Kungsleden på en dag!

Tack för det uppslaget, men jag går ju miste om alla upplevelser i samband med mitt rekordförsök. Rörliga bildspel är inte heller min grej, utan jag gillar stillastående fotografier. Och som anhängare av Ludwig Wittgensteins obönhörliga filosofi, är jag inte heller intresserad av något "metafysiskt tjafs". Dess nävaro kan dock inte förnekas, när tillvaron är en så utomordentligt hemlighetsfull plats med sina fjällkedjor: så som bergen är stilla fast de i sina former visar våldsamheten hos de krafter som en gång veckade dem. (Arne Törnqvist)
 
Senast ändrad:

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

”Allt började i Sarek”: Möt vår nya bloggare Claes Grundsten

Sveriges kanske mest kände naturfotograf berättar om sina drivkrafter, hur det är att arbeta som fotograf i dag och om kärleken till Sarek.

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?
Teleportering

tycker jag ändå låter som det mest spännande förslaget.
Ett sådant rekordförsök skulle ju dessutom inte störa "vanliga" fjällvandrare med buller som en helikopter (eller 400) gör. Jag är dock inte så insatt i kvantfysiken, kanske finns det andra miljöproblem här?
På länken Nils bifogade står det om att själva materien måste stanna på den plats den är, medan dess form teleporteras och appliceras på materia vid slutmålet. Jag fattar inte riktigt, vad för materia behövs? Kan man verkligen säga att Nils färdats hela kungsleden om det bara är hans form som färdas?
Angående i vilken ände du bör börja eller avsluta, så vet jag inte vilket som är att föredra rent färdmässigt (vanligtvis tänker man ju tex på solen i ansiktet osv, men det är väl inget att beakta i detta fall?). Men Abisko är ju en fin plats att vila upp sig på efteråt.
 
Det finns en bra men bortglömd svensk film med titeln "Kungsleden". Den utspelar sig på ett inre plan, och borde vara en förebild i skildringen av vår fantastiska fjällvärld. Fjällen har också en "inre sida", och den kommer inte alltid till sin rätt när vi skriver och fotograferar.

Har du sett denna film? Själv har jag letat i flera år men bara fått tag på boken.
På vilket sätt är denna film en förebild för ditt projekt? Kommer du att försöka förmedla fjällens "inre sida"?
 
Vandringsforum

Brukar väl betyda att man förflyttar sig av egen kraft..... men det är klart jag är äldre och har stundom gått väl långt...
Din ide verkar mera som gjord för någon flygtidning. Redan frivilliga flygkåren på femtiotalet flög sträckan men fick landa i Gunnan då Hemavan/Tärnaby på den tiden inte hade någon flygplats.
En dag lär heller inte vara rekordet att flyga den..... Kamrater som flög i jetålder gjorde sträckan på minuter med rullande kamror....
Min erfarehet av att byta transportmedel säger mig att med 10 planerade landingar imellan så lär du behöva god kondition för att orka hinna fiska i två minuter och ha markpersonal som låser rätt profiler åt dig för att hinna intervjua dem i 90 sekunder, måhända blir de irriterade av att vänta in dig...
Hela din ide luktar troll lång lång väg, men försök i ett flygforum och räkna med kostnader och kordineringssvårigheter samt en betydande markorganisation. 10-15 stillbilder drar i våra tider ingen publik, sorry, men där tänker du nog fel igen....
Om du ror ihop det då har du presterat något.... Återkom gärna efter uppgiftens lösande.....
 
Senast ändrad:
Angående i vilken ände du bör börja eller avsluta, så vet jag inte vilket som är att föredra rent färdmässigt (vanligtvis tänker man ju tex på solen i ansiktet osv, men det är väl inget att beakta i detta fall?). Men Abisko är ju en fin plats att vila upp sig på efteråt.

Hej Emmma!
Jag har vandrat delar av Kungsleden, och känt att jag ville gå norrut, "för mot norr går vi hem". Men i det här projektet är nog Abisko bättre som utgångspunkt, med tanke på att jag efter färden skall ägna mig åt Tärnaglaciärerna i lugn och ro. Jag arbetar också med ett annat projekt, Partitur till Bergsmusiken. Här finns inga "flygningar" , bara vackra glaciärbilder med text.

Angående filmen "Kungsleden", såg jag den på 60-talet med (Lena) Adelsohn m fl. Oerhört fascinerande drama i fjällen, med dessa så förkättrade andliga dimensioner. Jag ser filmen som ett föredöme.
 
Knäppt

Att ta sig över 40mil (Kungsleden är väl över 40 mil eller?) på en dag i fjällen mest med helikopter bara för att få vara först?

Det var det sämsta jag har hört.

I dessa tider där det ständigt skrivs om miljön så kommer man med all säkerhet inte bli poppis om man gör en sådan sak.
Tror få sponsorer är beredda stå upp och försvara en sån sak.

Prestationen är ju i stort sett obefintlig.

Precis vem som helst kan ju klara hela Kungsleden på en dag med hjälp av en helikopter.

Den som gör något sånt här kommer inte uppfattas som en friluftsmänniska precis utan mer som en stressad storstadsmänniska som vill kunna skryta med ett rekord.


Jag tycker du ska ta och gå hela kungsleden på under 3 dygn istället allt för egen maskin utan hjälp.
Då har du i alla fall presterat något som du kn vara stolt över.

Hemsk tanke om detta speglar hur framtidens äventyrare kommer se ut.


zzeezz




Jag funderar på att försöka bli noterad i Guinness Rekordbok med en fjällvandring längs Kungsleden på en (1) dag. Naturligtvis måste jag använda luftburen transport över vissa sträckor. Men de mest intressanta partierna vill jag inte missa. Jag tar gärna emot förslag på var en fotvandring är absolut nödvändig för att kunna överskåda helheten, innan jag hastar vidare mot slutmålet i Hemavan. Rekordvandringen är tänkt att börja i Abisko.
 
Hej seobserver! Jag ser att du är en luttrad person med rika erfarenheter, men min flygning är bara ett hjälpmedel, inte ett självändamål.

Hej också zzeezz, och tack för din naturliga reaktion. Mina senare inlägg vederlägger kanske en del av dina synpunkter. Jag hamnade i ett slags sportsligt beteende, där det bara gäller att besegra en motståndare. I det här fallet finns det ju ingen. Så hoppas jag att du inte är stockholmare, för de kubikkilometer av avgaser som huvudstaden varje dag släpper ut, kan inte jämföras med mitt lilla Soda-Stream-spår ute i vildmarken.
 
Hej seobserver! Så hoppas jag att du inte är stockholmare, för de kubikkilometer av avgaser som huvudstaden varje dag släpper ut, kan inte jämföras med mitt lilla Soda-Stream-spår ute i vildmarken.
Jag trodde det var allmänt känt att ett liv i glesbygden ofta släpper ut mer per capita än ett dito i storstan? Jfr två stora kombibilar med rejäl markfrigång som husets makar (förutsätter kärnfamilj) tar en halvtimme-trekvart till jobbet varje dag + snöskoter + fyrhjuling + motorsåg, med bussar, t-bana, stora hus med hundratals invånare och fjärrvärme, källsortering etc som finns i stan.

(och försök inte med nåt slags guilt by association, jag bor i Östersund och är född i Fucking Umeå).

Dessutom så blir alltså ett klimatspår OK bara för att man gör det i orört luftrum, visavi i en storstad? Jag förstår faktiskt inte. Om en stockholmare åker helikopter över Sarek då, gör det nån skillnad?

Nä, den just nu allvarligaste föroreningen är avgjort trollen, de skitar ned nåt kopiöst under parningssäsongen.
 
Jag paddlade i somras förbi kyrkoruinen på Hvalsey, en dags paddling från Qaqortoq (närmsta bosättning) på södra Grönland. Spenderade några timmar med att fota och laga lunch utan andra besökare när det plötsligt kommer en helikopter och landar. Tre amerikaner springer ut till ruinen tar ett par snabba bilder, fäller nån kommentar om att kyrkan i Sofia (Bulgarien) som de besökte för några dar sen var klart häftigare (både äldre och större), varefter de snabbt och smidigt springer tillbaks till helikoptern som försvinner med ett imponerande vrål på väg mot nya sevärdheter. Snacka om att jag kände mig dum som kastat bort en hel vecka på att paddla dit och missat resten av Europa...

Min slutsats är att om du verkligen vill uppleva och åstadkomma nåt bör du inte begränsa dig till kungsleden och definitivt inte strosa runt så planlöst som du planerat. Så fort rotorbladen stannar tappar du tid vilket går ut över antalet sevärdheter du hinner med. Kan du inte få tillräckligt bra bilder från helikoptern eller varför måste du tvunget kliva av? Du borde utan alltför mycket tidsförlust kunna få hyggliga bilder om öppnar fönstret och säger åt piloten att hovra vid nån intressant fors, fjälltopp eller renvaktare. Att prata med människor längs vägen ska du inte lägga tid på om du vill hinna få ut nåt av turen. Fiska tycker jag oxå känns lite segt och skogsmulle-aktigt. Köp istället en rökt fisk av samen som flyger så tappar du ingen tid.
 
Det är dags för mig att be läsekretsen om ursäkt för att jag lämnat felaktiga uppgifter om mitt projekt. Som platonist är jag mer intresserad av idéläran och dess möjligheter att skänka "totala" upplevelser av resor genom ett landskap, än att vara empirist, där allt bygger på kunskap genom erfarenhet. Jag behöver inte hänvisa till Platons "grottliknelser", att vi ser världen som en avbild av skuggor, utan att veta vad de egentligen betyder.
När jag ser de sista inläggen, förstår jag att jag gett mig in på ett område som jag inte behärskar. Jag vill inte vara en flåshurtig "amerikan", som rusar ut och in i en helikopter i jakten på något som ändå är undflyende. Min resa skall vara en "strukturell expansion". Men det vet ju inte de vänliga läsarna av dessa rader, när jag uttryckt mig så oklart . Och stockholmarnas avgaser hör ju inte hit.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips