioner.
 
Det här med lätt rygga har ju tagits upp tidigare många gånger.

Vad går gränsen för lätt rygga? I vilket sammanhang och när. Det är flera frågeställningar som måste ställas. Långt ifrån att det är säkrare med en liten lätt påse på ryggen så du kan kila fram i all hast.

Om nu du inte kan göra det, kila framme all hast, så återstår den vanliga lunken.
I den situationen är du beroende av vad din säkerhet du bär på ryggen består av.

Jag anser att ett bra tält, om du tältar, ett bra förstärknings antal kläder och givetvis torrt underställ i din torra sovsäck. Mindre viktigt är om ditt sovundelag är dåligt så länge det skyddar dig från markkyla.

Du får accepter att vandra i blöta kläder och kängor när situationen så är. Aldrig använda de torra nattkläderna under dagtid. För mig är det tre ställ, de underställ som blivit blött som får torka om det behövs under vandringen, och det underställ som jag sover i. På rast tar jag på mig om det behövs ett torrt underställ då just jag svettas mycket, det blöta hänger jag upp på ryggan för att torka. När dagen är slut, varm the/ soppa, sedan upp med tältet, sedan fixa middagen. Efter det stoppa pipan och en slurk wirre och i kojs. 😊
 
Skall även tilläggas att vi inte "glömt att kolla väderrapport".

Vi utgick ifrån befintlig information. Veckan inleddes faktiskt med att vi korrigerade planerad rutt och låg första natten i björkskog nere vid Mittån istället för vid Svaletjakke som planerat (detta på grund av rapport om vind upp mot 20 m/s).

Vi tog även ner rapporter från smhi och yr.no vartefter där vi hade täckning. Vid det aktuella dygnet, dock, hade sådan saknats och vi fick förlita oss på informationen som fanns att tillgå (från Garmin inReach).

Tack för intressant läsning, och skönt att det gick väl för er!
Jag var själv i Skäckerfjällen i Augusti och utsattes då för det värsta vädret jag varit med om i fjällen, inte i närheten av er situation. Vi saknade täckning och hade en veckas gammal prognos ifrån SMHI sparad i telefonen, samt tillgång till väder via Garmin InReach. Dess prognos sa 5m/s i medel och 10 i byarna, men vid flera tillfällen rycktes min syster med i vinden och trillade, så betydligt hårdare vind än så är jag säker på att det var. Så till frågan: Vad har ni för erfarenhet av tillförlitligheten på väderleksprognosen i Garmin InReach? Varifrån kommer prognoserna?

Hälsningar Josef
 
Hej, nu kommer ett inlägg som är helt OT i relation till denna händelsen.

Men när en pratar fjällsäkerhet, busväder på sommarfjäll - tror jag en av de största säkerhetsåtgärder en kan göra (utöver tillgång till satellitkommunikation) är att ha lätt rygga och träna - så en har tränad och uthållig energiförbränning och då kan producera mycket kroppsvärme och samtidigt röra sig längre sträckor, även blöt i kass väder. Nu går ju inte det att ha som krav på en grupp att de ska va kapabla ultralöpare, och inget alla kan eller eller vill pyssla med heller för den delen. Men för den som vill lägga energi på förberedelser för fjällsäkerhet tror jag fysisk träning är en av de viktigaste ingredienserna. Som tur är bor vi i ett land med allmän välfärd så det är ju knappast ett måste, men ändå en grej jag tycker borde finnas i fjällsäkerhetsdiskussioner.

Det är ju lite enkelspårigt, men i stort håller jag med, då jag nog håller värmen hyfsat i aktivitet och är tunnklädd även vintertid vid löpning.
Dock täcker det inte de gånger du skadar dig, stukar foten eller till och med bryter något, alternativt blir sjuk och långt ut i terrängen.
Då behövs även lä och värme, utöver kommunikation.
Så lättare än att man har med sin första hjälpen samt vindsäck/tält blir inte ryggsäcken, ofta kanske också sovsäck/värmeplagg och snöskyffel (allt frilufsande sker ju inte enbart sommartid).
 
Läser en gång till det jag tidigare kommenterat och blir än mer kritisk till tanken att säkerheten i fjällen ligger i en mycket lätt packning. En packning som vars vikt skulle underlätta de fjäderlätta benens flykt till säkerheten…
Om inte det fungerar så är det upp till rymdens satelliter som skulle via dess kommunikation borga för trygghet.

Allvarligt?

Är det jag som börjat bli gammal eller är det den naiva tron på tekniken som ska rädda oss?

Jag vill påstå att både till sjöss och på land är det en hel del amatörer som borde lära sig grundläggande kunskap innan dessa påstår det jag anser är flummigt och inte bara det utan rent riskabelt.
 
Om markens beskaffenhet är så tacknämlig att man faktiskt kan välja vilket sätt man vill slå ner spiken, så brukar det inte vara något problem med förankringen =)


Tjugofemkilos-ryggsäcken hjälper föga mer än tolvkilos-ryggsäcken om man blir liggandes med skadad fot. I bägge fallen finns plats för bra tält, förstärkningskläder och torrt ombyte.
Lätt packning ska inte förväxlas med undermålig utrustning.

En vandrare som går med lätt packning har givetvis mer ork och energi att använda vid dagens slut, än vandraren som bär det dubbla. Energi som kan användas om situationen kräver det. Pigg och glad tar bättre beslut än trött och sur.
Är vandraren dessutom i god form är det ju ännu bättre.

Vad är det som är så provocerande med det?


Detta betyder såklart inte att lätt packning ersätter kunskap och erfarenhet, men även en nybörjare gynnas såklart av att inte lasta ner sig i onödan.
 
Tjugofemkilos-ryggsäcken hjälper föga mer än tolvkilos-ryggsäcken om man blir liggandes med skadad fot. I bägge fallen finns plats för bra tält, förstärkningskläder och torrt ombyte.
Lätt packning ska inte förväxlas med undermålig utrustning.

En vandrare som går med lätt packning har givetvis mer ork och energi att använda vid dagens slut, än vandraren som bär det dubbla. Energi som kan användas om situationen kräver det. Pigg och glad tar bättre beslut än trött och sur.
Är vandraren dessutom i god form är det ju ännu bättre.

Detta betyder såklart inte att lätt packning ersätter kunskap och erfarenhet, men även en nybörjare gynnas såklart av att inte lasta ner sig i onödan.

Lite trimmat citat, men;

Det finns självklart en gyllene medelväg som kanske är bäst. Som alltid gäller det att kunna anpassa utrustningen efter tänkt tur och deltagare. Något jag själv fått erfara ett par gånger. Utgår man från den lättaste utrustningen så är det självklart så att all vikt utöver den är antagligen adderad på grund av säkerhetsmarginal (tyngre tält, mer/tjockare kläder, tyngre kök osv osv) eller av komfortskäl.

Jagade själv vikt på utrustningen till jag kom till en punkt där det inte riktigt var värt det längre, och om jag ska vara ärlig kunnat försätta mig i en situation som jag inte velat hamna i.

Bara för att man går med lättare packning behöver det inte betyda att man har mer ork och energi i slutet av dagen heller. Allt handlar egentligen bara om hur snabbt man kan ta sig från A till B. Har man rört sig långsammare pga ett par kg tyngre packning kanske det inte gör någonting om man kunnat återhämta bättre under raster (hållt värmen bättre, kunnat unna sig varm dryck, kunnat byta till torra strumpor osv osv).

Det är stor skillnad mot att ge sig ut på en daltur under sommarmånaderna i fint väder och att ge sig upp på en högalpin tur en regnig blåsig höstvecka. Senast förra veckan så passerade jag 2 sönderblåsta ul tält som man nog kan kassa som kvalitetstält i Kaskavagge. Då var de dessutom inte på något utsatt ställe (de hade slagit upp de med raststugan som skydd). Vi hade också ett ul tält, men valde att söka skydd nere i Vistasdalen Det höll ändå på att sluta med ett haveri. Då tror jag ändå inte det var mer än 5-10m/s det blåste och kanske 15-20m/s i byarna
 
Menade såklart inte att träning ersätter bra utrustning 😅 men jag tycker det är konstigt att det sällan tas upp i fjällsäkerhetsdiskussioner. Utöver att det ökar förmågan att hålla värme, hjälpa kroppen att klara stress och möjlighet att söka skydd, så är de mest sannolika orsakerna till att behöva fjällräddning på sommaren skador typ stukade fötter o dyl, iallafall enligt polisens statistik för svenska fjällen. En stark kropp och lättviktspackning, finns det bättre sätt att undvika stukade fötter?
 
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
Kalle G 8 pers undsatta 800m från Vålåstugorna 2018-03-18 Säkerhet och räddning 12

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.