Om det är där Schweizerführe kommer upp i starten av Tors platta, så är det några år gammalt. Blocket ligger nere i det stora buskaget. Hellre 2 kvm. Det satt mycket löst, lossnade vid rensning, men domkraften gled ner mellan väggen och blocket av egenvikt mer eller mindre och blocket lossnade innan man behövde bryta. Det satt bara där av gammal vana...
Inventering av Häggsta
- Trådstartare www.dangerzone.se
- Start datum
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Precis. Grad 6 i stockholmsföraren tydligen. Jag har bara tvåat upp till hyllan. Den som ledde placerade inga säkringar. Jag vill minnas en pitong och ev en röd kam i ett nyckelgrepp som jag såg rippa för en klättrare som då hamnade i backen.
Är osäker hur po's tak går. Tror det är en annan eftersom den vi topprepade inte höll mer än grad 5. Har för mig att vi klättrade på topprep ganska rakt från en bult över taket. Länge sen så måste nästan kolla nästa gång i häggsta för att kunna ge mer exakt beskrivning.
Jag har tittat närmare på Fyrbultsväggen.
Palmsöndagsledens utsteg går ungefär rakt upp från ringbulten. Man klipper en gammal pitong, sedan är det runout till toppen.
Till höger har någon bultat ett utsteg (2 bb och en kil), se den gula linjen på skissen. Jag misstänker att många som klättrar Direkta Palmsöndagsleden i stället går hit.
Direktbulten är en uppenbar linje som säkras med ett gäng pitonger.
Frågor: Har jag rätt eller har jag missuppfattat? De två ankarna mitt på väggen vid Palmsöndagsledens utsteg respektive vid Splasch insteg, vad fyller de för funktion?
Palmsöndagsledens utsteg går ungefär rakt upp från ringbulten. Man klipper en gammal pitong, sedan är det runout till toppen.
Till höger har någon bultat ett utsteg (2 bb och en kil), se den gula linjen på skissen. Jag misstänker att många som klättrar Direkta Palmsöndagsleden i stället går hit.
Direktbulten är en uppenbar linje som säkras med ett gäng pitonger.
Frågor: Har jag rätt eller har jag missuppfattat? De två ankarna mitt på väggen vid Palmsöndagsledens utsteg respektive vid Splasch insteg, vad fyller de för funktion?
Bilagor
Några delsvar:
1.
Det (gulmarkerade) bultade utsteget som går rätt upp till ankaret är jag skyldig till. Fanns inget dokumenterat där tidigare och motiverat av att den följer en naturlig kant och ger ett bra säkrat utsteg till Palmsöndagen vilket tidigare saknats. Förde in den i (gamla) Sverigeföraren ca 2012 och döpte den till Termos. Tyckte däremot inte det var rimligt att skriva dit mitt namn eftersom linjen måste ha gjorts många gånger i olika former, även om den aldrig dokumenterats.
2.
Palmsöndagsleden tror jag är aningen felritad på skissen. Som jag "lärt mig" viker den av ännu lite mer åt höger efter halva utstegsväggen och följer den lättaste vägen upp. Går man precis rakt upp är klippan ganska igenväxt och märkbart svårare så det tror jag inte är många som gör.
3.
Varför det finns standplatser på väggen vet jag inte bestämt men kan tänka mig att det avspeglar tidigare utrustningskrav. När ringarna borrades fast på 60-70-talet var repen bara 30-40 m långa och innan man använde selar gick det dessutom åt 4-5 m för att göra sin inknytning i varje ände. Då var det bra att ha tätare säkringspunkter. Detsamma gällde förstås om man tränade firning (med Dülfersits!) inför sina alpina äventyr.(På den äldsta tryckta föraren finns ännu fler standplatser halvvägs upp.)
1.
Det (gulmarkerade) bultade utsteget som går rätt upp till ankaret är jag skyldig till. Fanns inget dokumenterat där tidigare och motiverat av att den följer en naturlig kant och ger ett bra säkrat utsteg till Palmsöndagen vilket tidigare saknats. Förde in den i (gamla) Sverigeföraren ca 2012 och döpte den till Termos. Tyckte däremot inte det var rimligt att skriva dit mitt namn eftersom linjen måste ha gjorts många gånger i olika former, även om den aldrig dokumenterats.
2.
Palmsöndagsleden tror jag är aningen felritad på skissen. Som jag "lärt mig" viker den av ännu lite mer åt höger efter halva utstegsväggen och följer den lättaste vägen upp. Går man precis rakt upp är klippan ganska igenväxt och märkbart svårare så det tror jag inte är många som gör.
3.
Varför det finns standplatser på väggen vet jag inte bestämt men kan tänka mig att det avspeglar tidigare utrustningskrav. När ringarna borrades fast på 60-70-talet var repen bara 30-40 m långa och innan man använde selar gick det dessutom åt 4-5 m för att göra sin inknytning i varje ände. Då var det bra att ha tätare säkringspunkter. Detsamma gällde förstås om man tränade firning (med Dülfersits!) inför sina alpina äventyr.(På den äldsta tryckta föraren finns ännu fler standplatser halvvägs upp.)
Surbjörn, mannen med svar! Stort tack!
Japp, utsteget på Palmsöndagsleden är (pyttelite) felritat, men när man väl är på väggen så blir linjen uppenbar. Den gamla pitongen visar vägen.
Intressant teori om ankarna på väggen. Jag funderar på om man borde ta bort dessa.
Angående Direktbulten - leden verkar vara jättefin och säkras såvitt jag kunde se uteslutande med pitonger. Jag vet inte om förstabestigare Eva Selin ledde den i detta skick eller om pitongerna tillkommit senare.
Hur som helst. Bultkommittén, i vilken jag är medlem, har beslutat att inte sätta nya pitonger. Främst för att de inte är säkra, men också för att de kan förstöra berget mer än vad en bb gör. Om BK skulle bulta om denna led skulle vi sannolikt bort pitongerna och sätta bb i stället. Har någon synpunkter på detta och konstruktiva förslag på alternativ?
Japp, utsteget på Palmsöndagsleden är (pyttelite) felritat, men när man väl är på väggen så blir linjen uppenbar. Den gamla pitongen visar vägen.
Intressant teori om ankarna på väggen. Jag funderar på om man borde ta bort dessa.
Angående Direktbulten - leden verkar vara jättefin och säkras såvitt jag kunde se uteslutande med pitonger. Jag vet inte om förstabestigare Eva Selin ledde den i detta skick eller om pitongerna tillkommit senare.
Hur som helst. Bultkommittén, i vilken jag är medlem, har beslutat att inte sätta nya pitonger. Främst för att de inte är säkra, men också för att de kan förstöra berget mer än vad en bb gör. Om BK skulle bulta om denna led skulle vi sannolikt bort pitongerna och sätta bb i stället. Har någon synpunkter på detta och konstruktiva förslag på alternativ?
