Har ett par korta löshälskridskor, 45 cm . Åkte en längre tur på Åsnen i lördags. Erfarenheten var att jag hade det betydligt jobbigare på den bitvis knaggliga isen än min åkkompisar med sina längre skridskor 55 cm en med lös häl en med fast. När vi passerade partier med nedstöpt snö som var bulknagglig tappade jag tempo markant, mina kollegor plöjde på i oförminskad fart. Vad är kontentan av detta? Längre skridskor?
Löshäl korta skridskor
- Trådstartare Göte2
- Start datum
Glapp
Efter att ha åkt ca 40 tim på bra isar utan minsta problem gjorde jag samma erfarenhet i helgen att det var med betydande svårigheter jag tog mig fram på nedstöpt snö. Jag har i dag bindningar av SNS typ och fick klart för mig att någon form av låsning/begränsning av glappet hade varit önskvärt. Vad avser du med glappbegränsning? Har hört att det finns olika hårdhet i ”fjärringen” på bindningen röd – svart kan detta vara en lösning eller är det remmar som gäller?
Efter att ha åkt ca 40 tim på bra isar utan minsta problem gjorde jag samma erfarenhet i helgen att det var med betydande svårigheter jag tog mig fram på nedstöpt snö. Jag har i dag bindningar av SNS typ och fick klart för mig att någon form av låsning/begränsning av glappet hade varit önskvärt. Vad avser du med glappbegränsning? Har hört att det finns olika hårdhet i ”fjärringen” på bindningen röd – svart kan detta vara en lösning eller är det remmar som gäller?
Månlandskap
Skridskon är en Skyllemarks 45 cm , med Skyllemarks kurva, ej uppslipad fram. SNS-bindnig. Ingen glappbegränsare. Mina kollegor klarade den månbuliga isen på ett mycket smidigare sätt än vad jag gjorde.Jag fick en känsla av att vara "nere" i varenda bulighet, dom" red" på topparna av den buliga isen.
Skridskon är en Skyllemarks 45 cm , med Skyllemarks kurva, ej uppslipad fram. SNS-bindnig. Ingen glappbegränsare. Mina kollegor klarade den månbuliga isen på ett mycket smidigare sätt än vad jag gjorde.Jag fick en känsla av att vara "nere" i varenda bulighet, dom" red" på topparna av den buliga isen.
Skyllermarks 45 cm
Skyllermarks 45 cm har tack vare den långa uppslipningen fram en väl kort åkyta om man inte är barn. Jag är mycket nöjd med mina Skyllemarks som var 53 cm långa innan jag började såga i dem. De är nu ca 47 cm med en tvär uppslipning fram och i stort oförändrad åkytelängd jämfört med orginalet.
Går som tåget även på bulig is med SNS-bindningar och Alfa Hajell pjäxor..
Thure
Skyllermarks 45 cm har tack vare den långa uppslipningen fram en väl kort åkyta om man inte är barn. Jag är mycket nöjd med mina Skyllemarks som var 53 cm långa innan jag började såga i dem. De är nu ca 47 cm med en tvär uppslipning fram och i stort oförändrad åkytelängd jämfört med orginalet.
Går som tåget även på bulig is med SNS-bindningar och Alfa Hajell pjäxor..
Thure
Aktuellt
ANNONS
Upplev Halmstads kust: Vandra Prins Bertils stig
Leden som på 18 kilometer förenar stadspuls, rogivande natur och slående vyer över havet.
Uppslipning
Uppslipningen är främre delen av skridskoskäret där material har slipats bort för att runda av skäret så att det går att åka på. Man kan se skridskons uppslipning som en del av en cirkel, med en viss radie. Ju större radie på cirkeln desto större uppslipning och därmed kortare åkyta (delen av skenan som har kontakt med isen när du åker).
Se gärna på den här bilden för en tydligare insikt i vad som menas med "uppslipning"...
Det Thure säger är att han har åstakommit en mindre uppslipning på sina egna skridskor för att inte förlora åkyta. Ju större kontaktyta skridskon har med isen desto bättre fördelas vikten osv.
Uppslipningen är främre delen av skridskoskäret där material har slipats bort för att runda av skäret så att det går att åka på. Man kan se skridskons uppslipning som en del av en cirkel, med en viss radie. Ju större radie på cirkeln desto större uppslipning och därmed kortare åkyta (delen av skenan som har kontakt med isen när du åker).
Se gärna på den här bilden för en tydligare insikt i vad som menas med "uppslipning"...
Det Thure säger är att han har åstakommit en mindre uppslipning på sina egna skridskor för att inte förlora åkyta. Ju större kontaktyta skridskon har med isen desto bättre fördelas vikten osv.
Re: Månlandskap
Jag tycker att just bulig is är betydligt svårare att åka i med löshälsskridskor än med fasthälsdito. Skridskon fastnar lite grand i bulorna som gör åkningen ryckig och man får sämre balans av att kroppen åker fram lite varje gång skridskon fastnar. När jag hamnar i sådana lägen brukar jag övergå till att åka "fasthälsstil", d.v.s. frånskjut med hälen. Det plus en lite lägre åkstil brukar göra att jag klarar av denna typ av is rätt så OK. En annan variant är att med ett spänne fästa hälen tillfälligt, det går också bra.
