Helikopterräddning på is behöver utvecklas?

Vid Askö och nu vid Ridöolyckan förefaller det som Helikopterräddning inte är anpassad för räddning på tunn is. Metoden med ytbärgare och selar är utvecklade för andra typer av räddning än när skridskoåkare är inblandade.
Jag tror att man behöver öva och utveckla annan utrustning och andra räddningsmetoder. Det kanske är bättre att släppa ner flera ytbärgare som har uppblåsbara gummibåtar att dra upp skridskoåkare i som kan dras till fast is med helikopterhjälp eller på annat sätt. Och sedan under ”ordnade” former ta av ryggsäckar och fästa selar så de säkert kan firas upp i helikoptrarna. Med övningar kan man säkert utveckla bra utrustning och metoder.

Vidare anser jag att i alla fall större långfärdsskridskoklubbar bör ta kontakt med kommunernas räddningstjänst och åtminstone diskutera vilken utrustning man förfogar över och hur man ska agera vid ett skarpt läge. Även här vore övning nyttig.

Vi ser ju hur långfärdsskridskosporten växer lavinartat och sannolikheten för att olyckor ska inträffa ökar även om säkerhetstänkande och utbildning förbättras successivt.
 
Värt att göra samövningar och prov

Jag har diskuterat sådana strategier med helikopterbesättningar som deltog i räddningsaktionen vid Askö.

Normalt har helikoptern inte med t ex livflottar eller andra anordningar för räddning än livselar för direkt uppwinschning men vid larm från is skulle man kanske kunna ha rutiner att ta med uppblåsbar livflotte.

Thure
 

Lästips

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

Prisade prylar: här är vinnarna av Scandinavian Outdoor Award

Bland de vinnande produkterna finns bland annat en slittålig lättviktsryggsäck och en designklassiker i rostfritt stål.

Tänk säkert i Sarek – fjällräddarens bästa råd

Sareks vackra natur lockar många. Men här är civilisationen långt borta. Utsidan har frågat fjällräddaren Mikael Oja om råd för en säker Sarektur.
Re: Värt att göra samövningar och prov

thureb; sa:
Jag har diskuterat sådana strategier med helikopterbesättningar som deltog i räddningsaktionen vid Askö.

Normalt har helikoptern inte med t ex livflottar eller andra anordningar för räddning än livselar för direkt uppwinschning men vid larm från is skulle man kanske kunna ha rutiner att ta med uppblåsbar livflotte.

Thure

Pikar,isdubbar och skridskor är nog ingen hit ombord på ett uppblåsbart flytetyg.


peter
 
Re: Re: Värt att göra samövningar och prov

ping; sa:
Pikar,isdubbar och skridskor är nog ingen hit ombord på ett uppblåsbart flytetyg.

Gummibåtar används vid forsränning, de tål mycket stryk.

Vid en olycka utanför Umeå 2002 användes frigolitblock från en brygga framgångsrikt. Se:
http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=16182

Jag tror man bör utvärdera om det kan vara användbart att släppa ner en gummibåt från helikopter.

Ev. skulle medhavda flytmedel, typ termarest eller lättviktsluftmadrass kunna vara användbart i en räddning. Leif Jönsson har exprimenterat med att hopfoga flera ryggsäckar till flotte. Inte helt enkelt, men möjligen användbart.

Men i en situation som den vid Ridön, med stora områden av lösa flak, kan det vara svårt att ta sig fram även om man har ett flytetyg. Men i några fall lyckades räddarna komma de plurrade nära, men plurrade sedan själva. Extra flythjälp skulle då kunna varit användbart.
 
Svävare bättre ?

Vid incidenten för en dryg vecka sedan då 9 personer drev iväg på ett isflak i Vättern användes en svävare från Räddningstjänsten i Örebro.

Uppenbarligen hade man transporterat svävaren från Örebro till Vättern utanför Askersund.
Men hur fort kan dom köra en svävare på is och hur lång aktionsradie har en svävare ? Och hur mycket väger en svävare ?


http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp...1%20&doneSearch=true&pageArt442932=0&sd=33831

På finns länken ovan finns en videointervju med räddningsledaren som också förklarar att med helikopter finns risken att isen går sönder. Videon kräver Real Player.

Per Brune
 
ValterL; sa:
Det kanske är bättre att släppa ner flera ytbärgare som har uppblåsbara gummibåtar att dra upp skridskoåkare i som kan dras till fast is med helikopterhjälp eller på annat sätt. Och sedan under ”ordnade” former ta av ryggsäckar och fästa selar så de säkert kan firas upp i helikoptrarna. Med övningar kan man säkert utveckla bra utrustning och metoder.

Detta känns definitivt som en "no-brainer" och kan väl knappast kosta speciellt mycket heller?

