Hur snabbt fryser slask ihop?

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

”Allt började i Sarek”: Möt vår nya bloggare Claes Grundsten

Sveriges kanske mest kände naturfotograf berättar om sina drivkrafter, hur det är att arbeta som fotograf i dag och om kärleken till Sarek.

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?
Klurig fråga, det borde gå snabbare än vanlig istillväxt så det borde vara mindre än ca 5 timmar, men frågan är hur stor andel av slasket som redan är fruset. Antagligen ganska mycket vatten som skall bli is. 3-4 timmar kanske?

En fråga för fysiker, kommer värmen vid utstrålning helt tas från slasket eller sker det samtidigt som slasket fryser till även en istillväxt på undersidan av kärnisen under slasket?

-Palle
 
Den del av slasket som består av snö är redan is. Det som återstår är att få vattnet i slasket att frysa. Består slasket av hälften vatten, bör det frysa på halva tiden mot om motsvarande mängd rent vatten ska frysa. Vid klart väder och några minusgrader är värmeavgången av storleksordningen 100 watt per kvadratmeter, vilket teoretiskt kan ge en istillväxt av drygt en millimeter per timme.

Min erfarenhet är att snöslasks fryser reaktivt snabbt vid kyla. Slasket behöver inte alltid frysa ihop med den underliggande isen för att det sak vara skrinnbart. Om underisen är bärig, räcker det med att isskorpan är tillräckligt tjock för att skridskon inte ska skära igenom. Fallrisken kan dock vara stor på sådan is, liksom på andra typer av överis.

Svar på Palles fråga:
Så länge det finns vatten (eller ofruset slask) ovanpå isen, sker ingen tillväxt på isen under. Isen kan tvärtemot tunnas ut av värme från det underliggande vattnet (särskilt om det strömmar).

På liknande sätt avkyls inte vattnet i en sjö efter isläggningen, utan vattentemperaturen i en sjö stiger under issäsongen.
 
Senast ändrad:
Så länge det finns vatten (eller ofruset slask) ovanpå isen, sker ingen tillväxt på isen under. Isen kan tvärtemot tunnas ut av värme från det underliggande vattnet (särskilt om det strömmar).

Misstänkte det, men jag tycker att överisar ofta fryser långsammare än väntat. Har dock inte kollat så noga på det men skall försöka komma ihåg jämföra överistjocklek med tjocklek på nylagd is nästa gång det blir möjligt.

-Palle
 
Hej,

There is a summary of ice freezing rates in
Prof. Fransson's ISHANDBOKEN:

http://www.luth.se/depts/lib/coldtech/ct94-1.html

For growth rate of ice, look at the section "Sjöis-kristalluppbyggnad"

For even more ice theory look at THE ICE ENGINEERING MANUAL,
Table of Contents at:

http://www.usace.army.mil/publications/eng-manuals/em1110-2-1612/toc.htm

Each Chapter is a "PDF" file, the interesting chapters are:
Chapter 2 Ice Processes and Properties page 11, 12 (for ice growth rates)
and
Chapter 8 Bearing Capacity of Floating Ice
 
Graddagsmetoden, som David refererar till, är en ganska enkel modell för istillväxt, som enbart hänsyn till lufttemperaturen och istjockleken, men inte utstrålning, vind, luftfuktighet m.m. som ofta spelar stor roll. Den lämpar sig bäst för att räkna på tjocka isar i stadigt kallt klimat. För oss skridskoåkare är den mindre tillförlitlig då vi mest är intresserade av relativt tunna isar och då temperaturen ofta pendlar runt noll.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips