Kamera eller inte kamera?

Pausefunktionen

Uppenbarligen är det här en fråga som engagerar fler än mig...

Jag gillar också dagboks-foton. Och att fotografera tältplatser eller rastställen är ju enkelt. Det är fotandet under vägen som jag inte vet om jag gillar eller inte. Ibland känner jag att mina vandringar blir som att titta på video och ständigt trycka på pauseknappen: det blir ett slags störning i vandringens "flow" att stanna och försöka fånga vyerna jag passerar. Jag funderar på om upplevelsen blir starkare av att att flyta på mer kontinuerligt. Men det är som sagt kul med fina foton...

Inget lätt avvägande alltså.
 

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

”Allt började i Sarek”: Möt vår nya bloggare Claes Grundsten

Sveriges kanske mest kände naturfotograf berättar om sina drivkrafter, hur det är att arbeta som fotograf i dag och om kärleken till Sarek.

Tävling: Vinn bästsäljande Caldera 8 från Brooks!

Ta chansen att vinna höstens nya löparskor – lika perfekta för dagliga terrängpass som för ultramaraton.

avslutad210712

Gäst
Nordesjö; sa:
Det bästa är såklart att låta nån annan i sällskapet sköta fotograferandet.
Så brukar de jag vandrar med göra :)

Precis samma slutsats har jag och min sambo kommit fram till så i fortsättningen låter jag henne och hon låter mig sköta fotograferandet vilket innebär att vi fortsättningen inte kommer att bära med oss en kamera.

Utan två + bärbar hårddisk så vi kan tömma minneskorten.

Behöver jag nämna att jag är långt, långt från UL-vandring.
 
Jag har med mig både mellanformat och en småbildsdigital men jag hänger upp vistelsen i mångt och mycket på fotograferingen och jag känner inget särskilt behov av någon djupare kontemplation. Det får jag hemma vid den lilla sjön eller framför brasan i vår stuga en ljus sommarnatt. I slutändan får det väl ändå vara intresset som styr. Är man fotointresserad tar man med mycket grejor, vill man ha lite turistbilder duger en kompakt och vill man gå på moln så lämnar man kameran hemma. Att lyckas fånga de där "perfekta" bilderna skapar nästa lite en orgastisk känsla tycker jag. :)
 
Gör som du känner för. Tycker du att det är en belastning att fotografera gör inte det.

Själv har jag med mig en digital systemkamera, stativ och en digital videokamera.

Väl hemma ägnas många timmar åt att göra en DVD med en familje version, en för oss som var med. En "un-cut" version och så bildspel med lugn musik som kan repeteras runt, runt om man vill dåsa framför vackra bilder.

Till det kommer extra batteri, DV-band, flera objektiv och lite annat smått. Dock har jag inte med mig extra hårddisk för minneskort är så billigt nuförtiden. Kan komma upp i 4GB för under tusenlappen.

/ E /
 
öringen; sa:
pal2; sa:
Ibland är det bråttom känns det som. Jag har även klurat på något sätt att hänga upp stativet för att kunna få fram det utan att ta av mig ryggsäcken.

Peter

Vandringstavar med en sån här kanske?

bildlänk borttagen

Nja, med ett 300-objektiv på så lär det stativet inte hjälpa vid lite längre tider. Vad jag har läst mig till så är vikten på stativet inte oviktig (hehe) för stabiliteten. Jag har ett 3-bens Manfrotto på 1,1 kg.

Peter
 
En fördel med att fota "på riktigt" (dvs äga objektiv som går att ta loss) är att man då går helt fri från Utsidans UL-påhopp.

"Va! Bär du 30 kilo på fjällvandringen? I en 100-literssäck som väger 4,5 kilo tom?! Allvarlig?!"

"Visst, men jag har fotoprylar med mig"

"Aha. Förlåt. Visste inte det."

:D
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips