Skidexpedition Kebnekaise. Tips och råd?

Tja! Tredje året på Natur påbörjat, vilket inefattar projektarbete. Efter många skrotade ideer och ändrade planer är vi nu inne på att bestiga Kebnekaise! Det ultimata hade varit att kombinera denna expedition med mitt och min kompis gemensamma skidintresse. Tanken är att vi ska vandra upp, med antingen kängor eller skidor (beroende på svårighetsgrad), och åka skidor ner. Bestigningen skall även innefatta en övernattning.

Våra frågor är:

- Vilken tid på året lämpar sig för detta äventyr bäst? Höst? Vår? Jag antar att vi utesluter december månad, då vi uppskattar solens närvaro en del av dagen i alla fall.

- Vad för sorts specialutrustning krävs? Alltså allt som inte anses vara vanlig vandringsutrustning.

- Hur lång tid kan vi räkna med att vår vandring/skidåkning kommer att ta?

- Är vanlig vandring eller med kängor/snöskor, eller vandring med stighudar att rekommendera?


Jag har själv god skidvana i offpisten, mestadels åkning i Norge samt även Alperna. Har även erfarenhet av utomhusklättring sommartid och äger utrustning till detta. Skidutrustningen består av lavinspade, ett par allmountain-skidor och ett par teleskop-skidstavar. Skidorna lämpar sig bra till pudret i Norden. Har dock inga vandringsbindningar eller stighudar till skidorna, men det kommer jag införskaffa vid behov.

Min kompis har mycket god skidvana i pist och viss skidvana i offpist, men vi båda tar oss ner för all åkbar skidterräng. All skidutrusting som behövs för offpiståkning har han tillgång till. Han har bara provat på klättring ett fåtal gånger, men är allmänt sportig.

Vi båda är aktiva killar, Jag håller på med friidrott på högre nivå samt klättring och skidåkning på hobbynivå. Anton, som min kompanjon kallas, har en bra fysik och är som sagt allmänt sportig.

Alla kommentarer eller andra lösa tankar uppskattas!

Mvh John Plate
 
Har dock inga vandringsbindningar eller stighudar till skidorna, men det kommer jag införskaffa vid behov.

Gör det och sikta på en tur i mars eller april. Då har ni lite tid efter utflykten till redovisning och sånt, och hinner innan snön är borta. Skulle ni försöka med barmark blir det antingen stressigt i höst, eller preeeeccciiiiiis i slutet av nästa vårtermin, och då har snön kanske inte smält tillräckligt.

Att ta sig till Nikkaluokta brukar väl gå på ca ett dygn från de flesta delarna av landet. Därifrån några timmar skidmarsch in till fjällstationen, ev. längre om ni vill ha kortare toppdag. Vill ni bara åka skidor skulle jag sikta på västra leden, östra är inte skidterräng förrän en bra bit ner (men visst, om ni nu "tar oss ner för all åkbar skidterräng" så finns det säkert vägar ner för den branten). Själva topputflykten klarar ni på en dag från fjällstationen, så väl på plats är det bara att invänta gynnsamt väder.

Det finns andra vägar upp på toppen, men jag har ingen aning om hur de lämpar sig för skidåkning. Det blir ju lite mer expedition av det om ni kör Rabots led både upp och ner, men jag vet inte om det är genomförbart, varken för den erfarne eller för er. Men siktar ni på en vårtur har ni ju gott om tid att reka sånt.
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Senare delen

av april eller början av Maj är fint däruppe. Jag skulle föreslå att ni också går runt massivet. Dag 1 till Tarfalastugan sent på våren om det är ont om snö i Ladjovagge kan ni skida över högplatån öster om Tarfala från Nikkaluokta.
Dag 2 via Firnpasset och Rabots glaciär till Singistugorna. Dag 3 topptur via Durlings led om det är bra väder. Dag tre vid dåligt väder till Kebnekaise fjällstation och topptur dag fyra eller fem. Om ni har lämplig klätterutrustning och vana av mixed bestigning går det att ta sig från Tarfala och upp också via olika rutter men bitvis får ni bära skidorna om de skall med upp på toppen.

Alternativt kan ni gå medurs i stället om väderleksprognosen är lämpligare för det upplägget.

Thure
 
april eller början av Maj [...] om det är ont om snö i Ladjovagge kan ni skida över högplatån öster om Tarfala

Jag var där i 15-20 april 2010 och då var högplatån svårframkomlig. Sten sten och åter sten stack upp ur snön, och stack den inte upp fanns den alldeles under ytan. Många repor under skidorna, trots försiktighet och omvägar. Vi höll oss i och för sig delvis på Tarfala-kanten av platån, men det såg inte väsentligt bättre ut längre ut på platån.

Var 2010 en ovanligt snöfattig vår?

I övrigt instämmer jag med Thures inlägg.
 
Mikael Ekenstam och Lasse Thulins m.fl. bok Topptur kan jag rekommendera er att införskaffa. Finns i två delar och den blå täcker in Kebnekaise:

http://www.topptur.nu/books.asp?pid=2&language=1

Tänk på lavinfara, det är lavinbenägen terräng. Transciever, spade och sond bör man ha.

