-Patric-; sa:
Nordesjö; sa:
tigertamjaren; sa:
Kom igen med motelden nu!
En käpphäst som hjälp på traven:
Att stoppa in plastikfilm i kläder som redan har egenskapen som man vill uppnå (mjukskal av Schoellertyp, skaljackor med tättvävt yttertyg) är dumt, dumt, dumt (se "mirakelsnack" ovan).
De som uppfunnit dessa produkter förtjänar att bo i tält av valtarmar.
Ibland så är du min största idol Martin!!
Sedan så tål Ventile och Eta-proof (100% bomull) hårt regn i mellan 4-6 timmar, har man inte fått upp tältet under den tiden så får man skylla sig själv.. Skall jag medvetet va ute så länge i väta så tar jag hellre på min torrdräkt!!
Desutom så har Ventile och Eta-proof en överlägsen Diffusionsförmåga om man jämför med plastpåsar som GTX och dylikt!! Sedan så är det inte eldfängt heller..
Well boys, äntligen!
Visst finns det vindtät bomull, och det är ännu idag ett förnämligt material i skalplagg för vinterfjäll mm. Inget snack om saken.
Men för blöta, regninga och blåsiga miljöer / aktiviteter står sig sådana material slätt.
Där har människan i hundratals år använt sig av oljeställ, som i grund och botten var oljade bomullsställ (oljebelagd kanvas). Oljan i oljeställen byttes sedermera ut mot gummi och plast, varvid regnstället uppstod, vilket fortfarande används av fiskare mm. i våra nordliga trakter. Emellertid har sådana heltäta ställ sina begränsningar, framför allt vad gäller kondens, något som uppstår vid normal till hög fysisk aktivitet. Man blir helt enkelt i längden lika blöt inifrån som utifrån när man bär heltäta plagg. (Testa själva: ta en löprunda i ett heltätt regnställ exempelvis!)
För hög aktivitet såsom vandring, cykling, klättring etc. är heltäta plagg alltså långt ifrån optimalt. Som en biprodukt från elkabeltillverkning (!)uppkom 1958 emellertid det material som idag går under benämningen Gore-Tex, ett under värme hastigt utsträckt PTFE-membran (PTFE = polytetrafluoretylen = Teflon). Materialet hade den goda förmågan att vara helt vattentätt och vindtätt som ett regnställ, men ändå släppa ut en stor del av kondensen som upptår vid hög fysisk aktivitet. Liksom för sina föregångare lade man detta belag på (nu under) ett tåligt, slitstarkt material, inte längre bomull p.g.a. dess svaghet att suga upp fukt, svälla, torka långsamt, rivstyrka etc, utan konstmaterial som polyester och nylon / polyamid.
I och med Goretex-plaggen utökades ånyo aktivitetsområdet för skalplaggen både i fråga om aktivitetsnivån (hur hårt man kunde arbeta i dem utan att bli genomsvettig etc) och de slags miljöer man kunde använda plaggen i. Plaggen blev alltså mer "allround" / allsidiga, och kunde nu användas till aktiviteter som man tidigare (fortfarande...) hade haft vindtäta bomullskläder mm till. Men den syntetiska revolutionen hade inte bara nått skalplaggen, utan också de lager av kläder man använde under, underställ och värmande tröjor. Inom kort var bomull, vadmal och ylletröjor ett nära nog minne blott (förordades visserligen fotrfarande av en närmast sektiskt klick medlemar på Sveriges största friluftsportal...). Polyesterunderställ, fleecetröjor och Goretex revolutionerade friluftslivet i alla dess former runt om i världen. Det blev mindre obekvämt, lättare att vara ute.
Men, vid riktigt hög aktivitet var de nya skalplaggen fortfarande otillräckliga, kondensproblemet var inte helt löst. Man hade visserligen utvecklat olika tekniker för att genom ventilering, under ärmarna etc, kompensera för materialens täthet, men inte alls tillräckligt. Där hängde därför fortfarande andra lösningar kvar, vindtäta skal som visserligen släppte igenom mer svett inifrån, men som å andra sidan inte gav skydd mot väta exempelvis. Bomullsvindjackor / blusar ersattes där av vindjackor i nylon och polyester, sådana som vi kan se på löpare, cyklister etc runt om oss idag. Dessa idrottare är fortfarande hänvisade till två uppsättningar skalplagg, en uppsättning när det inte regnar och en för regn. Suboptimalt med andra ord, inte minst med tanke på att vädret i Norden och på annat håll kan vara lynnigt allt som oftast och att släpa med sig två uppsättningar skalplagg på en tur både är omakligt och tungt.
Då kommer vi slutligen fram till den utveckling vi befinner oss i idag, nämligen utvecklingen av skalplagg med hög ånggenomsläpplighet OCH hög vind- och vattentålighet. Vi talar alltså om de ultimata uteplaggen, plagg som du kan arbeta hårt i, i hårt väder, utan att bli svettig inifrån eller blöt eller genomblåst utifrån. De har ett så brett användningsområde / bekvämlighetsområde att inga tidigare lösningar som männsikan har kommit på kan komma i närheten, de blir våra verkliga "second skins". eVent är ett relatvit nytt membran som i mångt och mycket är "hard core-Goretex", dvs Goretex som det ursprungligen var tänkt, och som lovar ganska gott i det här avseendet.
Men här har vi också de likaledes ganska nya mjukskalsplaggen, soft shellarna, dels med membran, dels utan. De med membran "andas", dvs släpper igenom svett / ånga, sämre än de utan membran. Å andra sidan står de med membran (Polartec Powershield, Gore Windstopper etc) emot vind och väta bättre. Båda typerna har sina fördelar och nackdelar. Och utvecklingen pågår. Säkerligen kommer det mjukskalsplagg av membrantypen med bättre andningsförmåga framöver. Redan finns det mjukskalsjackor som är helt vattentäta.
Vi summerar: Skalplaggen har kommit en bra bit sedan oljeställens tid. Användningsområdena har ökat, och bekvämligheten i dem, men ännu är det optimala skalplagget inte uppfunnet. Membranen blir bättre, liksom vävarna de lamineras mot. Snart, snart finns den perfekta skaljackan för oss som rör oss utomhus, vänta bara!
De som förtjänar att bo i tält av valtarmar är de bakåtsträvare som fortfarande klär sig i vadmal, läder och vindtät bomull. Men de är inte så många så vi kan ju låta dem hållas.
/ G
Som experiment har jag valt denna:
