Keb sista veckan i juni?
- Trådstartare Wingann
- Start datum
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
...plus isyxa (eller till nöds vandringsstavar?), och förutsatt att ni vet hur man använder dem, eller åtminstone får en snabbkurs vid fjällstationen i samband med uthyrningen.
Bli inte sura på mig om detta är självklarheter för er, men för ev. mindre erfarna trådläsares skull vill jag gärna skriva detta: ett fall med stegjärn på fötterna, utan att man övat in hur man skall vända sig, hålla undan stegjärnen från snön och bromsa fallet (med och utan isyxa), kan vara fullständigt livsfarligt.
Hmm, det var intressant Joanna, det visste jag inte om. Vi hade varken stavar eller isyxor när vi var upp, och jag har då inget minne av att de sa något när vi hyrde stegjärnen heller. Men vi gjorde så att vi kröp upp på alla fyra, så långt vi vågade, var inte så bra väder.
Jag är jätteförvånad över att man tydligen hyr ut stegjärn på fjjällstationen utan ett ord om detta.
Vill inte alls låta som någon besserwisser eller moraltant, men är lite överkänslig efter att ha bevittnat några riktigt otäcka fall i mina egna "hemmaberg" Tatra. Stegjärn verkar så tryggt och effektivt så länge man står på benen, men sitter inte "self-arrest"-tekniken i ryggmärgen när man faller i brant/svår terräng (och det gör man förr eller senare), så är risken stor, att man skadar sig själv och/eller andra, fr a för att man "normalt" reflexmässigt försöker bromsa med benen. Vilket ofelbart leder till att man vänds med huvudet ner i fallet, som då blir omöjligt att kontrollera - för att inte tala om risken att "bromsa" med huvudet mot en sten eller isklump. En lindrig olycksvariant jag sett är hur en, som bara snubblade till, satte sig på huk så olyckligt, att han fick alla taggarna i baken... En svårare var ett öppet, multipelt ben- och bäckenbrott, efter att den fallande i hög fart tvärfastnat med det stegjärnsbestyckade benet.
Att krypa på alla fyra känns som en farlig lösning i sammanhanget, man får mindre vikt på benen som lättare sticker iväg under dig, och allmänt sämre kontroll.
Jag har själv gått mycket med stegjärn och fått lära mig tekniken från grunden, men försöker trots det minimera användningen under "vanlig" vandring.
Vill inte alls låta som någon besserwisser eller moraltant, men är lite överkänslig efter att ha bevittnat några riktigt otäcka fall i mina egna "hemmaberg" Tatra. Stegjärn verkar så tryggt och effektivt så länge man står på benen, men sitter inte "self-arrest"-tekniken i ryggmärgen när man faller i brant/svår terräng (och det gör man förr eller senare), så är risken stor, att man skadar sig själv och/eller andra, fr a för att man "normalt" reflexmässigt försöker bromsa med benen. Vilket ofelbart leder till att man vänds med huvudet ner i fallet, som då blir omöjligt att kontrollera - för att inte tala om risken att "bromsa" med huvudet mot en sten eller isklump. En lindrig olycksvariant jag sett är hur en, som bara snubblade till, satte sig på huk så olyckligt, att han fick alla taggarna i baken... En svårare var ett öppet, multipelt ben- och bäckenbrott, efter att den fallande i hög fart tvärfastnat med det stegjärnsbestyckade benet.
Att krypa på alla fyra känns som en farlig lösning i sammanhanget, man får mindre vikt på benen som lättare sticker iväg under dig, och allmänt sämre kontroll.
Jag har själv gått mycket med stegjärn och fått lära mig tekniken från grunden, men försöker trots det minimera användningen under "vanlig" vandring.
Senast ändrad:
Det borde vara lugnt
Jag och min sambo + hund gick upp på sydtoppen för ett par år sedan. Det var under midsommarveckan. Alltså rätt så tidigt. Det var ju snö i stort sett hela vägen och ibland sjönk man ju ner lite men det var ingen fara. Vi gick den vanliga västra leden. Jag såg ingen som hade stegjärn eller annat. Kängor, lite matsäck och ett gott humör gjorde att alla kom upp den dagen. Det otroligt fina vädret gjorde väl sitt till också. Jag var på toppen i t-shirt. Lite kylslaget blev det kanske men inte ska man klaga när man hade den utsikten utan ett moln på himlen.
Dagen innan var det total dimma runt toppen och den syntes inte alls från den topp vi var på då.
Det säkraste är nog att kolla vädret på stationen på dagen innan och på morgonen när ni ska iväg. Då kan ni ju få ett hum om hur mycket kläder, mat etc. ni kan tänkas behöva.
Vi hade en liten ryggsäck med lite förstärkningsplagg + kök och mat. Men det var snarare så att vi fick ta av oss kläder än ta på oss. Även om vädret hade slagit om och blivit dåligt tror jag att vi hade klarat oss rätt bra med det vi hade.
Detta betyder ju inte att ni ska underskatta förutsättningarna. Som sagt, kolla när ni kommer dit och prata med dom som jobbar på stället. Dom har ju oftast varit uppe och kollat olika leder själva och vet hur mycket snö och sånt som finns på olika ställen.
Vem vet, vi kanske syns där uppe. Vi ska dit i krokarna igen v 25-26
Jag och min sambo + hund gick upp på sydtoppen för ett par år sedan. Det var under midsommarveckan. Alltså rätt så tidigt. Det var ju snö i stort sett hela vägen och ibland sjönk man ju ner lite men det var ingen fara. Vi gick den vanliga västra leden. Jag såg ingen som hade stegjärn eller annat. Kängor, lite matsäck och ett gott humör gjorde att alla kom upp den dagen. Det otroligt fina vädret gjorde väl sitt till också. Jag var på toppen i t-shirt. Lite kylslaget blev det kanske men inte ska man klaga när man hade den utsikten utan ett moln på himlen.
Dagen innan var det total dimma runt toppen och den syntes inte alls från den topp vi var på då.
Det säkraste är nog att kolla vädret på stationen på dagen innan och på morgonen när ni ska iväg. Då kan ni ju få ett hum om hur mycket kläder, mat etc. ni kan tänkas behöva.
Vi hade en liten ryggsäck med lite förstärkningsplagg + kök och mat. Men det var snarare så att vi fick ta av oss kläder än ta på oss. Även om vädret hade slagit om och blivit dåligt tror jag att vi hade klarat oss rätt bra med det vi hade.
Detta betyder ju inte att ni ska underskatta förutsättningarna. Som sagt, kolla när ni kommer dit och prata med dom som jobbar på stället. Dom har ju oftast varit uppe och kollat olika leder själva och vet hur mycket snö och sånt som finns på olika ställen.
Vem vet, vi kanske syns där uppe. Vi ska dit i krokarna igen v 25-26
Att krypa på alla fyra tyckte jag tvärtom gick väldigt bra, sparkade fast foten och gick upp med nästa.
Men vädret på toppen kan ju slå om på en femöring, när vi var dit mötte vi ett gäng med guide som sa att hade vi varit en timma tidigare så hade det varit klart väder. Och av vad jag hört så är det sällan klart på toppen, inte för att det är ett recept på kyla.
Jag har en liten historia som min bror berättade när han och ett gäng kompisar var upp. De vet och klä sig så det var inga problem, när de skulle ner stannade de i toppstugan och fikade och åt, och såg då att det rörde sig under några filtar i sängarna där. Då var det två tyskar i shorts och tennisdojjor som inte tydligen visste att klä sig (det var allt de hade haft med sig, plus lite vatten). De gav dem mat och erbjöd sig att hjälpa dem ner men de ville de inte så då for de vidare ner... Så än en gång, tänk på att det kan bli kallt på toppen.
Men vädret på toppen kan ju slå om på en femöring, när vi var dit mötte vi ett gäng med guide som sa att hade vi varit en timma tidigare så hade det varit klart väder. Och av vad jag hört så är det sällan klart på toppen, inte för att det är ett recept på kyla.
Jag har en liten historia som min bror berättade när han och ett gäng kompisar var upp. De vet och klä sig så det var inga problem, när de skulle ner stannade de i toppstugan och fikade och åt, och såg då att det rörde sig under några filtar i sängarna där. Då var det två tyskar i shorts och tennisdojjor som inte tydligen visste att klä sig (det var allt de hade haft med sig, plus lite vatten). De gav dem mat och erbjöd sig att hjälpa dem ner men de ville de inte så då for de vidare ner... Så än en gång, tänk på att det kan bli kallt på toppen.
avslutad210712
Gäst
Om man med Durlings led menar vägen nedanför branten ner till Kaffedalen så kan man knappast kalla den för tuff vandring utan den vandringen är rätt lätt förutom att man får gå en hel del på sten men går man så pass tidigt som slutet av juni så byter man ut stenvandring till att gå på snö till mycket stor del så självklaret är Durlings led mycket lättare än västra leden.
Ok, "hård vandring" kanske är ett bättre ord. Det är trots allt ett ganska jobbigt stenlandskap i branterna nära kaffedalen.