Utrustningsmässigt låter det som ni ska gå med randoprylar och för längre turer så vill man gärna gå med lätta prylar och då är det dynafit som gäller. Jag har ett par Black Crows sevun med Dukes och Lange superblaster och ett par Dynastar pro ride med dynafit och ett par garmontpjäxor och skillnaden är enorm. Kråkorna går man inte gärna många höjdmeter med. Det går väl också att hyra randogrejer på stationen? Bredden är inte jätteviktig, man ska nog ha tur om man träffar på puder. Vindpinad kartongsnö är nog vanligare. I slutet av april och maj så kan man dock ha tur och få kul vårslask. Går man över 100 i midja så börjar skidorna bli lite tråkiga att skråa med kan jag tycka.
 
Hmm

Det är ju inte så att det inte finns trådar att söka på. Våren 2011 var det två tjejer som hade exakt samma upplägg. Du kan läsa mer om det här : http://kebun2011.wordpress.com/

Har också för mig att det var ett gäng killar som skulle göra desamma men det hörde jag aldrig av om det verkligen blev något.

Baserat på det du skriver och den utrustningen som ni har låter det inte riktigt som ni har full koll på det här med laviner. Så tror nog att ni skulle få ut mest av turen genom att hyra en guide som hjälper er med själv bestigningen.

ThureB: Du kanske vet något jag inte vet men för mig känns inte riktigt ansvarsfullt att föreslå en 17-18 åring som troligen gör sin första fjälltur själv över en glaciär ?
 
Faror

finns förstås och glaciärerna kan vara luriga och jag instämmer i att lavinfaran bör beaktas och den är troligen betydligt större än glaciärfarorna i april/maj.

Har varit en del olyckor på Kebnekaise men mera fall och ras än fall i sprickor och glaciärbrunnar. Stegjärn kanske behövs på toppglaciären Kebstationen kan nog ge råd.

Men visst har du rätt i att glaciärfärder innebär risker och att kunskap behövs där. En glaciärkurs innan borde in i planeringen jämte lavinkurs.

Thure
 
2010 var mkt snöfattig, varit där flertal gånger i slutet av april och det har då varit ok till toppen, 2010 gick jag västra upp men det var mkt sten på virremvarre.

Från slutet av mars och fram till slutet av april är att rekommendera. Ska man åka skidor från toppen är västra ett trevligt alternativ. Vill man klättra lite och få lite glaciärtramp är Östra bättre och vill man dessutom klättra lite mer är Nygrens eller nordostkammen vettiga alternativ.

Telemark eller randoneé är att rekommendera om man vill få ut ngt av skidåkningen, annars går det att ta sig upp och ner på västra exempelvis med vanliga turskidor också, men njutningen utför blir inte densamma. 19 km från Nikka till keb-stationen tar ju lite olika tid beroende på vad man har under fötterna med.
 
Tack för all respons! Vi har faktiskt ordnat med lavinutbildning här på hemmaplan från en bekant skidlärare och alpinguide!

Vi har läst de flesta trådar i ämmnet på forumet! Men ingen av deras expeditioner behandlade våran sittuation tillräckligt bra! Samt att det är svårt att få respons på inviduella frågor i en gammal tråd!

Angående skidåkningen så hörde jag att man kunde ta sig ner i grytan via firning och hitta ganska fin åkning där! Tillräckligt avancerat och kanske lagom med tanke på den avlägsna belägenheten.

Så i slutet av april början av maj borde det vara bra? problematiken ligger ju i att en rapport skall vara skriven i maj! vilket pressar oss till en så tidig start som möjligt.
 
Angående skidåkningen så hörde jag att man kunde ta sig ner i grytan via firning och hitta ganska fin åkning där!
Det är väl i så fall Tuolpagorni det pratas om? Ingen jätteomväg på väg hem från sydtoppen, men lite extra knatande blir det ju.

Så i slutet av april början av maj borde det vara bra? problematiken ligger ju i att en rapport skall vara skriven i maj! vilket pressar oss till en så tidig start som möjligt.

Jag ser ingen anledning att vänta till maj. Fjällstationens vintersäsong ger ju en fingervisning om när det anses kul att vara i fjällen; behöver ni tid att skriva rapport så åk i första halvan av april istället.
 
Bestigning nu i höst?

Hej! Jag är Anton, den andre killen som tillsammans med John ska bestiga Sveriges stolthet! Jag undrar om det finns någon möjlighet att bestiga berget i hyfsade förhållanden nu i höst eller alternativt tidig vinter? Att både genomföra bestigningen och skriva en bra rapport till våren skulle bli väldigt svårt, om inte omöjligt. Vi kommer ju att ha diverse sluttentor och prov att ta hand om mot slutet av läsåret, så det vore ingen hit att ha en projektarbetsrapport hängandes över oss också! Vad tror ni?
 
Visst är det genomförbart, men ni missar ju skidåkningen då.

Det besvärliga är väl att hinna iväg innan det kommer för mycket snö. Snön gör det ju besvärligare att gå, i synnerhet på blockmarken som dominerar från ca 1200 m och uppåt. Jag vet inte när Kebnekaiseområdet börjar få väsentliga snömängder, men jag skulle inte vänta till november i alla fall, och ni behöver väl en stund på er att planera allt och öva det som behöver övas.

Som jag minns det när jag själv gick tredje året på gymnasiet så var inte arbetsbelastningen märkbart värre än vanligt förrän efter påsk, d.v.s. april nån gång. Om jag vore ni skulle jag ta god tid på mig att gräva fram information och öva under hösten och vintern, och sedan genomföra turen i mars, eller februari om ni har bråttom att börja skriva rapport.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips