Livslängd på friluftsprylar kontra prislapp
- Trådstartare Totteman
- Start datum
Mitt friluftskonto är generöst. Dvs jag vill ha bra grejor som jag kan slita länge på. Köper gärna begagnat speciellt sånt som kajak cyklar tält.
Kläder och skor vill jag helst prova ordentligt och då kan rea eller begagnat för en första användning vara en bra investering. Jag syr gärna själv sånt som inte finns lika bra färdigt som byxor och liggcykeltröjor. Nästan alla saker jag använder som långfärdsskridskoåkare är hemgjorda eller modifierade av mig.
Lite OT: Äldsta friluftsprylarna jag och famljen använt (fortfarande funktionella och i vår ägo) är en kanadensare från 1948 en ejderdunsäck från ca 1930 och en fickkniv från 1910.
Thure
Kläder och skor vill jag helst prova ordentligt och då kan rea eller begagnat för en första användning vara en bra investering. Jag syr gärna själv sånt som inte finns lika bra färdigt som byxor och liggcykeltröjor. Nästan alla saker jag använder som långfärdsskridskoåkare är hemgjorda eller modifierade av mig.
Lite OT: Äldsta friluftsprylarna jag och famljen använt (fortfarande funktionella och i vår ägo) är en kanadensare från 1948 en ejderdunsäck från ca 1930 och en fickkniv från 1910.
Thure
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Målet är att kunna gå i shorts året runt, men jag får se hur kallt det blir i vinter. Jag bor strax utanför Karlstad så det är inte så superkallt på vintern. Och då sparar jag på de andra byxorna.
Inte är det väl OT i denna tråd! Det är nyttigt att bli påmind om att saker och ting en gång tillverkades med ambitionen att hålla länge (och faktiskt gjorde det).
Av historiska skäl är jag uppvuxen i ett hem helt fritt från föremål äldre än 1945 - med ett undantag. Det är en tjock, lång, marinblå ulltröja med polokrage, påstått från brittiska flyget, som min far fick i någon hjälpsändning det året. Den är blytung, varm som en kamin och fullständigt outslitlig - inte ens armbågarna eller ärmsluten bär spår av någon nämnvärd användning, trots att den burits av nu tre generationer. Misstänker lite inblandning av något syntetfiber (nog innovativt på den tiden), men ullkänslan är massiv. Tyvärr för tung att ta med på vandring.
Den äldsta friluftpryl jag fortfarande använder är en isyxa med träskaft från 60-talet, långtidsdeponerad hos vänner i Tatrabergen. Här handlar det mest om affektionsvärde, för den är onödigt tung, men den har på något sätt ingått en symbios med mitt muskelminne så den bara "känns bäst" i handen.
Nästa tidsglapp motsvarar glappet i mitt eget liv; det blir ett hopp till mitten av 70-talet, Alaskasäcken (som ännu används till sällsynta "tunga" specialuppdrag) och Trangiaköket (vars grytor jag fortfarande använder i mitt standardkit, och hela köket om vi är flera). Bägge i perfekt skick trots långa perioder av intensiv användning.
Det är en intressant diskussion. Som det går att läsa i svaren är det många som faktiskt har en hel del äldre utrustning som fungerar väldigt bra och man vill inte byta ut den bara för att skaffa ny. Att de äldre prylarna fortfarande fungerar bra verkar vara viktigt.
Jag försöker se till att hitta det jag söker och sen skaffa det. Priset är inte speciellt viktigt. Jag tror att både billiga och dyra produkter kan hålla länge och vara bra. Jag försöker mer fokusera att hitta den produkt som jag ser framför mig ska uppfylla ändamålet.
Jag försöker se till att hitta det jag söker och sen skaffa det. Priset är inte speciellt viktigt. Jag tror att både billiga och dyra produkter kan hålla länge och vara bra. Jag försöker mer fokusera att hitta den produkt som jag ser framför mig ska uppfylla ändamålet.
Intressant tråd. Jag har nog en blandning av gammalt och nytt, ibland inköpt lite impulsivt. Länge använde jag en ulltröja från min mors familj, den var från 40-talet och både lappad och lagad. Sen blev det en islandströja av militär modell inköpt på överskottslagret (innan de döpte om sig och började sälja ut konkurslager med hundgodis och motsv). Förutom islandströjan har jag ofta med en Marmot DriClime som köptes för typ 20 år sedan. Verkar nästan outslitlig.
Ryggsäckar är sådant som jag fortfarande spanar på, trots att jag har en gammal ramsäck med hylla och en stor modern och lätt anatomisk säck som jag använder i stort sett hela tiden. Ramsäcken tillverkas inte längre så jag har fyndat säckar på loppis med liknande bärsystem för att ha reservdelar.
Dunkläder för både mildare och kallare klimat har det hunnit bli, liksom skalkläder. Under barmarkstid har jag övergått till att använda ett skalställ som är lite kraftigare än mina utslitna packawayställ, tröttnade på att de revs upp eller skavdes till läckage. Ibland även vanligt regnställ utan finesser, enkelt, ganska lätt och stryktåligt. De kraftigaste skalen är för vnterbruk och används bara då.
Har också olika turskidor och stövlar/skor beroende på årstid och förväntad temp. Det är svårt att hitta en medelturskida och en medeltursko.
Kök brukade vara XGK eller någon lätt kombination av trangiabrännare och kärl. Sedan kom primus med sin vintergas och numera är det windburner som hänger med på påskturerna. Har också ett optimus crux lite med vindskydd och bytta som får mer och mer scentid på sommaren.
Har egentligen ingen utpräglad lättviktsutrustning utan packar efter devisen att det jag lämnar hemma slipper jag bära på. Det går att få hyffsat lätt packning på en veckotur i fjällen utan att betala premiumpriser om man är packar klokt och kan tänka sig att tvätta strumpor då och då.
//J
Ryggsäckar är sådant som jag fortfarande spanar på, trots att jag har en gammal ramsäck med hylla och en stor modern och lätt anatomisk säck som jag använder i stort sett hela tiden. Ramsäcken tillverkas inte längre så jag har fyndat säckar på loppis med liknande bärsystem för att ha reservdelar.
Dunkläder för både mildare och kallare klimat har det hunnit bli, liksom skalkläder. Under barmarkstid har jag övergått till att använda ett skalställ som är lite kraftigare än mina utslitna packawayställ, tröttnade på att de revs upp eller skavdes till läckage. Ibland även vanligt regnställ utan finesser, enkelt, ganska lätt och stryktåligt. De kraftigaste skalen är för vnterbruk och används bara då.
Har också olika turskidor och stövlar/skor beroende på årstid och förväntad temp. Det är svårt att hitta en medelturskida och en medeltursko.
Kök brukade vara XGK eller någon lätt kombination av trangiabrännare och kärl. Sedan kom primus med sin vintergas och numera är det windburner som hänger med på påskturerna. Har också ett optimus crux lite med vindskydd och bytta som får mer och mer scentid på sommaren.
Har egentligen ingen utpräglad lättviktsutrustning utan packar efter devisen att det jag lämnar hemma slipper jag bära på. Det går att få hyffsat lätt packning på en veckotur i fjällen utan att betala premiumpriser om man är packar klokt och kan tänka sig att tvätta strumpor då och då.
//J
