Klimatförändringar - vi lever i det

Det är just det som jag ser som problemet.
Å andra sidan så har det ju ingen större betydelse om vi behöver slutförvara allt kärnavfall vi har idag, eller dagens avfall plus lika mycket till (eller fem gånger så mycket).

Jag är inte direkt lycklig över slutförvaringsproblematiken (mild underdrift) men nedlagd kärnkraft löser inte det problemet. (och fortsatt kärnkraft gör det inte signifikant värre)
 
Å andra sidan så har det ju ingen större betydelse om vi behöver slutförvara allt kärnavfall vi har idag, eller dagens avfall plus lika mycket till (eller fem gånger så mycket).

Jag är inte direkt lycklig över slutförvaringsproblematiken (mild underdrift) men nedlagd kärnkraft löser inte det problemet. (och fortsatt kärnkraft gör det inte signifikant värre)
Det där första håller jag inte alls med om. Det finns redan en del kärnavfall att ta hand om och det är ett problem, men det problemet blir större ju mer avfall som produceras. Jag förstår faktiskt inte ditt sätt att tänka där.
 
Det där första håller jag inte alls med om. Det finns redan en del kärnavfall att ta hand om och det är ett problem, men det problemet blir större ju mer avfall som produceras. Jag förstår faktiskt inte ditt sätt att tänka där.
Det jag menar är att en process som kan hantera 10 000 ton högaktivt kärnavfall på ett säkert sätt också rimligen klarar av 100 000 ton. Men en process som inte är pålitlig för 100 000 ton är inte heller pålitlig för 10 000 ton. (eller ens ett enda ton)

Vi måste helt enkelt lösa avfallshanteringen på ett sätt som är säkert även för en fortsatt drift, oavsett om vi avvecklar, fortsätter eller bygger ut dagens kärnkraft.
 
Senast ändrad:
Det jag menar är att en process som kan hantera 10 000 ton högaktivt kärnavfall på ett säkert sätt också rimligen klarar av 100 000 ton. Men en process som inte är pålitlig för 100 000 ton är inte heller pålitlig för 10 000 ton. (eller ens ett enda ton)

Vi måste helt enkelt lösa avfallshanteringen på ett sätt som är säkert även för en fortsatt drift, oavsett om vi avvecklar, fortsätter eller bygger ut dagens kärnkraft.
Jag tror det är omöjligt att säkerställa att avfallet hålls borta från allt levande i 100.000 år. ( I Tyskland har man satt gränsen till 1.000.000 år ). 100.000 år är en enorm lång tid ur människoperspektiv. Vi har ingen aning om vilken riktning utvecklingen av den mänskliga civilisationen tar under all den tiden. Blicka bakåt 100.000 år! Då hade Homo sapiens precis lämnat Afrika, det var inte så länge sedan Homo erectus hade dött ut och det fanns ett helt gäng andra människoarter på joden. Det har hänt mycket sedan dess. Och mycket kan hända de kommande 100.000 åren. Jag tycker det är extremt oansvarigt att lämna så extremt giftigt avfall, som dessutom är farligt i många tusen år, åt kommande generationer. Och ju mer avfall vi lämnar - desto värre är det.
 
Det jag menar är att en process som kan hantera 10 000 ton högaktivt kärnavfall på ett säkert sätt också rimligen klarar av 100 000 ton. Men en process som inte är pålitlig för 100 000 ton är inte heller pålitlig för 10 000 ton. (eller ens ett enda ton)

Vi måste helt enkelt lösa avfallshanteringen på ett sätt som är säkert även för en fortsatt drift, oavsett om vi avvecklar, fortsätter eller bygger ut dagens kärnkraft.

Du har naturligtvis helt rätt.

Det spelar ju ingen större roll om ytrymmet där slutförvaring sker med kopparkappslar i bentonitlera (om det blir den lösningen) är exempelvis 500 kubikmeter eller 1000 kubikmeter.

Slutförvaring i den formen är väl kanske inget man kan tycka är sådär vidare lyckat, men vi får ha förtröstan till generation 4 reaktorer kan börja köra bränslet och därmed löser delar av problemet.

Bra att det rent korkade "tankeförbudet" som länge satte käppar i hjulet för forkning och utveckling av kärnkraft är avfört.
Sverige var en gång i tiden långt framme när det gäller kärnkraft, vi kan bli det igen även om de flesta som var med på den tiden det begav sig tackat för sig och därmed även mycket kunskap och erfarenhet.
 
Senast ändrad:
Jag tror det är omöjligt att säkerställa att avfallet hålls borta från allt levande i 100.000 år. ( I Tyskland har man satt gränsen till 1.000.000 år ). 100.000 år är en enorm lång tid ur människoperspektiv. Vi har ingen aning om vilken riktning utvecklingen av den mänskliga civilisationen tar under all den tiden. Blicka bakåt 100.000 år! Då hade Homo sapiens precis lämnat Afrika, det var inte så länge sedan Homo erectus hade dött ut och det fanns ett helt gäng andra människoarter på joden. Det har hänt mycket sedan dess. Och mycket kan hända de kommande 100.000 åren. Jag tycker det är extremt oansvarigt att lämna så extremt giftigt avfall, som dessutom är farligt i många tusen år, åt kommande generationer. Och ju mer avfall vi lämnar - desto värre är det.
Jag håller (förstås) med om att det inte går att garantera någonting över sådan tidsperspektiv. I min mening är den enda rimliga vägen att använda en process som förkortar den tiden. Och de processerna finns ju. Det måste rimligen vara mer ansvarsfullt mot kommande generation (eller rentav kommande arter) att använda nyare reaktortyper för att återanvända bränsle från våra reaktorer än att gräva ned och hoppas på det bästa?

Nu saknar jag kompetensen för att avgöra om de senaste reaktortyperna är bra nog för ändamålet. Men jag kan inte tänka mig annat än att avfallsproblemet faktiskt får en bättre lösning än djupförvar inom en rimlig framtid. Den behöver inte vara perfekt. Bara bättre än att gräva ned och hoppas på det bästa. (och givetvis driftsäker)
 

Aktuellt

Äventyraren Tim Marklowski – stora bedrifter och liten miljöpåverkan

Tim Marklowski vill utmana bilden av de stora outdoor-äventyren. Under 2025 gjorde han flera extrema turer – med minimala CO2-utsläpp.

Vinn två par handskar från Hestra!

Vi tävlar ut två härliga vinstpaket med två par handskar vardera: ett i juniorstorlek och ett par av Hestras populäraste skidhandske i vuxenstorlek.

Grattis Utsidan – en av Sveriges äldsta webbplatser har fyllt 30!

2025 fyllde Utsidan 30 år. I årets sista intervju pratar vi med grundaren Christer Lindh om hur sidan kom till, dess historia – och framtid. 10 kommentarer
Ok, vi har kärnkraft, avfall...och ska gräva ned avfallet. Det är 10 000 ton om året, ska hålla i 100 000 år och kommer att påverka området i 100 000 000 000 år, så att 10 000 000 000 000 000 olika arter påverkas, men vi har inte 10000 år på oss att fundera på vad vi ska göra med alla 100 000 000 000 som vi har samlat på oss under de 1000 år vi haft kärnkraft.

Bättre att använda kärnavfallet till någonting annat. Jag förslår fusion och fission, lite fiction också.
 
Ok, vi har kärnkraft, avfall...och ska gräva ned avfallet. Det är 10 000 ton om året, ska hålla i 100 000 år och kommer att påverka området i 100 000 000 000 år, så att 10 000 000 000 000 000 olika arter påverkas, men vi har inte 10000 år på oss att fundera på vad vi ska göra med alla 100 000 000 000 som vi har samlat på oss under de 1000 år vi haft kärnkraft.

Bättre att använda kärnavfallet till någonting annat. Jag förslår fusion och fission, lite fiction också.
Det var många nollor här.
Vad som händer 100 milijarder år är väl närmast en filisofisk fråga

Svea rikes hittils samlade kärnkraft avfall uppgår till ca 8000 ton 2024

Efter 100 000 år beräknas det ha samma strålning som omgivande berg.

Efter 1 000 år (fins lite olika uppgifter om det) är det hanterbart ,så länge man inte äter det

Fusion kraft som det forskas på idag kommer ALLTID att komma om typ 30 år
 
Efterfrågan på el ökar enormt med allt fler elbilar som ska laddas, så om hela Sveriges yta skulle bestå av vindkraftverk eller solcellspaneler skulle elen ändå inte räcka till.
Jag tycker den här tråden är intressant. Kanske mest för att den hos mig väcker frågor som inspirerar till söka mer information.

Jag ställde följande fråga på Google
"Hur mycket el skulle kunna produceras om alla tak i Sverige täcktes av solceller"
AI svaret blev:

"Om alla tak i Sverige täcktes med solceller skulle potentialen vara enorm,
potentiellt tiotals eller hundratals Terawattimmar (TWh) årligen, vilket är betydligt mer än Sveriges nuvarande elbehov"
Följdfrågan blir då energilagring. Kan för lite i ämnet men den här länken inspirerade till att läsa på mer.


Det har varit många inlägg om slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle men inget (eller så har jag missat) om det plutonium som bildas i gen. 1-3 kraftverk. En svensk kärnkraftsreaktor genererar c.a. 200 kg plutonium per år. För att göra en atombomb krävs 6 kg plutonium.

Är det en bra att lösa energifrågan globalt med kärnkraft och därmed också sprida möjligheten globalt att tillverka kärnvapen?

Vilken av teknologierna energilagring och generation 4 kraftverk kan snabbast bli kommersiellt lönsam?
 
Jag tycker den här tråden är intressant. Kanske mest för att den hos mig väcker frågor som inspirerar till söka mer information.

Jag ställde följande fråga på Google
"Hur mycket el skulle kunna produceras om alla tak i Sverige täcktes av solceller"
AI svaret blev:

"Om alla tak i Sverige täcktes med solceller skulle potentialen vara enorm,
potentiellt tiotals eller hundratals Terawattimmar (TWh) årligen, vilket är betydligt mer än Sveriges nuvarande elbehov"
Följdfrågan blir då energilagring. Kan för lite i ämnet men den här länken inspirerade till att läsa på mer.


Det har varit många inlägg om slutförvaring av använt kärnkraftsbränsle men inget (eller så har jag missat) om det plutonium som bildas i gen. 1-3 kraftverk. En svensk kärnkraftsreaktor genererar c.a. 200 kg plutonium per år. För att göra en atombomb krävs 6 kg plutonium.

Är det en bra att lösa energifrågan globalt med kärnkraft och därmed också sprida möjligheten globalt att tillverka kärnvapen?

Vilken av teknologierna energilagring och generation 4 kraftverk kan snabbast bli kommersiellt lönsam?
Plutonium som bildas i den typ av kärnreaktorer som vi har i sverge har
fel isotop samansättning, för att tillverka atombomber.

Solceller fungerar dåligt på nätterna.
El måste tillverkas distruberas o konsumeras " satidigt "
 
Plutonium som bildas i den typ av kärnreaktorer som vi har i sverge har
fel isotop samansättning, för att tillverka atombomber.

Solceller fungerar dåligt på nätterna.
El måste tillverkas distruberas o konsumeras " satidigt "
Man kan lagra energi på olika sätt, i batterier, i form av varmvatten, pumpa upp vatten på höjd och återvinna energin i genratorer/turbiner då man låter det falla ner igen, man kan skapa vätgas som man sedan förbränner osv.

Ett annat problem för Sverige är årstiderna. Då vi har som kallast och behöver mest energi för uppvärmning är det som solfattigast.

/Patrik
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips