Hur förändras Sarek när det blir besöksexplosion?

[fowwe]

Frågan är naturligtvis relevant för alla fjällområden men anledningen till att jag tar upp just Sarek är att man velat minimera påverkan på landskapet. Inga leder har alltså dragits och inga turiststugor byggts (utom Darreluoppalstugorna som nätt och jämnt hamnade innanför gränsen). Men med tiden har så klart gamla stigar trampats tydligare (och en del nya uppstått).

Fast detta år tycker jag mig märka att något förändrats mer än tidigare. Jag tänkte på det när jag skulle gå upp till Pårteobservatoriet i torsdags. Det var rena besöksströmmen, likaså upp till högsta toppen. Men det som slog mig vara att "vägen" dit var betydligt mer rösad nu än när jag var där för några år sedan. Jag tolkar det så att man vill vara lite hjälpsam - eller så tycker man bara att det är kul att sätta upp en stenmarkering ibland. Jag anar samma sak i vad en del andra skriver - färdvägar där man tidigare själv fick söka sig fram har fått rösen. Är det fler som lagt märke till detta?

Det är sällan jag upplever det befolkat i Sarek men det har jag gjort i år. Detta stora intresse vållar mig inte problem i sig, det blir jag istället glad för. Nej, det är behovet av att påverka landskapet jag är bekymrad över - en slags urbanisering. Vad tycker ni?

 

[Stordrulen]

Jag har tyvärr aldrig haft förmånen att få besöka Sarek så jag kan inte uttala mig hur/om det förändrats över tid, men det känns som om besökstycket generellt kommer plana ur en del över tid när pandemin lugnat sig och många återupptar solsemester och liknande.

Men visst finns det en del som fått mersmak på fjäll och kommer att fortsätta besöken, den som lever får se.

 

[azog]

Nu var jag inte i Sarek i sommar, men har passerat bland annat Grövelsjön, Kebnekaise och Abisko. Överlag tycker jag att det var varit mycket folk men att det fungerat väldigt bra och att det varit för folkmängden väldigt lite nedskräpning osv.

Sen kanske man inte tänker första vandringen på problemen med stenrösen överallt, men det får väl vi som varit med ett tag försöka förklara vår syn på saken på ett pedagogiskt sätt utan att sätta oss till doms för mycket.

Personligen skulle jag gärna lägga en dag på att gå upp på Vierranvarri exempelvis och rasera alla stenhögarna där. I mina ögon är det både kolonialism och skadegörelse och en massa annat otrevligt. Men jag förstår att det kanske inte är den första tanken som dyker upp hos en artonåring som är skitstolt för att hen precis bestigit sin första topp och har hört talas om topprösen.

I Sarek tänker jag att man definitivt kan hjälpa naturen på traven lite och putta på lite rösen med gott samvete. Åtminstone om det inte markerar ett bra vadställe eller liknande. Där har man ju reservatsföreskrifter att luta sig mot.

 

[brigas]

Aktse/Skierfe är ju lättillgängligt och populärt.Inte minst då det går en Kungsled där förbi. Antar det är inte det roligaste att tälta på de tältplatser som finns nära leden. En trist utveckling som är oundviklig vid större anstormning av att många vill se det fina. Får väl hoppas att "alla" städar efter sej,och undviker bränna färska björkar som endast blir till sotiga stänger.Eller bajsar kring stora (och heliga) stenblock...

 

[undvall]

Intressant frågeställning och jag får hålla med Fowwe att det är en olycklig utveckling om folk i allmänhet skulle få för sig att lämna synliga spår efter sig.

Har dock hittills inte upplevt samma. När vi gick från Vietas till Vakkatovare genom Stora Sjöfallets nationalpark (norra delen), såg vi på 10 dagar 3 vandrare på avstånd och ungefär lika många fiskare som kom med båt på Gagirjavri. De flesta dagarna såg vi inte en enda människa.

Nu är ju förvisso Sarek mycket mer välkänt, men det vore intressant att veta om det finns fler som upplevt samma inne i centrala delarna av Sarek?

/ Stefan

 

[Moga]

Var min första Sarek-vandring i år så jag har inget att jämföra med. Men blev förvånad över hur mkt folk och hur ledat det var. Nu gick vi väl nybörjarturen via Skierfe -övre Rapa-Snavvavagge-Ruotsavagge-Akka. Men det var tydlig stig 75 procent av tiden, ofta rösat i stenområden och vid vad. Och vi träffade/såg kanske en handfull personer de dagar det var som minst men säkert 10-20 personer om dagen de flesta dagarna.

 

[GustavOh]

Jag gick runt Vallevágge-Njoatsosvágge i år och reflekterade snarare över hur LITE mänsklig påverkan jag ändå såg jämfört med hur jag minns tidigare sarekturer.

Något enstaka lämnat/tappat skräp, diskreta rösen vid vadstället i låptåvágge.
Stigen som är inritad på kartan via njoatsosvágge till pårek är definitivt inte "förbättrad". Det finns rösen (och även kryssmarkeringar!) förbi sähkok men de är inte direkt iögonfallande. (dessutom motiverade)

 

[kjpil]

Jag tycker det är trist med så mycket stenrösen i Sarek, hade helst sett att alla kunde hjälpas åt att ta bort dem som är uppställda av turister. Då även topprösen, rösen vid vad, vid stigar, sten folk lagt ut runt sin tältplats.

Stora delar av fjällkedjan är ändå pepprat med iordningställande av olika former, men kul om just sarek kunde återställas från sånt i möjligaste mån

En del topprösen är ju gamla på mindre frekventerade toppar. Och det finns även rösen som troligen markerar tidigare high points tex på svirjatjåhkkå Sydrygg och ryggen mellan Gådoktjåkkå och gådogasskatjåhkkå - men jag tycker även de borde rivas, gamla eller inte så är det uppställt i turist-ändå. Och alla rösen som inte rivs blir gamla en dag

De rösen som bör lämnas är väl de som har anknytning till rennäringen

 

[fowwe]

Något enstaka lämnat/tappat skräp, diskreta rösen vid vadstället i låptåvágge.
Stigen som är inritad på kartan via njoatsosvágge till pårek är definitivt inte "förbättrad". Det finns rösen (och även kryssmarkeringar!) förbi sähkok men de är inte direkt iögonfallande. (dessutom motiverade)

De där rösena vid vadstället (om vi sett samma) har jag uppfattat som en markering av ett gammalt vadställe, det tycks nämligen finnas en gammal led på västra sidan av Tjuoldagårsså. Och kryssleden över Sähkok har med rennäringen att göra. Jag tänker nog att just denna sträcka är så lättorienterad att folk inte känner sig särskilt motiverade att bygga fler. Så "enkla" områden lämnas nog mer ifred och det är ju bra om det gjorts här.

Men vid besvärliga passager ökar "hjälpsamheten" skulle jag tro, t ex ett vadställe. Och då uppstår ytterligare ett problem, förutom att det strösslas med rösningar. Ett gammalt röse säger: "Detta är ett beprövat vadställe som har visat sig fungera under skilda förhållanden". Spontana, nya rösen säger ofta inte mer än "här gick jag och det fungerade för mig då". Liknande om det börjar rösas genom stora blockfält, man får ett antal rösade färdvägar som är olika bra och som förvirrar då de inte har något samband med varandra. Att rösa upp en färdväg är ett kvalificerat arbete om det ska bli säkert och bra. Och ibland ska man låta bli.

 

[fowwe]

I Sarek tänker jag att man definitivt kan hjälpa naturen på traven lite och putta på lite rösen med gott samvete. Åtminstone om det inte markerar ett bra vadställe eller liknande. Där har man ju reservatsföreskrifter att luta sig mot.

Ett exempel på rösebyggande är rösena på toppen av fjället Noajdde (Nåite) i Sarek, det var en skog av dem när jag var där senast. Ungdomarna i vårt sällskap satte också igång med ett sådant bygge. Ganska oskyldigt som enstaka företeelse - det är den samlade mängden som är problemet. Jag tror som du att det med tiden kan bli nödvändigt att rensa från sådant men då gäller det att kunna skilja på gamla markeringar och nya. Ibland lätt, på utsatta ställen däremot svårare. Här måste förvaltningen ha det avgörande ordet om hur det ska göras.

 

[Celeste_26]

Ja vi mötte eller såg överraskande många vandrare på vår Sarektur 27/7-7/8. Positivt dock att det knappast fanns någon synlig nedskräpning, om vi nu inte räknar en foppatoffel med trasig hälrem intill ett vad. I Mikkastugan där vi kröp in och värmde oss den ruggigaste kvällen och delade historier med fyra andra var det rent och prydligt, bara lite färskt klotter. Intrycket var att alla vi träffade var fullt "Sarekkompetenta". Oauktoriserade rösningar känns inte ännu som ett betydande problem. Dock fanns några sådana på ett oväntat ställe - när vi närmade oss Skarja hamnade vi för lågt längs Guopherjåhkå och fick en jobbig väg upp mot bron - och där hade någon börjat rösa vad som knappast var mer än en renstig. Om jag tolkar majoriteten i tråden rätt så borde vi plockat ner dem, men det fann jag inte mod till i stunden.

 

[GustavOh]

De där rösena vid vadstället (om vi sett samma) har jag uppfattat som en markering av ett gammalt vadställe, det tycks nämligen finnas en gammal led på västra sidan av Tjuoldagårsså.

Det finns väl bara ett vettigt ställe att vada över. Jag såg dock inte rösena förrän jag redan var på andra sidan

Och kryssleden över Sähkok har med rennäringen att göra. Jag tänker nog att just denna sträcka är så lättorienterad att folk inte känner sig särskilt motiverade att bygga fler. Så "enkla" områden lämnas nog mer ifred och det är ju bra om det gjorts här.

I dålig sikt är den inte ett dugg lättorienterad, så nog är rösen/kryss motiverade. Men jag reagerade mest på att kryssen inte fanns på min karta.

Rent generellt så tycker jag (obs, personlig åsikt) att "hjälprösen" längs stigar är motiverade om och endast om de följer en stig som markerats på kartan.

Vid vad är det snarare motiverat att vara "hjälpsam" om det finns ett rimligt vadställe på en kilometers sträcka och om det är riskabelt att vada där så är det ingen mening att leta på annat håll.