Kolla in den här filmen! http://www.planetmountain.com/english/News/shownews1.lasso?l=2&keyid=41562
Du använder en föråldrig webbläsare. Det får inte visa dessa eller andra webbplatser korrekt.
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Du bör uppgradera eller använda en alternativ webbläsare .
Lavin!
- Trådstartare enok ändman
- Start datum
Vilka krafter!
Påfallande långsamt flöde snarare långsammare än vatten.
Lössnölaviner kan ju spridas med flera hundra meter/sekund och flaklaviner går långsammare men mycket fortare än hastigheten här nere vid husen.
Verkar som denna när den når ned till husen mer är en blötsnölavin som enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Avalanche#Slab_avalanches kan gå så långsamt som 10-40 km/h.
Thure
Påfallande långsamt flöde snarare långsammare än vatten.
Lössnölaviner kan ju spridas med flera hundra meter/sekund och flaklaviner går långsammare men mycket fortare än hastigheten här nere vid husen.
Verkar som denna när den når ned till husen mer är en blötsnölavin som enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Avalanche#Slab_avalanches kan gå så långsamt som 10-40 km/h.
Thure
Senast ändrad:
Det finns en sort som kallas slasklavin, det är väl ganska passande. Har sett minislasklaviner i Narvikfjällen som kom glidande med mycket låg hastighet, 2-3 dm i sek, men envist rann/gled vidare neröver.
Blöta snöflak i storlek som flyglar och tusentals i samma riktning måste man ha stor respekt för.
Där hjälper inga två små luftballonger.
Där hjälper inga två små luftballonger.
Bumpar denna gamla tråd för att inte i onödan starta en ny. Råkade springa på denna forskningsrapport från Alperna (2013, så ungefär lika gammal som tråden). Detta med terrängens konkavitet/konvexitet har jag med mig från Tatra; intressant att få de intuitiva/praktiska erfarenheterna hos erfarna guider och fjällräddningsgubbar bekräftade mer "vetenskapligt".
Den inklistrade grafiken finns inte i länken, utan har sammanställts utifrån dess data av en Tatraguide.
Den inklistrade grafiken finns inte i länken, utan har sammanställts utifrån dess data av en Tatraguide.
Att glaciärsprickor blir bredare över ett konvext underlag har jag lärt mig och när man tänker efter på vinkelhastighet är det ju helt naturligt att det blir så. Tänk på en utfällbar "solfjäder".Bumpar denna gamla tråd för att inte i onödan starta en ny. Råkade springa på denna forskningsrapport från Alperna (2013, så ungefär lika gammal som tråden). Detta med terrängens konkavitet/konvexitet har jag med mig från Tatra; intressant att få de intuitiva/praktiska erfarenheterna hos erfarna guider och fjällräddningsgubbar bekräftade mer "vetenskapligt".
Den inklistrade grafiken finns inte i länken, utan har sammanställts utifrån dess data av en Tatraguide.
Visa bilaga 48255
Men det verkar vara fler laviner på konkava ytor enligt bilden. Förklaras det på något sätt? Ska läsa mer själv sedan.
/Patrik
Aktuellt
Jag bara tog för givet att forskarna korrigerat för frekvensen av åkare på resp. terrängtyp, allt annat skulle ju göra undersökningen rätt meningslös? Framgår ej av pdf-filen, men det är ju bara en sammanfattning.Min tolkning/ spekulation är att skidåkare i stor utsträckning utlöser laviner där det ansamlats snö och där det är attrakrivt att åka utför dvs öppen terräng med lutning kring och strax över 30° där det finns plats för svängar.
Thure
Författarna spekulerar dock över att detta "perhaps surprising" resultat kan bero på skillnaden mellan var skidåkare "bara" utlöser laviner, resp. var detta också resulterar i olycksfall:
Det kanske är så enkelt att det är lättare att fly undan till lavinens periferi, när man inte är instängd i en konkav ränna? Men i helt öppen, "rak" terräng kanske lavinkäglan brer ut sig för snabbt för att man ska hinna med det? Rena ad-hoc-hypoteser från min sida, det enda jag vet är att erfaret folk i mina egna "hemmaberg" länge hävdat samma som undersökningen.Calculations of curvature for individual starting zones are clustered towards planar and concave slopes in both plan and profile curvature. This result requires further investigation, but perhaps suggests differences between locations where avalanches are physically likely to occur, and locations where accidents take place (this analysis is of avalanche accidents).
Jag tror alla siffror är absoluta tal och ingen hänsynt ill antal åkare per terrängprofil.Jag bara tog för givet att forskarna korrigerat för frekvensen av åkare på resp. terrängtyp, allt annat skulle ju göra undersökningen rätt meningslös? Framgår ej av pdf-filen, men det är ju bara en sammanfattning.
Författarna spekulerar dock över att detta "perhaps surprising" resultat kan bero på skillnaden mellan var skidåkare "bara" utlöser laviner, resp. var detta också resulterar i olycksfall:
Det kanske är så enkelt att det är lättare att fly undan till lavinens periferi, när man inte är instängd i en konkav ränna? Men i helt öppen, "rak" terräng kanske lavinkäglan brer ut sig för snabbt för att man ska hinna med det? Rena ad-hoc-hypoteser från min sida, det enda jag vet är att erfaret folk i mina egna "hemmaberg" länge hävdat samma som undersökningen.
Profil nummer 3 är väl korridor om man drar den till sin extrem och där kan jag tänka mig att det lättare släpper om det är brant
Att åka lössnö på en rygg är kanske inte lika vanligt och därmed färre resultat i t ex nummer 8. Grundare snödjup där.
Bara spekulationer baserat på egen erfarenhet.
/Patrik
Liknande trådar
- Svar
- 2
- Visningar
- 2 K
- Svar
- 55
- Visningar
- 12 K
Dela: