Länsstyrelsen i Jämtland Härjedalen säger upp STFs stugavtal

Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Det mesta har väl redan sagts efter 39 sidor. Egen åsikt är att STF stugor och Fjällstationer & restauranger osv ska vara kvar som nu, men inte byggas ut mer.

Tycker det är helt fel och skit att ett fåtal individer i sura samebyar utpressar friluftslivet att stänga ned.

Detta har gjort mig fientligt inställd till Samer, det var jag inte förut.
 
Saken i Jämtland handlar till 99% om renar och inte andra generella frågor om STF och stugor. Ser inte helt poängen med att diskutera som att den handlar om något annat än renar. Någon kan väl starta en egen tråd om framtiden för STF, antal stugor, mat servering etc?

Angående användandet av Jämtlandsfjällen så tycker jag problemen som folk och länsstyrelsen ibland ser är väldigt överdrivna. Några få områden och leder har rätt mycket bruk (blanktjärn, triangeln), en del leder har väl ett normalt bruk och resten är väl i det närmast öde. Finns ju stora områden helt utan leder och stigar verkar det som. Terräng slitage från leder är självklart också mer eller mindre försumbart.

Är ju bara att se på områdets kartan från Vålådalen naturreservat för att få en förståelse av vad som är "orört" och vad som kan ha många turister. Detta området framstår i media som över exploaterat trots att det mesta på kartan visar "orört" natur.
 
Sant som Lipfit skriver, men frågan och grundproblemet har många bottnar som påverkar.

För komma till en fungerande lösning för framtiden är det rimligt att diskutera vad som gått snett, när, av vem/vilka, varför, och slutligen vad som bör göras annorlunda.

Orsak-verkan kort sagt.
 
Saken i Jämtland handlar till 99% om renar och inte andra generella frågor om STF och stugor. Ser inte helt poängen med att diskutera som att den handlar om något annat än renar. Någon kan väl starta en egen tråd om framtiden för STF, antal stugor, mat servering etc?

Nja, ligger väl lite mer i vågskålen än bara renar.

Om man leker med tanken att fjällstationerna bara hade haft självhushåll, hur hade besökstrycket och med det upplevda störningar för rennäringen i aktuellt område sett ut då ?
 
Jag har inte kunnat läsa någon av artiklarna men det där med att renskötare är en samisk adeln beskrivs väl bra genom följande citat

"Ungefär tio år senare kommer den olyckliga lagstiftning – som fortfarande gäller – som gör gällande att en same är lika med en renskötare och att endast den som är medlem i en sameby får del av de samiska rättigheterna till mark, jakt och fiske. Övriga hamnar i diasporan."

skrivet av Po Tidholm.
 
Har nu läst några kritiska responser till vad Kjöller skrev. De är väldigt tydliga med att det är fel, rasistiskt dåligt etc. Argumentent och faktan de kommer med er:
 
Jag har inte kunnat läsa någon av artiklarna men det där med att renskötare är en samisk adeln beskrivs väl bra genom följande citat

"Ungefär tio år senare kommer den olyckliga lagstiftning – som fortfarande gäller – som gör gällande att en same är lika med en renskötare och att endast den som är medlem i en sameby får del av de samiska rättigheterna till mark, jakt och fiske. Övriga hamnar i diasporan."

skrivet av Po Tidholm.
Jag ser inte var han har skrivit detta men ser ingen anledning att ifrågasätta citatet. Svensk lagstiftning som reglerar renskötseln har inte varit särskilt bra, historiskt sett. Bland annat för att den gjort stor skillnad på samer och samer. Inom den samiska befolkningen har man ibland (kritiskt) talat om de renskötande samerna som en slags "samisk adel". Detta är Po Tidholm säkert mycket medveten om.

