Precis, varför lägger folk energi på vad andra gör.
Har nån annan den här känslan?
- Trådstartare GenomsnittligSarekLängtare
- Start datum
Aha, du går i skolan? Då förstår jag frustrationen. Tyvärr är utbildning på alla nivåer lite av en paketlösning, så det är svårt att välja bort saker man inte gillar. Det bästa tipset är väl att försöka förhålla sig öppensinnad (något som, ironiskt nog, är betydligt lättare ju äldre man blir).
Hur som helst, ett par boktips till den som känner som TS: "The catcher in the rye" (Salinger) eller "Into the wild" (Krakauer) kan säkert bidra med lite relevanta tankar (finns även utgivna på svenska). Om inte annat kanske det får tågresorna att kännas lite kortare.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Människor lägger energi (medvetet och omedvetet) på vad andra människor gör därför att det är väldigt viktigt för oss som art. Vi är "flockdjur". Det har evolutionär grund. För det offentliga rummet finns det tydliga normer vad som av den stora massan anses som acceptabelt och oacceptabelt beteende. Detta kan man tycka vad man vill om, men så är det.
Om någon, eller nästan alla, väljer att avskärma sig med mobilen på ett tåg, eller annat valfritt transportmedel, har jag ingen moralisk invändning emot. Jag kan dock tycka att det är lite tråkigt/olyckligt om alla gör det, då jag tror att, med tanke på ovanstående, en del av det sociala samhällskontraktet (tilliten) bygger på att vi ser och därmed erkänner varandra även i tillfälliga/slumpmässiga möten. Det som däremot stör mig och känns egoistiskt, är beteenden som att prata högt i sin mobil, lyssna på musik, gå runt med mobilen i publik miljö utan koll, osv. Men de som gör det tycker uppenbarligen att det är ok, eller i alla fall att just de har rätt att göra så där och då. "Spelar väl ingen roll vad jag gör, varför ska någon annan lägga energi på det"!?
Eller!?
Om någon, eller nästan alla, väljer att avskärma sig med mobilen på ett tåg, eller annat valfritt transportmedel, har jag ingen moralisk invändning emot. Jag kan dock tycka att det är lite tråkigt/olyckligt om alla gör det, då jag tror att, med tanke på ovanstående, en del av det sociala samhällskontraktet (tilliten) bygger på att vi ser och därmed erkänner varandra även i tillfälliga/slumpmässiga möten. Det som däremot stör mig och känns egoistiskt, är beteenden som att prata högt i sin mobil, lyssna på musik, gå runt med mobilen i publik miljö utan koll, osv. Men de som gör det tycker uppenbarligen att det är ok, eller i alla fall att just de har rätt att göra så där och då. "Spelar väl ingen roll vad jag gör, varför ska någon annan lägga energi på det"!?
Eller!?
Senast ändrad:
Men jag har mina flockar hemma med familj/släkt, på jobbet med kollegor, på fritid med vänner och aktivitetskompisar.
Jag är inte vi/flock med de jag slumpmässigt råkar hamna på samma buss eller tåg som en enstaka gång. Är jag frekvent pendlare på samma rutt skulle jag börja säga hej till folk jag känner igen. Jag cykelpendlar normalt till jobbet och har börjat säga hej till en handfull cyklister jag möter varje morgon och eftermiddag då det pendlar samma tider men åt motsatt håll. Jag vet inte vad de heter eller var de jobbar men jag har sett dem hundratals gånger längs samma cykelväg. Men vi stannar inte och pratar. Skulle säga hej men itne mer om jag kände igen samma person på stan.
Så funkar jag, flockdjur ja, men inte med exakt alla av samma art.
/Patrik
Jag loggar för att senare kunna se vad jag har gjort.
Har ingen med att dela med mig av mina prestationer eller att jag är slav av något (förutom då att jag vet att jag senare tycker det är roligt att kunna se trackloggen).
Tvivlar på att jag är den ända som tänker så eller att flertalet av de som loggar på strava och liknande gör det för att visa upp sig eller visa prestationerna.
Vilken spännande och tänkvärd tråd med brokiga inspel.
Känslan, ja, den känner jag igen, och jag är lika mycket betraktare som jag är den där mobilstirrande typen (som spelar spel, läser tidningen eller tittar på dumma filmklipp).
Men hur hanterar jag det? Längtan efter naturen och det inre och yttre lugnet?
Jag drömmer mig bort till nästa inbokade eller bara löst planerade äventyr.
Om ett mindre inspirerande möte är på väg att söva mig börjar jag på en packlista för nästa aktivitet (ett löp- eller skidlopp, eller en långtur om flera månader), med ett halvt öra följer jag föredraget (mycket mer alert än när jag nyss var på väg att nicka till).
Och vart är vi på väg? När ingen människa vill tumma på levnadsstandarden trots att den kollektivt är ohållbar? Jag gör det lilla jag kan, offrar lite tid för att buss- istället för bilpendla, röstar i "rätt" riktning, väljer resmål längs marken. Och tänker att det duger. Och är tacksam att jag kan välja olika låtar på hemvägen med bussen, att jag inte är begränsad till samma gamla blandband i freestylen...
Känslan, ja, den känner jag igen, och jag är lika mycket betraktare som jag är den där mobilstirrande typen (som spelar spel, läser tidningen eller tittar på dumma filmklipp).
Men hur hanterar jag det? Längtan efter naturen och det inre och yttre lugnet?
Jag drömmer mig bort till nästa inbokade eller bara löst planerade äventyr.
Om ett mindre inspirerande möte är på väg att söva mig börjar jag på en packlista för nästa aktivitet (ett löp- eller skidlopp, eller en långtur om flera månader), med ett halvt öra följer jag föredraget (mycket mer alert än när jag nyss var på väg att nicka till).
Och vart är vi på väg? När ingen människa vill tumma på levnadsstandarden trots att den kollektivt är ohållbar? Jag gör det lilla jag kan, offrar lite tid för att buss- istället för bilpendla, röstar i "rätt" riktning, väljer resmål längs marken. Och tänker att det duger. Och är tacksam att jag kan välja olika låtar på hemvägen med bussen, att jag inte är begränsad till samma gamla blandband i freestylen...
Oh jag lovar dig inte bara en tågresa. Alltod och överallt måste gen z och alpha ha telefon och stimulans.
Läs Colin Fletcher och gör något vettigt, Friheten börjar vid skogbrynet hemon.
Jag förstår inte varför du lägger så mycket energi på det.
Frihet börjar när man hittar sitt fokus.
