Har varmt är ett tält?

Många svar, många olika erfarenheter, tack för det.
Men det kan ju också bero på olikheterna i omständigheter.

Tältet självt spelar roll. Mitt gamla The North Face Tadpole var verkligen varmt. Sista gångerna jag använde det var i Tafjordfjella augusti 1999 och ett fåtal nätter i Sydalperna 2000.
I det förra fallet var det genomgående vackert väder, jag hade aldrig under +15
i tältet, men på morgonen var det +5 utanför.

2000 köpte jag mitt Akto inför en tur i Skarvheimen+Jotunheimen, för att ha en boning med innertält och yttertält ihop. Det var också 5 hg lättare.
Det var inte riktigt lika varmt, skillnaden kanske var 5-7 grader på morgonen. TNF-tältet var rymligare, 2-mans, eller, rättare, för två av motsatt kön, och mycket kära i varandra. Eftersom yttertältet träddes utanpå stängerna var det garanterat kontaktfritt mellan ytter- och innertält. Ett självbärande tält har ingen sträckning att förlora. Det kan vara förklaringen.

En annan omständighet kan vara vandringsvanorna. Jag reser mitt tält på eftermiddagen, mellan 15 och 17, kanske. Det är således alltid ljust, och ofta sol - då stiger temperaturen direkt till 30 grader.
På Korsika 2002 gick det inte att vara i tältet förrän framåt läggdags.
Ställer jag upp tältet i mulet fjällväder och solen tittar fram blir det ändå mellan 20 och 30. Tältet, som oftast är blött när jag packar ned
det, torkar i ett nafs. Så kvällsvärme har jag, sen sjunker temperaturen långsamt under natten.

Tadpole var grönt, Akto är rött, vad kan det betyda?


De senaste 10 åren har jag på fjällturerna
tältat tre nätter i obemannade stugor och det som slår en, när man är van att tälta, är hur kallt det kan
vara i dessa.

På morgonen har solen självklart ingen inverkan. Ännu när jag packar ihop tältet, cirka 6.30 (senare på augusti-september-turen) är tältet blött. På augusti-septemberturen (hittills alltid i Alperna) har solen inte ens gått upp när jag vaknar.

Gamla Akto saknar takventil, så jag öppnar för fullt i ändarna. Jag håller minimal öppning mellan ytter- och innertält sen en mus letade sig in, ända ned i sovsäcken, en gång i Frankrike. Haben Sie keine Angst vor Schlangen undrade en gång en dam i Schweiz, och det skulle jag nog ha i en tarp.

Jag vet inte om det som Raskesven skriver om tarps är baserat på direkt erfarenhet eller spekulation. Lättviktarna har ju ofta börjat tungt och borde kunna göra direkta jämförelser. Vad JMel:s funderingar går för vet vi sen länge.
Mina betänkligheter mot tarps gäller dock kanske ännu mer markens beteende och utseende under åskstormar .
 
Jag vet inte om det som Raskesven skriver om tarps är baserat på direkt erfarenhet eller spekulation. Lättviktarna har ju ofta börjat tungt och borde kunna göra direkta jämförelser. Vad JMel:s funderingar går för vet vi sen länge.
.

Hur menar du direkt jämförelse? Förhållandena måste vara exakt de samma. Enda möjligheten till en jämförelse är att samma person först ligger en timme under tarpen och sedan direkt efter en timme i tältet. Annars blir det just bara en tro. Så vad dina funderingar går för är lätt att inse.

Lättpackarna anger att tarpen alltid är behagligare än ett dubbelt tält. Ganska löjeväckande när man vet hur det blåser på fjället. Dock inte för en utan erfarenhet som säkert kan bli lurad(liksom denne kan bli lurad av lättpackarnas påståenden om att det är så sällan det är dåligt väder på sommarfjället att man inte behöver bry sig om det när man väljer skydd).

En erfarenhet som väl de flesta som har lite fjällerfarenhet har gjort är att det drar kallt i absiden till och med i ett tält där duken går ända ned överallt och när man ligger i tältet på kvällen blir det mycket varmare när man stänger innertältet även om det knappt blåser någonting och man kan fortsätta vara utan sovsäcken ett tag till.
 

Lästips

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.
Lättpackarna anger att tarpen alltid är behagligare än ett dubbelt tält. Ganska löjeväckande när man vet hur det blåser på fjället. Dock inte för en utan erfarenhet som säkert kan bli lurad(liksom denne kan bli lurad av lättpackarnas påståenden om att det är så sällan det är dåligt väder på sommarfjället att man inte behöver bry sig om det när man väljer skydd).

Jag har nog sällan sett någon som generaliserar så mycket som du gör!
Jag har exempelvis ALDRIG påstått något sådant så ditt påstående är därmed osant!

Och vem har för övrigt rekommenderat ett tarp på fjället? För du är väl medveten om att det är skillnad på ett tarp och ett tarptent, eller?

//Peter
 
Kul diskussion

Kan inte minnas att jag studsade till när jag läste det i Jan Lundhags bok.

Tycker att man kan spalta upp det lite. Det intressanta är inte bara temperaturen utan hur snabbt man tappar kroppstemperaturen om man har lite för dålig isolation i liggunderlag och/eller sovsäck. Tältet ger lä det skyddar mot en del strålningsförluster på natten men kan ta upp mycket värmestrålning via växthuseffekt när solen ligger på. Kondens från utandningsluft och från fukt på marken eller persedlar och matlagning kan göra insidan av ytter respektive innertält fuktigt vilket kan lägga sig på sovsäck eller liggunderlag och blöta ned.

Var man mäter temperaturen har stor betydelse liksom i en bastu. Alltid varmare högre upp i tältet och för nära ansiktet på en person kan utandningsluften störa mätningen.

Om man inte har någon värmekälla i tältet och ingen solbelysning blir temperaturen liknande inne och ute men avkylningshastigheten blir som sagt ofta mycket snabbare utanför tältet p g a strömningsförluster och att man undviker att få kontakt mellan hoppressad sovsäck och kall mark eller fukt.

Min uppfattning är att ett dubbeltält har många fördelar men den som är erfaren kan kompensera ett sämre tält med att hantera de prylar man har med sig optimalt.
Med bra liggunderlag och sovsäck, bra tarpplacering, lä etc kan det kanske fungera utmärkt i många fall.

Personligen störs jag mera av att det blir för varmt och för stora temperaturhopp, i tält som ibland är solbelysta ibland inte, än av att det är för kallt när jag tältar.

Thure
 
.....
Jag vet inte om det som Raskesven skriver om tarps är baserat på direkt erfarenhet eller spekulation. Lättviktarna har ju ofta börjat tungt och borde kunna göra direkta jämförelser. Vad JMel:s funderingar går för vet vi sen länge.
Mina betänkligheter mot tarps gäller dock kanske ännu mer markens beteende och utseende under åskstormar .
Tarp har jag använt många gånger, och långt innan jag började använda en kåta. Så vad jag skriver är erfarenhetsbaserat och inte bara spekulativt. (Med tarp menar jag just tarp, inte tarptält, som är mer tält fast utan innertält).

Går bra att göra direkta jämförelser när man som jag varierar mellan kåta, tält och tarp.

Raskesven
 
Markfukten verkar vara den osynliga springande punkten. Ett footprint av mylar under tältbotten håller den undan. På den låga kullen är den lägst i terrängen.
Värmer du upp luften i tältet dras markfukten upp och relativa fuktigheten ökar, med den ökar ditt värmeläkage, du fryser.
Luftande tarpar har ju den gemensamma fördelen att markläckande fukt vädras bort.
 
Ja och en tarp får inte en temperatur höjning - ett tält placerat över en gräsmatta som är fuktig är ju som en vattendestialtionsanläggning....

Footprint iaf till absiden är och rekomndera - stor skillnad.

Fick en mögig stört flod genom tältet i somras - tog nån dag och ordna upp trots att det
blev soligt i några dagar sen.
Först efter jag byggt upp en botten av plastsäckar tog det fart trots sol.
 
Mytbildning

Luftens värmeledningsförmåga beror inte på relativa luftfuktigheten eller hur mycket ånga det är i den.
 
Kan bli många graders skillnad

Har nu inte läst alla svaren... Men... Det beror ju på storleken på tältet. Hur många personer man är. Hur mycket det blåser. Typ av tält. Osv. Har du ett armétält med kamin så kan det ju vara rumstemperatur inne även om det är -30 ute.

Jag har aldrig tänkt så mycket på hur mycket tältet "värmer". Det har ju inte direkt någon värmeisolerade förmåga så som en tröja. Men man får ju skydd från vädrets makter. Och jag skulle vilja påstå att ju värre väder, ju större skillnad åt det positiva hållet (nu tänker jag fjälltält/tunnel/Hilleberg och liknande).

Enda gången jag själv har kollat:
Abisko, snöstorm, fyra personer i ett 3 pers Hilleberg GT:
Ute: termometern visade inte hur kallt det var för den gick inte under -30.
Inne med öppen dör till förtältet: -18

Vi hade det varmt (svettigt) och mysigt i de 36 timmar vi låg insnöade.
 
Luftens värmeledningsförmåga beror inte på relativa luftfuktigheten eller hur mycket ånga det är i den.

Det krävs mer energi att värma upp 1 kubikmeter 20°C luft som innehåller 5% vatten än det krävs samma volym luft som i stället innehåller 2% vatten, samt att torrare luft på grund av detta ofta känns behagligare. Det är väl det som är det viktiga i diskussionen? Personligen tycker jag att värmeledningsförmåga fungerar bra att använda i vardagligt tal, de flesta inser vad själva konceptet handlar om.

Jag tror att det beror på att värmeledningsförmåga, entalpi, energiöverföring, entropi m.m. lätt blandas ihop i vardagligt tal, de är alla relaterade. Gasers (t.ex. sådan bestående av syre och kväve) entalpi förändras när de blandas med andra (t.ex. vatten) som Richard Mollier visade för över 110 år sedan.
 
Det krävs mer energi att värma upp 1 kubikmeter 20°C luft som innehåller 5% vatten än det krävs samma volym luft som i stället innehåller 2% vatten, samt att torrare luft på grund av detta ofta känns behagligare. Det är väl det som är det viktiga i diskussionen? Personligen tycker jag att värmeledningsförmåga fungerar bra att använda i vardagligt tal, de flesta inser vad själva konceptet handlar om.

Jag tror att det beror på att värmeledningsförmåga, entalpi, energiöverföring, entropi m.m. lätt blandas ihop i vardagligt tal, de är alla relaterade. Gasers (t.ex. sådan bestående av syre och kväve) entalpi förändras när de blandas med andra (t.ex. vatten) som Richard Mollier visade för över 110 år sedan.

Jag håller med Jan och ställer mig mycket frågande till ovanstående. Åtminstone till 1:a stycket. Dessutom tror jag inte man alls kan känna skillnad på relativ luftfuktighet vid lägre temp än cirka 10-15 grader. Myt. Vid högre temp 20 och däröver, så känns det dock tryckande och kan ge värmeslag.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips