• Om "Fritt Forum"
    Det här forumet är för diskussioner som ligger helt utanför Utsidans intresseinriktning. Huvudsyftet är att moderatorer skall kunna flytta hit trådar som startats i andra forum, men som har bedömts inte passa in där men ändå har en intressant diskussion igång. Men det är också möjligt att starta nya diskussioner här, så länge de inte bryter mot forumets regler.

    OBS!
    Diskussioner och inlägg i det här forumet visas inte på Utsidans förstasida eller på Vad är nytt-sidan, så är du intresserad av diskussioner som ligger utanför Utsidans inriktning bör du själv bevaka forumet (mha Bevaka-knappen.

lova att INTE klicka på det här inlägget!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Har aldrig "läst" filosofi !

"formler fick göras om" I och med att man införde en "helt ny siffra" så innebär det väl att "svaren" på ens uträkningar blir annorlunda än innan - eller ?

För att ta ett exempel med imaginära tal så ledde det till att man för en n:te-gradsekvation kunde finna alla n rötterna, men de reella rötterna var fortfarande desamma (men imaginära tal kanske inte är så poppis bland filosofer?). Införandet av nya tal behöver inte leda till att allt föregående måste räknas om. Snarare innebär de nya talen generaliseringar av det gamla. Man kan finna svar som tidigare ansetts "olösliga", men de svar som redan finns påverkas inte.

På vilket sätt innebar införandet av nollan att tidigare uträkningar blev annorlunda?

Filosofi blir lätt bortkastad tid eftersom man mycket snabbt kommer in på begrepp som är tvetydiga och dunkla, och risken att man missförstår sig själv är större än chansen att man råkar säga något vettigt.

Rena definitionsfrågor (vad menas med "tyngre"? etc..) är oftast väldigt tråkiga.
 
Filosofi blir lätt bortkastad tid eftersom man mycket snabbt kommer in på begrepp som är tvetydiga och dunkla, och risken att man missförstår sig själv är större än chansen att man råkar säga något vettigt.

Jupp. Vilket jag tycker vi har illustrerat här. :)

Eller så kan man väl säga att filosofins funderingar redan måste vara avklarade för länge sen (i form av vetenskapsteori om inte annat) när man väl ska börja prata humlor och tåg. De ligger där i grunden till att överhuvutaget kunna tänka vetenskapligt, men de påverkar inte resultatet om det inte behövs.
 

Aktuellt

Utsidan blir mediapartner till Outdoor Festival STHLM

En stor tältkåta med många människor samlade runt
Den 23–24 maj 2026 samlas friluftsintresserade på Djurgården i Stockholm. Som Plus‑medlem kan du boka festivalens äventyrspass gratis!

Mer natur på kortare tid – därför väljer allt fler speed hiking

Mer natur på kortare tid – därför väljer allt fler speed hiking

Vinn skidstavar från Akka!

Vinn skidstavar från Akka!
Ta chansen att uttrycka din personliga stil i slalombacken. Vi tävlar ut två par av unika skidstavar från det nya, svenska varumärket Akka!

”Att få tillverka Jörnkängan är en gåva”

”Att få tillverka Jörnkängan är en gåva”
I över 40 år har den kultförklarade Jörnkängan tillverkats av Anders Dernebo i Jörn. Nu har det unika hantverket förts vidare: till Myrene Fjellström.
För att ta ett exempel med imaginära tal så ledde det till att man för en n:te-gradsekvation kunde finna alla n rötterna, men de reella rötterna var fortfarande desamma (men imaginära tal kanske inte är så poppis bland filosofer?). Införandet av nya tal behöver inte leda till att allt föregående måste räknas om. Snarare innebär de nya talen generaliseringar av det gamla. Man kan finna svar som tidigare ansetts "olösliga", men de svar som redan finns påverkas inte.

På vilket sätt innebar införandet av nollan att tidigare uträkningar blev annorlunda?

Filosofi blir lätt bortkastad tid eftersom man mycket snabbt kommer in på begrepp som är tvetydiga och dunkla, och risken att man missförstår sig själv är större än chansen att man råkar säga något vettigt.

Rena definitionsfrågor (vad menas med "tyngre"? etc..) är oftast väldigt tråkiga.

Uträkningarna för de som "ej tidigare" använt talet 0 blev ju annorlunda - talet fanns ju ej i deras "medvetande". Sedan tog det ju ca: "400 år" innan vi Europeer accepterade talet 0 fullt ut. Och som du påpekar i din text så blev det säkerligen lättare för människorna att hitta nya lösningar. Tänk dig själv om någon kom och berättade om någon "helt ny siffra" som du aldrig hört talas om eller sett ? Och som vi sedan börjar tillämpa på vårt sätt att utföra uträkningar - för det var ju faktiskt det som hände.

Självklart tycker jag man ska fråga och diskutera hur korkade frågorna än är !
 
Uträkningarna för de som "ej tidigare" använt talet 0 blev ju annorlunda - talet fanns ju ej i deras "medvetande". Sedan tog det ju ca: "400 år" innan vi Europeer accepterade talet 0 fullt ut. Och som du påpekar i din text så blev det säkerligen lättare för människorna att hitta nya lösningar. Tänk dig själv om någon kom och berättade om någon "helt ny siffra" som du aldrig hört talas om eller sett ? Och som vi sedan börjar tillämpa på vårt sätt att utföra uträkningar - för det var ju faktiskt det som hände.

Självklart tycker jag man ska fråga och diskutera hur korkade frågorna än är !

Jo,men det enda som hände var ju att de fick en symbol för "ingenting",ungefär som att skriva in nåt som symboliserar mellanslag i skrift.


peter
 
Uträkningarna för de som "ej tidigare" använt talet 0 blev ju annorlunda - talet fanns ju ej i deras "medvetande". Sedan tog det ju ca: "400 år" innan vi Europeer accepterade talet 0 fullt ut. Och som du påpekar i din text så blev det säkerligen lättare för människorna att hitta nya lösningar.

Nu vet jag inte om du tänker på "flugan i flygplanet" eller "humlan och tågen" men båda de problemen går ju att analysera med de begrepp vi har idag.

För att åter hänvisa till de imaginära talen så innebar deras tillkomst inte att redan kända lösningar till t ex tredjegradsekvationer förändrades, utan bara att man även kunde finna de imaginära rötterna, så att t ex ekvationen x^3 = 1 fick - utöver reella roten x = 1 - också e^(2*i*pi/3) och e^(4*i*pi/3). Upptäckten av dessa lösningar påverkade inte det faktum att även x = 1 är en lösning.

Motsvarigheten i humlans eller flugans fall vore att det fanns fall vi ansåg olösbara (såsom roten ur -1 innan de imaginära talen kom in i bilden). De fall vi redan kan lösa lär inte förändras för att ett nytt tal upptäcks, eller nåt liknande.

Det finns en objektiv verklighet och i den påverkar flugan flygplanet på ett visst sätt. Vi kan räkna ut hur påverkan ser ut, och därför behövs inget nytt slags tal, och inget nytt slags tal kommer att förändra lösningen. Det är som att säga att ett nytt slags tal en dag kommer att göra så att kaffekoppen på mitt skrivbord en dag inte längre väger 227 gram.
 
Nu vet jag inte om du tänker på "flugan i flygplanet" eller "humlan och tågen" men båda de problemen går ju att analysera med de begrepp vi har idag.

För att åter hänvisa till de imaginära talen så innebar deras tillkomst inte att redan kända lösningar till t ex tredjegradsekvationer förändrades, utan bara att man även kunde finna de imaginära rötterna, så att t ex ekvationen x^3 = 1 fick - utöver reella roten x = 1 - också e^(2*i*pi/3) och e^(4*i*pi/3). Upptäckten av dessa lösningar påverkade inte det faktum att även x = 1 är en lösning.

Motsvarigheten i humlans eller flugans fall vore att det fanns fall vi ansåg olösbara (såsom roten ur -1 innan de imaginära talen kom in i bilden). De fall vi redan kan lösa lär inte förändras för att ett nytt tal upptäcks, eller nåt liknande.

Det finns en objektiv verklighet och i den påverkar flugan flygplanet på ett visst sätt. Vi kan räkna ut hur påverkan ser ut, och därför behövs inget nytt slags tal, och inget nytt slags tal kommer att förändra lösningen. Det är som att säga att ett nytt slags tal en dag kommer att göra så att kaffekoppen på mitt skrivbord en dag inte längre väger 227 gram.

Förstår och återkommer med fler korkade frågor när känslan faller på !
 

Lästips

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.