Ang. stålramar
Det stämmer att rören i dagens stål ramar blivit allt tunnare generellt sett. Men detta påstående gäller inte de ramsatser som man använder för att tillverka specifika touring ramar från tex. Thorn, Surly mfl.
Orsaken är helt enkelt att inte ens de hårdaste och exotiska stål legeringar förbättrar vridstyvheten nämnvärt. Vad de däremot gör är att de ökar dragfastheten och slagtåligheten aningen så man kan dra tunnare rör. Ofta har dessa rör även egenskaper som gör att de härdar och blir hårdare av att svetsas.
Det är oftast dessa rör man idag bygger de mer exklusiva stålramar och som kan mäta sig i vikt med aluminium och titan.
Bygger man om tex. en sådan lätt modern MTB eller racer ram till touringcykel och hänger på tunga väskor märker man snabbt att hela ramen kränger och ormar sig. Det dröjer då troligen inte länge innan ramen spricker.
De mtb ramar som är lämpliga att konvertera är numera nästan alltid av billigare modell. Tyvärr har dagens ramar en annan geometri än den som var vanlig i början av 90-talet då de mer ansågs som äventyrs cyklar med flera roller att fylla. Så det kan vara svårt att få vikten från packningen ovanför eller mellan hjulaxlarna. Men inte behöver man välja gå till baks till 60 eller 70-talet och den låggradiga Hi-Teng(high tensile steel/kolstål) som var vanligt förekommande i standard cyklar då. Många gamla mtb eller sport cyklar från 80 och 90-talet var gjorda i utmärkt japansk CroMol-stål och har dessutom tjockare gods så de klarar den höga vikten från all packning så länge svetsarna är ordentligt gjorda.
Som sagt så är det svårt att laga tex. ett rambrott mitt på över eller underröret då godtjockleken ofta ligger på 0,4-0,8 mm! Därför svetsar man oftast inte utan sätter in en förstärkning var efter rören hårdlöds ihop med någon typ av mer lättsmält metall tex. silver eller brons! Detta försämrar inte hållfastheten hos stålrören och gör det lätt att göra om lagningen. Tyvärr är det numera svårt att finna någon som är kunnig i att hårdlöda. Bäst och billigast är att det faktiskt om man vänder sig till yrkesskolor och smidesfirmor(bysmeden?
)
[Ändrat av PeterT 2006-04-18 kl 23:33]
Det stämmer att rören i dagens stål ramar blivit allt tunnare generellt sett. Men detta påstående gäller inte de ramsatser som man använder för att tillverka specifika touring ramar från tex. Thorn, Surly mfl.
Orsaken är helt enkelt att inte ens de hårdaste och exotiska stål legeringar förbättrar vridstyvheten nämnvärt. Vad de däremot gör är att de ökar dragfastheten och slagtåligheten aningen så man kan dra tunnare rör. Ofta har dessa rör även egenskaper som gör att de härdar och blir hårdare av att svetsas.
Det är oftast dessa rör man idag bygger de mer exklusiva stålramar och som kan mäta sig i vikt med aluminium och titan.
Bygger man om tex. en sådan lätt modern MTB eller racer ram till touringcykel och hänger på tunga väskor märker man snabbt att hela ramen kränger och ormar sig. Det dröjer då troligen inte länge innan ramen spricker.
De mtb ramar som är lämpliga att konvertera är numera nästan alltid av billigare modell. Tyvärr har dagens ramar en annan geometri än den som var vanlig i början av 90-talet då de mer ansågs som äventyrs cyklar med flera roller att fylla. Så det kan vara svårt att få vikten från packningen ovanför eller mellan hjulaxlarna. Men inte behöver man välja gå till baks till 60 eller 70-talet och den låggradiga Hi-Teng(high tensile steel/kolstål) som var vanligt förekommande i standard cyklar då. Många gamla mtb eller sport cyklar från 80 och 90-talet var gjorda i utmärkt japansk CroMol-stål och har dessutom tjockare gods så de klarar den höga vikten från all packning så länge svetsarna är ordentligt gjorda.
Som sagt så är det svårt att laga tex. ett rambrott mitt på över eller underröret då godtjockleken ofta ligger på 0,4-0,8 mm! Därför svetsar man oftast inte utan sätter in en förstärkning var efter rören hårdlöds ihop med någon typ av mer lättsmält metall tex. silver eller brons! Detta försämrar inte hållfastheten hos stålrören och gör det lätt att göra om lagningen. Tyvärr är det numera svårt att finna någon som är kunnig i att hårdlöda. Bäst och billigast är att det faktiskt om man vänder sig till yrkesskolor och smidesfirmor(bysmeden?
) [Ändrat av PeterT 2006-04-18 kl 23:33]
