material i tältkåta?

Re: Re: Re: Re: Nylon rules!!!

"Går isen att lossa från en syntetduk? Testa gärna"

Ja isen går att lossa från en nylonduk, även om man i vissa fall behöver arbeta lite - det har jag testat vid ett flertal tillfällen. Den stora skillnaden är att en silikonimpregnerad nylonduk inte suger åt sig vatten, vilket innebär att all fukt fastnar utanpå duken (både utanpå och innuti tältet).

"Vad som händer med en bomull/polykåta om man inte eldar och det först är blött, regn och blötsnö, sedan fryser, blir kallt och snöar vidare, är att duken mest liknar en plywoodkonstruktion som får vikas ihop istället för att rullas...när vi vaknade av att kåtan rasade ihop med knäckt mittstång."

Detta vågar jag påstå skulle inte ha hänt om det varit nylon som yttertyg. Även om en del av snön fastnar är tyget alldeles för halt för att så mycket snö skulle akumuleras att mittstången knäcks - vilket får mig att bli ännu nöjdare med mitt val.

"Om jag skulle iväg på en expedition á la Sibirienfararna skulle jag inte heller använda en tältkåta. De pressade ju hela tiden framåt. Men har man tillfälle och tid att elda skulle det bli en tältkåta."

Deras plan var ju från början att använda kåtan som de hade med sig även på vinterdelen av expeditionen, men det fick de lägga ner eftersom kåtan frös ihop till en isklump i den stränga kylan - och mycket riktigt, även de hade satsat på B/P.

"Om det är kondensen som är syntetkåtans stora nackdel jämfört med bomull/polyduken; vad händer med kondensen på vintern? Jag vet inte, men jag tror att du får ett större problem med isbildning inne i en syntetkåta än i en bomull/polykåta."

Min förhoppning är att vi med innertältet i princip ska helt klara oss utan isbildning. Planen är att ha minst en golvventil + givetvis toppen öppen på läsidan. Det borde borga för ett fint drag mellan innertältet och yttertältet som för med sig det mesta av fukten. Den kallast natten hittills var i Jotunheimen i mitten av September då det var mellan -5 till -10 på natten och vid de temperaturerna var kåtan torr och fin på morgonen. Men den som lever får väl se...

/ Stefan
 
Förr i världen

Jag är ju ingen kåtaexpert på något sätt, så mina funderingar kanske framstår som ännu mer korkade än vanligt. Men:

Naturfolk som samer, indianer och eskimåer har ju under decennier eller kanske sekler levt hela vintrar i bistert klimat i rena bommullstält eller kåtaliknande konstruktioner. Och flyttat under tiden. Hur har de hanterat problemen med frysande vävar? Det kan ju inte gärna vara så oöverstigligt?

För mig känns det som att det är just när det är 50 minus som en kåta med möjlighet att elda inuti skulle vara det ideala. Åtminstone under långa turer när problemet äratt sovsäckarna fylls med mer och mer frusen fukt för varje dygn, och torkmöjligheterna är obefintliga. Eller handlar det om att komma fram snabbare och att man därför är villig att offra viss komfort?

Det vore intressant att få för och emot i denna fråga utredd av den tillgängliga kåtaexperisen.

Jörgen
 

Lästips

Europas okända pärlor – 10 vandringar bortom turiststråken

Sugen på att packa väskan och vandra utanför Sverige? Då är den här listan för dig!

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Re: Re: Re: Re: Re: Nylon rules!!!

undvall; sa:
"Går isen att lossa från en syntetduk? Testa gärna"

Ja isen går att lossa från en nylonduk, även om man i vissa fall behöver arbeta lite - det har jag testat vid ett flertal tillfällen. Den stora skillnaden är att en silikonimpregnerad nylonduk inte suger åt sig vatten, vilket innebär att all fukt fastnar utanpå duken (både utanpå och innuti tältet).

.....

Min förhoppning är att vi med innertältet i princip ska helt klara oss utan isbildning. Planen är att ha minst en golvventil + givetvis toppen öppen på läsidan. Det borde borga för ett fint drag mellan innertältet och yttertältet som för med sig det mesta av fukten. Den kallast natten hittills var i Jotunheimen i mitten av September då det var mellan -5 till -10 på natten och vid de temperaturerna var kåtan torr och fin på morgonen. Men den som lever får väl se...

/ Stefan
I -5 till -10 grader har jag aldrig haft några problem med isbildning på min kåta i bomull/poly. De problemen börjar först när det är -10 och kallare under en längre period och man använder en liten öppen eld.

Jag tror att fuktig luft som träffar syntetduken när det är riktigt kallt direkt kommer att frysa till is. Men det ska bli intressant att läsa om dina erfarenheter när du testat.

Om is bryts bort från den siliconbelagda duken; skadas inte duken då?

Raskesven
 
Ännu en fråga

Tackar ännu en gång för många och uttömmande svar. Speciellt tack till Raskesven, som svarat på samma fråga även en annan tråd... Det lutar mer och mer åt bomull-polyester för min del. Är det förresten någon som har koll på vad som gör blandningen av bomull och polyester så bra? Idealiska blandnigsförhållanden?
 
Re: Förr i världen

NUI; sa:
Jag är ju ingen kåtaexpert på något sätt, så mina funderingar kanske framstår som ännu mer korkade än vanligt. Men:

Naturfolk som samer, indianer och eskimåer har ju under decennier eller kanske sekler levt hela vintrar i bistert klimat i rena bommullstält eller kåtaliknande konstruktioner. Och flyttat under tiden. Hur har de hanterat problemen med frysande vävar? Det kan ju inte gärna vara så oöverstigligt?

För mig känns det som att det är just när det är 50 minus som en kåta med möjlighet att elda inuti skulle vara det ideala. Åtminstone under långa turer när problemet äratt sovsäckarna fylls med mer och mer frusen fukt för varje dygn, och torkmöjligheterna är obefintliga. Eller handlar det om att komma fram snabbare och att man därför är villig att offra viss komfort?

Det vore intressant att få för och emot i denna fråga utredd av den tillgängliga kåtaexperisen.

Jörgen
Jag är ingen expert på naturfolkens flyttbara kåtor. Men jag träffade en kille som arbetat med produktutveckling när det gäller tältkåtor. Enligt honom kan isbildning förhindras genom att en pressening sveps runt kåtans nedre del. En tunn duk som i bärbara tältkåtor isolerar ju inte speciellt.

Naturfolken du tar upp använder mycket tjockare tyger, eller förr hudar, när de använder flyttbara kåtor, än de som finns i en modern tältkåta. De "naturfolk" som i Sverige använder moderna tältkåtor använder också kamin. Det blir en helt annan isolering med tjockare tyg (en kåta i bomull/poly torde också isolera bättre än en ren syntetkåta) och då ska inget istäcke bildas. De har ju heller inte bråttom, som Sibirienfararna, utan har tid att medelst eld kontinuerligt hålla undan isbildning. Med kontinuerligt använd kamin hålls isbildning undan även i en modern tältkåta

Raskesven
 
Re: Ännu en fråga

muminfar; sa:
Tackar ännu en gång för många och uttömmande svar. Speciellt tack till Raskesven, som svarat på samma fråga även en annan tråd... Det lutar mer och mer åt bomull-polyester för min del. Är det förresten någon som har koll på vad som gör blandningen av bomull och polyester så bra? Idealiska blandnigsförhållanden?
Väl bekomme. Bomullsinblandningen ger en duk som är mer tålig för UV-ljus och glödflagor och hetta, än en ren syntetduk. Polyesterinblandningen gör duken starkare än med bara bomull, lite lättare och den torkar snabbare än om det var ren bomull. Det går att beställa en tältkåta från Moskosel med "flamskyddad" duk. Den duken är 100 procent bomull. Jag vet inte de exakta proportionerna mellan bomull/poly, men Moskosels duk liknar grov G-1000 väv i känslan. G-1000 är väl 50-50 blandning?

Raskesven
 
Re: Förr i världen

NUI; sa:
Naturfolk som samer, indianer och eskimåer har ju under decennier eller kanske sekler levt hela vintrar i bistert klimat i rena bommullstält eller kåtaliknande konstruktioner.
Jörgen

Nja, kåtaliknande konstruktioner är väl rätt, men mängden bomull odlad i arktis var nog ganska så obefintlig på den tiden. Bomullstält i arktiskt klimat är en "nyhet" som kom med de västerlänska expeditionerna (typ i början av 1900-talet). Utan att vara någon större expert skulle jag gissa att olika former av djurfällar (för samer skulle man nog främst gissa på ren) var yttertyget på de flyttbara kåtorna.

Den stora fördelen med djurfällar som yttermaterial är att man får ett isolerande ytterlager och slipper därmed "kalla väggen effekten" som ger upphov till det mesta av kondensationsproblemen. Nackdelen med denna typ av konstruktion sett ur ett modernt turperspektiv är naturligtvis vikten.

/ Stefan
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Nylon rules!!!

Raskesven; sa:
Om is bryts bort från den siliconbelagda duken; skadas inte duken då?

Raskesven

När jag tältat i sträng kyla (värsta natten hittills var i Alaska januari -96 då vi hade en bit under -50 grader) är det snarare rimfrost än is som bildas. Denna rimfrost brukar till 90% bildas på insidan av yttertyget och går lätt att borsta bort - inga problem med duken alltså.

Däremot har jag varit med om att is bildats på utsidan vid förhållanden som liknar det som du beskrev tidigare, nämligen ihållande blötsnö, med sjunkande temperaturer efter att det slutat snöa. Taktiken då har varit att skaka yttertältet rejält (eventuellt slå lite granna) vilket brukar räcka för att bli av med det mesta. Om tyget skadas av detta är väl tveksamt, men troligtvis minskar man väl livslängden hos impregneringen något.

/ Stefan
 
Re: Re: Förr i världen

undvall; sa:
NUI; sa:
Naturfolk som samer, indianer och eskimåer har ju under decennier eller kanske sekler levt hela vintrar i bistert klimat i rena bommullstält eller kåtaliknande konstruktioner.
Jörgen

Nja, kåtaliknande konstruktioner är väl rätt, men mängden bomull odlad i arktis var nog ganska så obefintlig på den tiden. Bomullstält i arktiskt klimat är en "nyhet" som kom med de västerlänska expeditionerna (typ i början av 1900-talet). Utan att vara någon större expert skulle jag gissa att olika former av djurfällar (för samer skulle man nog främst gissa på ren) var yttertyget på de flyttbara kåtorna.

Den stora fördelen med djurfällar som yttermaterial är att man får ett isolerande ytterlager och slipper därmed "kalla väggen effekten" som ger upphov till det mesta av kondensationsproblemen. Nackdelen med denna typ av konstruktion sett ur ett modernt turperspektiv är naturligtvis vikten.

/ Stefan

Jag formulerade mig med tanke på detta. Åtskilliga decennier under 1900-talet tror jag att bomull eller möjligen linne använts av samer t ex. Åtminstone får man detta intryck om man läser Ynge Ryds utmärkta bok Eld.

Likaså om man läser gamla berättelser från Grönland och norra Canada så använder man tält och fotogenkök etc.

Av Yngve Ryds bok framgår också att tältkåtorna inte förrän mycket sent försågs med kaminer. Renskötarna var ju också beroende av renarnas rörelser, vilket kanske kunde leda till behov av snabbare förflyttningar än man kanske önskade.

Sedan förstår jag inte riktigt varför syntetväv skulle ha lättare att gå sönder om den var isbemängd, än motsvarande för bomull/polyester. Det är ju tältväv vi pratar om och mitt tält klarar isbildning riktigt bra.

Så sammantaget är jag fortfarande inte riktigt övertygad om att tältkåtan inte skulle vara lika lämplig som ett tält och trevligare i stark kyla än ett tält. Men fortsätt att argumentera :)

Jörgen
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips