Anna Frimodig
Avstängd
Tänkte bara ge ett förtydligande och det är att givetvis ska man använda det som finns, det vill säga har man en belayloop ska man ju använda den, gärna tillsammans med repöglan.
Infästning i sele...
- Trådstartare tank
- Start datum
Mezzner; sa:
Tendensen kan jag hålla med om, men med marginaler på knuten ser jag det inte som något problem. Finns det några dokumenterade olycksfall med detta fenomen som gör att man kan avråda från den typen av användning.
Som Anna säger använder jag normalt både belayloopen och inknytningsöglan eller rent av öglorna vid dubbelrep. Har än så länge inte upplevt några problem med det.
Jag har nog inget att tillföra såtillvida att jag varken vill försvara det ena eller andra.
Avsaknaden av dokumenterade olyckor är ju förvisson inget bevis för att ett tillvägagångssätt vare sig är optimalt eller lämpligt.
Men som sagt, jag har inte på fötterna här, och jag har nog klippt i repöglan själv utan att oroa mig.
Avsaknaden av dokumenterade olyckor är ju förvisson inget bevis för att ett tillvägagångssätt vare sig är optimalt eller lämpligt.
Men som sagt, jag har inte på fötterna här, och jag har nog klippt i repöglan själv utan att oroa mig.
Lyft blicken...
...över gränserna och lär!
I anledning av diskussionen på foumet:
I södra europa är pålsteken; "bulinknopen" sedan 1992 död som inknytningsknop på grund av upprepade allvarliga olycksfall eller tillbud då knopen öppnat sig genom belastning "inifrån" i repöglan.
T ex fann sig i Chamonix en räddad klättrare hängande 100 meter över marken under en helikopter med en pålstek som höll på att öppna sig i selen. Helikopterräddaren hade kopplat den räddade i repöglan med en karbin...måste kännts rätt kymigt! (Källa DAV)
Det är ju upp till var och en att bestämma hur man binder in sig i selen, logiskt bör man dock unvika att använda metoder med "inbyggda" felkällor.
Ciao!
Uffe
[Ändrat av alien 2006-05-23 kl 12:35]
...över gränserna och lär!
rockmater; sa:
tank; sa:
I anledning av diskussionen på foumet:
I södra europa är pålsteken; "bulinknopen" sedan 1992 död som inknytningsknop på grund av upprepade allvarliga olycksfall eller tillbud då knopen öppnat sig genom belastning "inifrån" i repöglan.
T ex fann sig i Chamonix en räddad klättrare hängande 100 meter över marken under en helikopter med en pålstek som höll på att öppna sig i selen. Helikopterräddaren hade kopplat den räddade i repöglan med en karbin...måste kännts rätt kymigt! (Källa DAV)
Det är ju upp till var och en att bestämma hur man binder in sig i selen, logiskt bör man dock unvika att använda metoder med "inbyggda" felkällor.
Ciao!
Uffe
[Ändrat av alien 2006-05-23 kl 12:35]
Re: Lyft blicken...
Intressant inlägg, men jag avser fortfarande åttaknuten och huruvida inklipping i den är farligt.
Till Mezzner:
Proaktivt agerande är förvisso att föredra när teorin kan beskriva funktionen fullt ut. I klättring är det mer praktiskt och för många OM, varför reaktiv riskhantering, dvs statistik på olycksfall är ett mycket gott mått på risken av en viss företeelse. Det kan verka krasst att någon måste skadas innan man uppmärksammar bristen, men så fungerar de flesta system i vårt samhälle.
alien; sa:
Intressant inlägg, men jag avser fortfarande åttaknuten och huruvida inklipping i den är farligt.
Till Mezzner:
Proaktivt agerande är förvisso att föredra när teorin kan beskriva funktionen fullt ut. I klättring är det mer praktiskt och för många OM, varför reaktiv riskhantering, dvs statistik på olycksfall är ett mycket gott mått på risken av en viss företeelse. Det kan verka krasst att någon måste skadas innan man uppmärksammar bristen, men så fungerar de flesta system i vårt samhälle.
OT:
Vad jag menar är väl helt enkelt att det är statistik och för att statistik ska vara "nyttig" krävs att man har koll på antal observationer osv.
I det här fallet kanske det inte är tillräckligt många som dels gjort på det ifrågasatta sättet OCH fallit på ett sätt som verkligen inneburit kritisk belastning.
Jag har ingen aning - men menar att man bör ha koll på det - för att lita på att frånvaron av inrapporterade fall indikerar att tillvägagångssättet är bra.
Överlag är det ju ändå så att klättringsolyckor är så oerhört mindre frekventa än t ex bilolyckor. I huvudsak beror det väl på färre och mer lågfrekventa utövare.
Det gör att statistiken i viss mån kasnke bör användas där den visar på farliga samband, men att det är svårare att dra omvända slutsatser utifrån frånvaron av olyckor.
I övrigt har jag inget problem med statistik.
Vad jag menar är väl helt enkelt att det är statistik och för att statistik ska vara "nyttig" krävs att man har koll på antal observationer osv.
I det här fallet kanske det inte är tillräckligt många som dels gjort på det ifrågasatta sättet OCH fallit på ett sätt som verkligen inneburit kritisk belastning.
Jag har ingen aning - men menar att man bör ha koll på det - för att lita på att frånvaron av inrapporterade fall indikerar att tillvägagångssättet är bra.
Överlag är det ju ändå så att klättringsolyckor är så oerhört mindre frekventa än t ex bilolyckor. I huvudsak beror det väl på färre och mer lågfrekventa utövare.
Det gör att statistiken i viss mån kasnke bör användas där den visar på farliga samband, men att det är svårare att dra omvända slutsatser utifrån frånvaron av olyckor.
I övrigt har jag inget problem med statistik.
Aktuellt
Mezzner; sa:OT:
Vad jag menar är väl helt enkelt att det är statistik och för att statistik ska vara "nyttig" krävs att man har koll på antal observationer osv.
I det här fallet kanske det inte är tillräckligt många som dels gjort på det ifrågasatta sättet OCH fallit på ett sätt som verkligen inneburit kritisk belastning.
Jag har ingen aning - men menar att man bör ha koll på det - för att lita på att frånvaron av inrapporterade fall indikerar att tillvägagångssättet är bra.
Överlag är det ju ändå så att klättringsolyckor är så oerhört mindre frekventa än t ex bilolyckor. I huvudsak beror det väl på färre och mer lågfrekventa utövare.
Det gör att statistiken i viss mån kasnke bör användas där den visar på farliga samband, men att det är svårare att dra omvända slutsatser utifrån frånvaron av olyckor.
I övrigt har jag inget problem med statistik.
Vi är i stort sett överens. Jag har full förståelse för statistika problem med lågfrekventa händelser. Dock tror jag inte att klippa i inknytningsögglan är en sådan. Jag tror snarare att detta nästan är standard bland många klättrare. Varför min bedömning är att om det inte finns flertalet dokumenterade skadehändelser inom detta område så är det inte troligt att det som i teorin är en risk också utgör en i praktiken. Noggrannare studier kanske visserligen behövs för bestämma användningen av systemet som helhet, men jag ger min bedömning.
Re: Farligt eller ej
Nu försvarar du ditt inlägg med att det finns en annan metod (oftast). Det har jag/vi aldrig argumenterat om. Jag nöjer mig dock inte med tyckande utan önskar en referens till varför det skulle vara farligt att klippa in i 8-knutens öggla. Utan referenser till verkligheten tenderar riskanalyserandet inom klättringen bli regeltänkande istället för självständiga och vettiga analyser.
Om du också hade läst mitt inlägg nämnde jag att jag själv allt som oftast också klipper in i både repögglan och belayloopen samtidigt. Belayloopen är ofast lite mindre och tar belastningen.
alien; sa:
Nu försvarar du ditt inlägg med att det finns en annan metod (oftast). Det har jag/vi aldrig argumenterat om. Jag nöjer mig dock inte med tyckande utan önskar en referens till varför det skulle vara farligt att klippa in i 8-knutens öggla. Utan referenser till verkligheten tenderar riskanalyserandet inom klättringen bli regeltänkande istället för självständiga och vettiga analyser.
Om du också hade läst mitt inlägg nämnde jag att jag själv allt som oftast också klipper in i både repögglan och belayloopen samtidigt. Belayloopen är ofast lite mindre och tar belastningen.
