Scouting - Gör folk till bättre människor?

Jag har inte sågat scouting. Bara idén om att scouting skulle vara nått som i allmänhet gör folk till bättre människor i högre grad än nån annan fritidssysselsättning.

Det är möjligt, men den stora fördelen med scouterna idag är öppenheten: Alla får vara med och man vill att alla ska känna sig välkomna.

Är du scout delar du också verksamhet med miljoner andra människor världen över. Hur många fältbiologer har varit på ett läger med 40 000 likasinnade från hela världen? Hur mycket jobbar fältbiologerna med mångfald och internationellt samarbete? Hur ofta spelar fältbiologer paintball, lasergame, har LAN-party, pepparkakshustävlingar, tårtbakartävlingar, volleyboll- eller innebandyturnering, pusseltävlingar.

Som jag försökt få fram flera gånger tidigare: Scouting är inte detsamma som friluftsliv under ordnade former, friluftslivet är en del av metoden, inte en nödvändig del av alla aktiviteter.

Jag upprepar det som jag skrev tidigare:
Scoutmetoden, som inbegriper kärnpunkterna:
-Scoutlag och scoutlöfte
-Patrullsystemet
-Learning by Doing
-Stödjande och lyssnande ledarskap
-Lokalt och globalt samhällsengagemang
-Friluftsliv
-Symboliskt ramverk

Alla dessa punkter behöver inte vara med i alla aktiviteter, men för varje aktivitet så försöker man titta på hur man kan få med så många som möjligt av dessa. Men friluftslivet är alltså inte alltid med.


Ta en titt på http://www.scout.se/, läs om Free being me, kolla in t.ex. Gränslösa scoutkårs äventyrshajk Mafioso eller delas läger Arcanum. Eller varför inte Volleyboll by night, Bandy baj night eller helt enkelt bara läsa nån blogg eller hemsida om vad en scoutkår ägnar sig åt.
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Det låter som du har kommit i kontakt med verksamhet som inte använde scoutmetoden på rätt sätt. Det har skett ganska stora förändringar de senaste 20 åren. Som jag tipsade om ovan, gå in på www.scout.se och läs.

Sen är den stora skillnaden mellan Fältbiologerna och Scouterna att för de förstnämnda så är friluftslivet ett mål, för Scouterna är friluftslivet en metod.

Visst är det ett tag sedan jag kom i kontakt med både scoutrörelsen och fältbiologerna, så saker kan ju ha hänt på båda hållen. Och självklart är det stora skillnader mellan de två olika rörelserna, även om jag tycker att du förenklar lite i din beskrivning. Men oavsett skillnaderna i vad man gör så var det ju själva organisationsformen jag diskuterade - det att en ungdomsrörelse ska drivas av ungdomar. Det betyder inte att jag tycker att scouting är något dåligt, men jag tror att det finns bättre sätt.
 
Inom scouterna idag jobbar man jättemycket med att ungarna ska få vara med och bestämma, men blir verksamheten stor så finns det lite problem med att bara vara ungdomar. Är man inte myndig så kan man inte ta ansvar för andras barn (se diskussionen som kanotolyckan), omyndiga får inte hyra lokaler, kan inte hjälpa till med biltransporter osv.

Det krävs helt enkelt att de som är ansvariga för verksamheten är vuxna. Sen kan det såklart variera mellan olika vuxna hur mycket man lyssnar på ungdomarna, och precis som när det gäller att uppfostra sina egna barn så måste man kanske ibland säga ifrån för barnens bästa (t.ex. med tanke på säkerhet eller hälsa).

Man får heller inte glömma att scouter kan vara så unga som 8 år. Jag vet inte om jag som förälder till en 8-åring skulle känna mig så lugn över att "ledarna " enbart var 13-15-åringar...
 
Och ledarens prejudicerande effekt på utrustningsvalet ska inte underskattas.
Detta är nog inte alltid dumt. Jag är ledare för Spårare (8-9 år) här i USA och jag och mina barn kör ultralätt utrustning vår, sommar, och höst, och dom andra föräldrarna och scouterna har visat stort intresse av att bära lättare. När jag kom in som ledare bar alla TUNGT. Klart att cubentarp och dunquilt kanske inte är aktuellt, men silnylontarp är ju billigt och spar otroligt mycket vikt mot billigt tält.
 
Men om frågan vrids till att jämföra scouting med andra klassiska fritidssysselsättningar tror jag mer att det hamnar på lokal nivå, det personen tycker om att göra och hur gruppen ser ut påverkar mer vilka aktiviteter som är bra än själva aktiviteten.

Detta tror jag nog stämmer. Visst är det bra att pojkar lär sig lite sammarbete och får erfara friluftsliv. Och det är en annan erfarenhet än ungdomsidrott, men inte vet jag om scouterna har en unik påverkan. Och det säger jag som scoutledare.
 
Det är många som blir scoutledare främst för att deras barn blir scouter (vår kår ger t.ex. förtur i kön om föräldrarna börjar som ledare i kåren), men även med många års ledarerfarenhet i ryggen kanske man inte riktigt har kopplat scoutings kärna.

Så var det i alla fall för mig. Inte att jag blev ledare för att mina barn blev scouter, utan jag blev ledare för att jag varit scout länge och inte ville sluta. Men sen hade vi en kurshelg just om scoutings ideologi och vad som egentligen skiljer scouting från andra aktiviteter. Den kurshelgen fick mig att ifrågasätta många gamla tankar om vad scouting är, och ifrågasätta en hel del av de "militära" och friluftsmässiga inslag som jag ansåg var scoutings kärna (innan jag gick den kursen).

Numera är vår kår ganska bra på att få in detta i programmet, vi har en ryggsäck med scoutmetodens delar i och en del andra grejer. Jag ser att mina yngre ledarkollegor är jätteduktiga på att försöka få med "målspår" och såna grejer i programmet.

Tittar man på andra organisationer så tror jag inte att det där finns ett lika genomarbetat programsystem, där man har specifika pusselbitar och komponenter som man jobbar med och försöker få in.

Eller som det står på scouternas hemsida:
Det som är speciellt med scoutprogrammet är att det inte bara består av vad vi gör (våra aktiviteter), utan också varför vi gör det (våra mål och syften) och hur vi gör det (scoutmetoden, vår pedagogik). Genom att tänka igenom varför och hur vi genomför en aktivitet i Scouterna ser vi till att scouterna utmanas på sin nivå och efter sina förutsättningar. Det kan exempelvis handla om på vilket sätt scouterna delas in i patruller, varför en hajk är upplagd som den är eller vilka symboler vi använder.

http://www.scouterna.se/ledascouting/

De 14 målspåren är:
-Ta hand om sin kropp
-Fysiska utmaningar
-Förståelse för omvärlden
-Känsla för naturen
-Aktiv i samhället
-Relationer
-Aktiv i gruppen
-Ledarskap
-Problemlösning
-Fantasi och kreativt uttryck
-Kritiskt tänkande
-Egna värderingar
-Existens
-Självinsikt och självkänsla

Inom dessa områden vill vi alltså att scouterna utvecklas, och för att hjälpa dem att göra det så tar vi till scoutmetodens 7 delar (de har jag räknat upp tidigare).

Hur många andra verksamheter satsar uttryckligen på att utveckla barnen på alla dessa områden?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips