priser för jakt..

I Norrbotten finns det ca 120 000 invånare i arbetsför ålder vilket ger 1297400 / 120000 = 10,8 sjukpenningdagar per man.

Motsvarande siffror för hela Sverige är 5 800 000 invånare i arbetsför ålder och 43466204 / 5800000 = 7,5 sjukpenningdagar per man.

Mina siffror är säkert inte exakta men tillräckligt bra för att min slutsats ska bli en helt annan än din. Vad detta har med jaktarrende att göra vet jag inte...

Jag vet att det är så, jag tänkte bara att Patric kunde få lite att pyssla med. Nu har både du och Snöjycken förstört nöjet med att se vilken uträkning som Patric hade presenterat. Han brukar vara kreativ i sina inlägg, så jag såg fram emot svaret. Han är fortfarande lite sur över att hans favvofrissa rymde med en riktig karl (jägare) från Norrland. Det är därför han är så kategorisk i sina åsikter om både jägare och norrlänningar. Den enda kopplingen till jaktarrende är väl med vilka pengar man betalar den. Det kan väl inte finnas nån som är så galen så de betalar skatt på lönen när man kan vara sjukskriven och jobba svart:)
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.
Och arrendekostnaden är ju bara en av många kostnader. Vi är nog alla villiga att betal för att få utföra vårt fritidsintresse men då ska man ju få nåt ut av det också, fel tidpunkt att höja arrendet när älgtillgången är så dålig som den är tack vare att tilldelningarna till stor del dikterats av skogsbolagen.
Hur mycket är arrendekostnaden / norrländsk älg ungefär? Om skogsbolagen får in lite mer på arrende så kanske det inte svider så mycket att ha en lite tätare älgstam. Om man inte vill betala mer än det kostar att "tanka skotern" för att få jaga så kanske det inte är så intressant i alla fall och då har ju Patric faktiskt en poäng.
 
Hur mycket är arrendekostnaden / norrländsk älg ungefär? Om skogsbolagen får in lite mer på arrende så kanske det inte svider så mycket att ha en lite tätare älgstam. Om man inte vill betala mer än det kostar att "tanka skotern" för att få jaga så kanske det inte är så intressant i alla fall och då har ju Patric faktiskt en poäng.

Full tank på skotern går väl på ett par hundringar, för det får du inte ens en ask med 20 skott klass 1 ammunition.
Om det finns en vilja att få ungdomar intresserade av jakt, enligt mitt sätt att se det så är det nödvändigt både för skogsbruket och för trafiksäkerheten, så lär man inte lyckas bättre genom att göra det dyrare.
Ett litet tankeexpriment:
Om jag är 18 år och funderar på att börja jaga älg så kostar det förmodligen minst 15 000 innan jag har nödvändig jägarexamen och den utrustning som krävs. Sedan tillkommer löpande kostnader för varje år ex jaktkort, arrenden, fällagvifter, andelar i älgdragare och slakthus med ett antal 1000 lappar till.
Naturligtvis är det upp till markägaren att försöka uppnå ett gott resultat genom att arrendera ut jakträtter till förmögna tyskar och italienare i stället, men då lär man snart upptäcka att man måste ta över ansvaret för en hel del arbetsuppgifter som jägarna i dag utför som en del av sin verksamhet.
Det blir en lite sned bild om man tror att arrendet är den enda kostnaden man har för varje kilo älgkött som läggs ner i frysboxen. Faktum är att med alla kostnader som finns kring jakten så är det mycket billigare att köpa nöt och fläsk på ICA. Naturligtvis är det inte lika roligt men för det nöjet betalar jägaren redan i dag mycket pengar.
Är du istället markägare och nöjer dig med att skjuta en hare vid tillfälle, så är kostnaderna av ett helt annat slag, sett ur det perspektivet så kan denne inte förväntas ha hela kostnadsbilden klar för sig.
 
Eftersom jag jagar själv i södra sverige så är jag väl insatt i alla kostnader och allt arbete inblandade i att kunna utöva jakt men jag antar att du även vänder dig till ickejägarna i den här tråden.
Själv betalar jag ~ 70kr/ha plus alla de utgifter du nämner men jag tycker att jaktupplevelsen är värd det.
Om jag slår ut det grovt så är arrendekostnaden här nere ungefär 20.000/älg (vuxen eller kalv) så det är inte köttet vi betalar för.
Därför frågar jag vad arrendekostnaden / älg ligger på hos er?
Du frågar vilken annan verksamhet som accepterar en fördubbling av kostnaden.
Talar vi om en ökning från 1000 till 2000 per person, 2000 till 4000 eller vad handlar det om?
 
Jag kan inte svara på din fråga. Jag betalar inget arrende för min jakt. Jag är markägare med en areal av totalt 700 kvm, dvs tomten mittt hus står på. Men tack vare att jag är bosatt inom viltvårdsområdets gränser så får jag vara sk stödjande medlem med rätt att lösa kort för all jakt.

Detta är en stor förmån som gör att jag personligen inte alls berörs av Sveaskogs prissättning. Jag tycker trots detta att det är fel väg att gå att göra det svårare och dyrare för unga att kunna jaga. Det leder i slutändan till att jakten blir förrunnad ett fåtal, och att det i värsta fall inte sker något generationsskifte bland jägarna.

Det är förmodligen svårt att ge ett generellt svar på din fråga kring arrendekostnader per älg eftersom det självklart varierar beroende på areal, tilldelning och antal jägare inom arrendet. Jag tror inte heller att arrendet är en så stor del av kostnaden av jakten så att den ensam påverkar om man har råd att jaga eller inte, men den innebär en viljeyttring från Sveaskogs sida hur man vill att jakten ska organiseras i framtiden. Kortare arrendetider innebär att man som arrendator också anpassar sina aktiviteter och sitt engagemang för viltvård på ett kortsiktigare sätt. Man vill av naturliga skäl då ha valuta för sina pengar på ett annat sätt än vid längre arrendeperioder. Incitamentet att förvalta långsiktigt försvinner på detta sätt. Det vore ännu värre om man skapar en modell med ännu kortare förvaltning ex dygnskort eller att man kan köpa jakt av enstaka djur. Denna modell finns redan i stora delar av världen. Man kan köpa jakt på en björn eller en antilop. Det är i mina ögon inget att sträva efter. Då är det kanske bättre att det är arbetsskygga, sjukskrivna norrlänningar som åtminstonde kan få lite glädje i sitt utanförskap genom jakten.
 
Ditt sista stycke tycker jag är mycket bra skrivet.
Du kanske kan gissa ungefär hur mycket en andel i ett jaktlag kring där du jagar kostar per år?
 
Du frågar vilken annan verksamhet som accepterar en fördubbling av kostnaden.
Talar vi om en ökning från 1000 till 2000 per person, 2000 till 4000 eller vad handlar det om?

Hur stor ökningen är per person är väl oväsentlig egentligen, ökningen är ju trots allt 100% d.v.s. en fördubbling av priset.
Hur många klubbar skulle få behålla sina medlemmar om de höjde medlemsavgifterna med 100%?
Hur många lokaltrafikbolag skulle behålla sina passagerare om de höjde sina biljettpriser med 100% i ett bräde?

Skogsbolagen har ingen egentlig kostnad av jakten. De har ingen egentlig kostnad från eventuella betesskador heller om man tittar på hur stor del av de träd som planteras som skogsbolagen lämnar tills det är dags för slutavverkning. Antalet procent av träden som lämnas att utvecklas till slutavverkning är väldigt låg och påverkan från älgens betesskador i förhållande till det är försumbar så skogsbolagen ska ju inte skylla det på att de behöver mer motiverade jägare som de kan kontrollera bättre till att skjuta bort ännu mer älg.
 
Kul(?) att se att Patrics rallarsvingar inte ändrats på de månader jag varit borta från forumet. Men bortser vi från hans mindre seriösa kommentarer så har han faktiskt rätt i att man bör låta marknaden styra prissättningen. Är jägarna beredda att betala dessa summor så är priset i alla fall inte för högt satt. Frågan är hur man skulle styra prissättningen annars? Statligt pristak, (som obevekligen leder till svarta marknader)? Antalet klagomål? Sedan kan iofs markägaren ha andra baskrav förutom betalningen såsom krav på efterhållande av älgar etc. Men det kan man ha som parallella krav förutom prissättningen.

Men det är inte bara antalet jägare per areal som sätter prissättningen utan även vilttätheten. Du kan ha betydligt tätare djurstammar relativt sett i Södra Sverige. Medan du inte skulle ha några större problem med att arrendera ut låt oss säga 20 hektar i Skåne så skulle man kanske inte vilja ta det ens om det var gratis i Norrbotten, (om det inte ingick i ett VVO).
 
När man pratar om jakt och marknad tycker jag mig ibland se en förväxling av vad som är varor och tjänster och vad som är förvaltningsåtgärder.

Genom historien har inte jakt betraktats som en handelsvara vars pris ska sättas av en marknad där det är den som är mest betalningsbenägen som har företrädet. Jakt är en viltförvaltningsåtgärd som kräver omdöme, kunskap och engagemang. Inte i första hand pengar. Åtminstone om resultatet ska bli gott.

I Sverige har vi exempelvis en av världens friskaste och livskraftigaste älgstammar. Det är ett resultat av en på det hela taget klok förvaltning. Visst, det finns fortfarande förbättringar att göra, men frågan är om prishöjningar och marknadsanpassning är rätt väg att gå...
 
När man pratar om jakt och marknad tycker jag mig ibland se en förväxling av vad som är varor och tjänster och vad som är förvaltningsåtgärder.

Genom historien har inte jakt betraktats som en handelsvara vars pris ska sättas av en marknad där det är den som är mest betalningsbenägen som har företrädet. Jakt är en viltförvaltningsåtgärd som kräver omdöme, kunskap och engagemang. Inte i första hand pengar. Åtminstone om resultatet ska bli gott.

I Sverige har vi exempelvis en av världens friskaste och livskraftigaste älgstammar. Det är ett resultat av en på det hela taget klok förvaltning. Visst, det finns fortfarande förbättringar att göra, men frågan är om prishöjningar och marknadsanpassning är rätt väg att gå...

Markägaren får efter bästa förmåga avgöra vilket tidsperspektiv som han vill ha som mätsticka och sedan försöka avgöra hur han tjänar mest under denna tid. Är tidsperspektivet kort så kanske han bara går på betalningsviljan. Är den längre, (vilket den oftast är), så väger han nog med andra variabler också.

Frågan är om hög betalningsvilja och dålig viltvård korrelerar? Någon som har statistik på detta?
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips