Köpa paddel

Jonik; sa:
Vad för trä har ni använt då ni gjort den? Funderade på planhyvlad fura, då den inte innehåller några kvistar, men den är ju något tyngre än vanlig gran.

Tror det var furu, tog några billiga reglar. Ville testa och om jag gillar paddelmodellen gör jag några nya paddlar där både material och arbetsinsatsen får kosta lite mera.
Har nu upptäckt att det finns snickarlokal i kulturhuset :)
Får duga tills jag har råd att flytta till villa/radhus med garage.
 
Hur bär ni er åt för att inte få in vatten i sittbrunnen när ni paddlar med pagaj? Jag gillar att paddla utan kapell när det är lungt, varmt och fint och när jag ska göra det med en pagaj så rinner vatten ner i knät. Det är väl inte så skönt att sätta rinningsspärrar som på vanliga paddlar på en pagaj då man ju hela tiden flyttar händerna?
 
Månadens produkt: Ergo Grip Enduro från Hestra
Rätt handskar kan göra stor skillnad under cyklingen. Ta chansen att tävla om lätta och bekväma Ergo Grip Enduro D3O från Hestra.
Tror det har blivit ett missförstånd med namnet "Pagaj" som är danska för paddel (alltså även europeiska kolfiberpaddlar). Grönländarna själva kallar dem för "Paatit". Angående din fråga så har jag inget bra svar mer än att du kanske får räkna med att bli lite blöt om du inte sätter dit några tillfälliga droppringar. När jag använt min grönlandspaddel i den lilla solokanoten med jättestor sittbrunn så har jag blivit mest blöt i början. Men när paddeln blivit mer blöt verkar det inte heller droppa så mycket längre...
 
Nej, droppringar på en grönlandspaddel är ingen bra idé - om man använder den som en grönlandspaddel. Däremot kan den lite lägre paddelföringen och den aningen högre frekvensen begränsa droppandet lite. Men annars är själva idén med paddling på grönländska är att man är klädd och utrustad så att vattnet inte blir en fiende utan en vän. Ett högt stöd t ex handlar inte om att med kraftfullt paddelviftande hålla överkroppen över vattenytan, utan man går ner med axlar och huvud i vattnet och använder flytkraften som stöd och glider sedan in med ryggen över akterdäck utan att anstränga sig.
 
Trevligt att få svar från dig Björn. Har precis byggt en kavat och grönlandspaddel enligt dina ritningar.
När jag nu har din uppmärksamhet kanske jag kan fråga dig om material till en ny pagaj. Funderade på planhyvlad fura. Den är lite mindre kvistig än lättare granträ och antagligen lite hårdare, men som sagt tyngre. Vad tror du? Fungerar det eller ska man gå på lättare träslag?
Vad gäller droppandet får jag väl ta på mig badbyxor under kvällsturen.
Nu sticker jag och paddlar!
 
Hoppas det är ok om jag hoppar in emellan.

Angående virke så har jag använt gran i alla mina med undantag för den där jag satt i chakaranda (stavning) på sidorna av bladet och ek längst ut i spetsen. Gran är ju ganska mjukt så det pajjar efter ett tag om man stöttat med paddeln.
Lite kvistar gör inget, bara dem inte är stora. Alternativt kan man limma ihop flera bitar (på längden).
Men försök även se till att årsringarna ligger rätt. Tror att Björn har någon bild på sin sida.

Björn: Jag paddlade förresten SKM nu senast med en Alaskapaddel gjord efter dina ritningar!
 

Aktuellt

Kämpargård: ”Södra Småland är fantastiskt att vandra i”

Kämpargård: ”Södra Småland är fantastiskt att vandra i”
I nya boken Vandra i södra Småland guidar Niklas Kämpargård till 48 turer genom skogar, sjölandskap, myrar och kulturbygder.

Upprop för friluftslivet inför valet

Upprop för friluftslivet inför valet
Tycker du att friluftsliv, natur och allemansrätt är viktiga frågor inom politiken? Skriv under Svenskt Friluftslivs upprop!

”Hur öppnar vi upp naturen för fler – och varför?”

”Hur öppnar vi upp naturen för fler – och varför?”
Utsidans redaktör Gabriel Arthur besöker Sveriges största friluftsfestival – och får med sig viktiga insikter hem.

Paddling i Muminfamiljens farvatten

Paddling i Muminfamiljens farvatten
Pellinge övärld och ön Klovharun inspirerade Tove Jansson. Förra sommaren paddlade Henrik Witt äntligen dit i kajak.
Jag brukar använda gran. Hittar jag inget bra virke (vilket oftast händer), klyver jag och limmar ihop så att jag slipper kvistar och så att fibrerna blir någorlunda raka. Undvik kvistar i skaftet och längs mitten av bladet. Men furu fungerar också bra, trots lite högre vikt. Mina tidigare paddlar gjorde jag mycket lätta - neråt 650-700 gram - men precis som med verktyg tycker jag det behövs en viss tyngd att jobba mot, så mina nuvarande paddlar väger 800-850 gram.

Jag brukar inte limma kantförstärkningar - är för lat för sådant - utan hyvlar/slipar bort eventuella fransiga kanter någon gång om året, och när paddeln småningom blir för liten gör en ny. Men även en oförstärkt granpaddel håller rätt många år trots stakningar, ishackande mm.

Men det hindrar naturligtvis inte att jag lite avundsjukt kan beundra de vackra gran- eller cederpaddlar med kanter och toppar i ädelträ eller corian som då och då dyker upp på kajakträffar...
[Ändrat av btd 2005-09-01 kl 20:28]
 
På den paddeln jag byggde målade jag på några lager marinblå båtfärg längs ut på bladet. Det verkar göra kanten starkare.
 
Min erfarenhet är att partiell målning med tät färg minskar paddelns livslängd - till skillnad från oljebehandling kan färgen inte röra sig med träet utan spricker, släpper in fukt som sedan tar lång tid att vädras ut.
 

Lästips

Upptäck

Alltid
gratis!
Bli medlem!

Var med i Sveriges största outdoor-community och få Månadens Utsidan.