Finns det något uppblåsbart/flytbart som är tillräckligt kompakt för att ha med sig i packningen? En speciell variant av en gammal hederlig strandmadrass? Fast kanske i något supermaterial och med kolsyrepatroner för snabb uppblåsning?
Eller kanske en lättviktsram med vattentätt tyg som kan fungera som räddningsplattform?
Ihopfällbara "hansabrädor"?

Kanske vore värt att ta en dialog med tillverkarna också? Jämför man med säkerhetsprodukter inom andra friluftsaktiviteter så känns ju skridskon lite eftersatt? Ta tex lavinutrustning, det finns hur mycket grejjer som helst.
 
Svävarfakta

Kustarteleriet har minst en svävare som är 19 meter lång och 9 meter bred och bemannas av tre personer. Lastutrymmet rymmer 20 skadade soldater på bår eller 50 sittande soldater. Den är också konstruerad för att kunna ta ombord en bandvagn eller en 20 fots container. Farten beräknas i fullastat skick uppgå till ca 35 knop (65 km/h). Maxfart utan last beräknas till över 50 knop (94 km/h. Maskineriet utgörs av två dieselmotorer, som driver var sin lyft- respektive framdrivningsfläkt. Skrovet är en sandwichkonstruktion i laminat av kolfiber och vinylester.
 
Mera fakta

Sjöräddningssällskapets första svävare nu i tjänst
Med bakgrund i olyckan den 15 februari 2003, då en grupp långfärdsskridskoåkare fastnade
på uppbrytande is, har nu Sjöräddningssällskapet utökat flottan med sin första svävare.
Grundplåten till svävaren lades av Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK.
Svävaren är placerad på Sjöräddningssällskapets räddningsstation i Räfsnäs i norra Stockholms
skärgård, dit den levererades sent i våras. Nu lägger sig snart isen och då kan besättningen börja öva
ordentligt.
Svävaren är utrustad med bår och kommer under utryckning ha 2-3 mans besättning.
Tekniska data:
Löa 5,25 m
Bredd 2,5 m
Lyfthöjd 300 mm
Torrvikt 495 kg
Lastkapacitet 600 kg
Bränsletank 50 l
Toppfart 60 knop (vid bra is),
35 knop (normala förhållanden)

http://www.ssrs.se/download/327/x/041110%20F%F6rsta%20sv%E4varen%20i%20tj%E4nst.pdf
 
Vid alpin åkning kan man använda en uppblåsbar säck att ha på ryggen. En flytväst för segling som blåser upp sig i kontakt med vatten kanske inte heller är dumt. Överlevnadsdräkt vid åkning? Rätt klädval är heller kanske inte dumt vid plurrning.
 
Testat?

Buda; sa:
En flytväst för segling som blåser upp sig i kontakt med vatten kanske inte heller är dumt.

Detta har diskuterats en del i tidigare trådar. Men lite praktiska prov vore värdefulla.

Uppblåsbara flytvästar kan vara ett hinder för att ta sig upp från en vak och hur fungerar en uppblåsbar flytväst tillsammans med ryggsäck?

Thure
 
Re Svävare bättre?

I någon av de senare utgåvorna av Teknikens värld finns en artikel om en tillverkare av svävare i Sverige. Där finns en del information om svävare och provkörning. Rolig artikel.

Jag har för mig att LLK har avsatt en del pengar för svävare på Vättern. Erfarenheten talar ju för att det behövs. Måtte det också finnas någon i jour som kan rycka ut med den.
 
Re: Testat?

thureb; sa:
Uppblåsbara flytvästar kan vara ett hinder för att ta sig upp från en vak och hur fungerar en uppblåsbar flytväst tillsammans med ryggsäck?

Thure

Frågan är också vilket flytläge man faktiskt vill ha i vaken. När jag provbadade min uppblåsbara väst för något år sedan konstaterade jag (vilket jag iofs redan visste) är en ren räddningsväst. Lyftkraften är 3 ggr så stor som hos en seglarväst, kragen är stor och jag hamnade tvingande i ryggläge.

Jag tror inte denna sorts västar har sin plats i skridskoutrustningen. Däremot kunde man med liknande teknik skapa airbag i bärremmarna (för att hålla upp huvudet vid framåttipp eller i avbärarbälte för ökad/låg lyftkraft

För att lösa problemet när man tar sig över iskanten skulle man kunna förse den med övertrycksventil så att den helt enkelt släpper ut luften när man får trycket över bröstet. Efter första försöket har man då tyvärr ingen eller mindre luft kvar i den. Fläkt i stället för patron för återfyllnad?

Kul tankeövning men frågan är som vanligt varför? En bra ryggsäck med korrekt passform uppfyller väl de flytkrav kan har, eller?

/Erik
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips