Isopropanol och butanon har båda fler kolatomer i rad i molekylen än etanol och då det går åt 2 syreatomer per kolatom till skillnad väte där det går åt 1 syreatom per två väteatomer, så får man situationen att det brinner med mycket större syreåtgång per mängd bränsle, vilket resulterar med den utformningen T-spritbrännaren har och den utblandning med luft det ger, så brinner det med syrebrist - det brinner för fett, dessutom tar det tid för långa kolkedjor att krackas till kortare kedjor innan slutliga oxideringen vilket gör att förbränningszonerna flyttar på sig inom lågan och flyttas ut mer mot dess perferi - närmare grytan alltså, vilket gör att en kall instucken gryta i lågan knappast förbättrar läget.
(det är när grytan sitter på köket som den största mängden kolmonoxid bildas medans brinner det fritt och grytan inte berör lågan och dess topp, även om lågan i sig kanske lyser något, så ligger kolmoxidbildningen flera 10-potenser lägre och likaså sotbildningen)
med tanke på att etanol redan innan när den brinner ger stråk av gula lågor (dvs partiell syrebrist i lågan), så blir inte situationen bättre när man häller i även små procentsatser isopropanol/butanol.
även här kan förändrad luftinblandning (trycksatt kök där man kan byta munstycke) eller iblandad vatten i T-brännaren förbättra förhållandet mellan luft och bränsle för renare förbränning.
(det är när grytan sitter på köket som den största mängden kolmonoxid bildas medans brinner det fritt och grytan inte berör lågan och dess topp, även om lågan i sig kanske lyser något, så ligger kolmoxidbildningen flera 10-potenser lägre och likaså sotbildningen)
med tanke på att etanol redan innan när den brinner ger stråk av gula lågor (dvs partiell syrebrist i lågan), så blir inte situationen bättre när man häller i även små procentsatser isopropanol/butanol.
även här kan förändrad luftinblandning (trycksatt kök där man kan byta munstycke) eller iblandad vatten i T-brännaren förbättra förhållandet mellan luft och bränsle för renare förbränning.