Det som Tidholm vänder sig emot i sin kommentar till Hanne Kjöllers artikel är att hon tar uttrycket "samisk adel" till en helt annan nivå. Hon jämställer det med traditionell svensk adel och deras privilegier. Rubriksättningen är närmast övertydlig: "Det finns två yrken man måste födas till – monark och renskötare". Här jämställs alltså en renägare med självaste kungen. Vad vill man egentliga säga med en sådan jämförelse, vart vill man komma? (OT: Dessutom är det knappast sant, för det går att gifta sig till renskötselrätt. Eller få den som adopterat barn. Således är det enklare att bli renägare än att bli same, för det kan man inte gifta sig till.)

Tidholm reagerade alltså på Kjöllers framställning och skrev bland annat: "Det kan till exempel vara värt att påpeka att samerna, till skillnad från den verkliga adeln, inte äger någonting – utom en uråldrig men alltmer urholkad rätt att ägna sig åt renskötsel på andras mark." (Med "samer" måste han mena "renägande samer i samebyar". Samebyarna och deras medlemmar äger ju inte marken de bedriver renskötsel på, den tillhör ju antingen staten eller privata ägare. Och de får inte köpa ut den.)

Men den stora frågan som Tidholm belyste var följande: Om det uppstår intressekonflikt mellan renskötseln intressen och majoritetssamhällets är det då självklart att majoriteten alltid ska ha rätt? Jag får intrycket att Kjöller vill svara "ja" på den frågan. Och, som en följd av detta, att de rättigheter som samebyarna har haft ska begränsas. Medan Tidholm påpekar att Kjöller tiger både om grunden för de samiska rättigheterna och den svenska statens historiskt dåliga behandling av samefrågorna.
 
Senast ändrad:
Var väl något sånt där jag har förstått saken. Tycker inte det är några argument förutom lite semantik om adeln. Båda har väl för det mesta rätt i vad de skriver men har olika åsikter.

"Men den stora frågan som Tidholm belyste var följande: Om det uppstår intressekonflikt mellan renskötseln intressen och majoritetssamhällets är det då självklart att majoriteten alltid ska ha rätt? Jag får intrycket att Kjöller vill svara "ja" på den frågan."

Jag tror snarare att Kjöller vill att man ska sätta det i perspektiv, behandla sakene från alla sidor och inte alltid gå efter en väldigt liten minoritets sida. Majoriteten ska inte alltid få rätt men en väldigt liten minoritet kanske inte heller ska kunna kontrollera halva Sverige.

"Och, som en följd av detta, att de rättigheter som samebyarna har haft ska begränsas."
Självklart tycker hon det. Är ju det artikeln försöker belysa.

"Medan Tidholm påpekar att Kjöller tiger både om grunden för de samiska rättigheterna och den svenska statens historiskt dåliga behandling av samefrågorna."

Hon får väl tiga om det om hon vill det och det är väl inte uppenbart hur historian ska påverka framtiden.

Tycker det är synd att frågan är så pass polariserad att vad som verkar vara rätt uppenbara fakta och jämförelser möts på det sättet som det görs.

Man kan självklart vara oenig i hur mycket renskötseln ska prioriteras före annat men det borde kunna gå att diskuteras.

Det är ända fakta att några få renskötare och rendriften rätt ofta blir prioriterade före friluftsliv, gruvor, vindparker, vägar etc och det är väl inget som tyder på att de kommer få mindre makt i framtiden.
 
Jag har DN och har läst bägge artiklarna. Hanna Kjöllers är typisk för hennes stil; hon brukar torgföra väldigt bestämda åsikter inom vida skilda ämnen, möjligen för att provocera; men det blir ju inte så fruktbart när det är så svepande onyanserat och ofta dåligt faktaunderbyggt.

Sen tyckte jag väl inte att Tidholms svar hade någon större skärpa eller fördjupning.
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Liknande trådar
Trådstartare Titel Forum Svar Datum
stfturist Ny markupplåtelse för STF i Jämtland/Härjedalen Svenska Turistföreningen 21

Liknande trådar


Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.