Litet fakta om Nordkalottleden
Jag har tyvärr själv personliga erfarenheter endast av en del av sträckan, östra delen. På arbetet har vi för avsikt att även presentera hela Nordkalottleden även på svenska i webbtjänsten
http://www.utinaturen.fi.
Jag har ännu inte hunnit redigera och kontrollera texten. Jag kopierar den ändå här trots att den innehåller brister men du får ha överseende med dem och eventuellt kolla upp med mig. Då det är fråga om en finsk webbtjänst, dock svenskspråkig, är utgångspunkten Kilpisjärvi och inte Abisko.
Här kommer den oredigerade texten om Nordkalottleden gällande avsnittet Kilpisjärvi-Abisko:
Nordkalottleden är sammanlagt 800 km lång, varav ca 70 km går i Finland i den s.k. Lapska armen i Enontekis, 380 km i Norge och 350 km i Sverige. Eftersom leden är för lång för att vandras i ett sträck, lönar det sig att vandra ett avsnitt åt gången.
Ledens start- och ändpunkter är i norr i Kautokeino i Norge och i söder i Sulitjelma i Norge eller i Kvikkjokk i Sverige. I Finland går leden genom Lapska armens ödemarksområde och Malla naturreservat och den är tillgänglig från Kilpisjärvi.
Längs leden finns det mångsidigt nordiskt fjällandskap, såsom lättframkomliga fjällplatåer, frodiga björkskogar, glaciärer och branta fjällraviner. På många ställen förekommer det rikligt med fjällväxtlighet.
Den finska delen av Kalottleden är en sommarled och det rekommenderas att vandra leden från början av juli till mitten av september.
Nordkalottledens svårighetsgrad
Nordkalottleden är en krävande vandringsled och lämpar sig inte för nybörjare. Alla friluftsanordningar är ännu inte utbyggda och ställvis är avstånden mellan stugorna stora. Det är skäl att ta ett eget tält med sig. Längs hela leden finns det ca 40 stugor och dagsetapperna är 10–40 km långa.
Man måste vara beredd på att vädret slår om plötsligt, och det lönar sig inte att ge sig ut i fjällterrängen ensam.
Längs leden finns det ställvis svårframkomliga blockfält. Det har byggts broar över de största älvarna på finska sidan, bl.a. över Bierfejohka och Vuomakasjoki, men de mindre älvarna och bäckarna är man tvungen att vada över.
Det är värt att reservera ca en vecka för avsnittet Kilpisjärvi–Halti–Kilpisjärvi. Om man vandrar till Abisko eller Kautokeino bör man reservera ännu längre tid. Dessa avsnitt av leden rekommenderas endast åt erfarna vandrare. Speciellt på norska sidan, där leden är markerad med målfärg på stenrösen, kan det ställvis vara svårt att hålla sig till leden.
Nordkalottledens kartor och kommunikationer
Kommunikationer till Kilpisjärvi
Till Kilpisjärvi kommer man med bil längs riksväg 21 (E8).
Det trafikerar bussar från Rovaniemi till Kilpisjärvi. Om sommaren trafikerar det två olika turer. Även från Kolari kan man åka buss till Kilpisjärvi, men då måste man byta buss i Muonio. Tidtabeller (www.matkahuolto.fi)
Till Kittilä kan man flyga dagligen. Därifrån går det bussar till Kilpisjärvi. Tidtabeller (www.finnair.fi)
Med tåg kommer man ända till Rovaniemi eller Kolari. Tidtabeller (www.vr.fi)
Kartor för hela leden
Fjällkartan på det svenska avsnittet av
Turkart från Norges område
Det trafikerar bussar från Rovaniemi till Kilpisjärvi. Med tåg kommer man ända till Rovaniemi eller Kolari. Tidtabeller (www.vr.fi)
Kartor Kilpisjärvi–Abisko
Turkart Indre Troms, 1:100 000.
Fjällkartan BD1Treriksröset - Råstojaure, 1:100 000.
Fjällkartan BD6Abisko - Kebnekai - Narvik, 1:100 000.
Kartornas försäljningsställen
Kilpisjärvi naturum
Kartbutikken (kartbutikken.no), beställning av norska friluftskartor
Kartbutiken, Kungsgatan 74, 111 22 Stockhom, Tel +46 8 20 23 03, Fax +46 8 20 27 11, beställning av svenska kartor
Kalottledens ruttbeskrivning
Ruttmarkering
Kalottleden består av flera gamla leder och alldeles nya oetablerade leder.
I Finland är leden markerad med ca 40 cm höga stolpar med orange ända.
I Norge är leden markerad med målfärg på stenrösen.
I Sverige är leden markerad med röda korsstolpar samt med skyltar försedda med symboler.
Ruttavsnitt
Kalottleden kan vandras avsnittsvis.
Kilpisjärvi–Kautokeino, ca 190 km (alternativ led: Kilpisjärvi–Halti–Kilpisjärvi, ca 108 km)
Kilpisjärvi–Abisko, ca 190 km
Abisko–Staddajåkka–Kvikkjokk, 394 km eller Abisko–Staddajåkka–Sulitjelma, 329 km
Kilpisjärvi–Abisko, ca 190 km
Kilpisjärvi–Kuohkimajärvi 11 km
Vandringen mot Abisko kan påbörjas genom att vandra genom Malla naturreservat till Kuohkimajärvis ödestuga.
Stigen börjar i norra ändan av Kilpisjärvi by, på parkeringsplatsen söder om Siilasjärvi. Även från naturstigen som börjar vid Saanas fot kommer man till Kalottleden. Leden avviker från naturstigen före kalfjället. Efter att man korsat vägen är kommer man till parkeringsplatsen, därifrån Kalottleden fortsätter västerut mot Malla naturreservat. Vandrar man genom naturreservatet lönar det sig att på förhand bekanta sig med reservatet ordningsregler.
Från Kilpisjärvi till Malla naturreservat kommer man även med Malla-båten, som under sommarsäsongen trafikerar mellan Kilpisjärvi och Kolttalahti tre gånger om dagen ifall det finns tillräckligt med passagerare.
Kuohkimajärvi–Pältsastugan 13 km
Till svenska sidan förflyttar man sig via treriksröset. Stigen går till nästan 1000 meters höjd på Tuipali kalfjäll och går sedan ned därifrån till Pältsas grönskande dal.
Till Sveriges stugor behöver man inte någon nyckel, eftersom där under säsongtider är en stugvärdar på plats som tar emot betalning och. I Sverige ägs stugorna av Svenska Turistföreningen (www.svenskaturistforeningen.se). Bra kartor då man vandrar på svenska sidan är bl.a. Fjällkartan BD 1 och Turkart Indre Troms 1:100 000, på vilken man ser hela leden från Kilpisjärvi till Abisko.
Pältsastugan–Rostahytta 12 km
Detta avsnitt av Kalottleden är nytt, så det finns inte ännu någon ordentlig stig. Från Pältsa stiger leden längs bekväma sandkullar till Måskåkaises sida. Då man kommer till Norges gräns förändras ruttmarkeringen till stenrösen. Leden kröker söder om Måskåjärvi mot Rostahytta (www.turistforeningen.no).
Norges stugor är alla låsta och hör till Troms Turlag (www.turistforeningen.no), och man får nyckeln till dem från Norges tull i Kilpisjärvi mot en pant.
Rostahytta–Daerttahytta 18 km
Från stugan stiger stigen 6 km uppför. Sedan följer ca 8 km blockfält, varefter leden börjar gå ned på fjällets andra sida och mot Daertahytta (www.turistforeningen.no), som ligger på Øvre Dividal nationalparks (www3.dirnat.no) område.
Daerttahytta–Dividalshytta 30 km
Nordkalottleden går på Øvre Dividal nationalparks område drygt tio kilometer över långsluttande tundra. Mellan Daerttavaggi och Skaktardalen måste man korsa ett par breda älvar. Till näst vandrar man över fjällen. Höjdskillnaden mellan stigens högsta punkt och Dividalens botten är 600 meter. Efter avsnittet över kalfjället blir man förvånad av dalens frodighet. Dividalshyttan (www.turistforeningen.no) är belägen halvvägs uppför Jiertas sluttning på en fantastisk utsiktsplats.
Dividalshytta–Voumahytta 19 km
Efter Dividalshyttan korsar man Divielva längs en hängbro. Kalottleden stiger åter från fjällbjörkskog upp i landskap med utsikt vida omkring. Voumahytta (www.turistforeningen.no) är belägen i mynningen av en vid U-formad dal.
Voumahytta–Gaskashytta 20 km
Efter Voumahytta stiger leden åter. Stigens högsta punkt ligger på 950 meters höjd därifrån den går ned mot Gaskashytta (www.turistforeningen.no) och Altevatn.
Gasgashytta–Innset 15 km
Litjälktis nedre sluttningar bjuder inte vandraren på några trevliga upplevelser med sina buskar och leriga stigar. Före Innset finns det trevliga lägerställen. I Innset finner man inkvartering och därifrån kan man åka buss till Narvik.
Innset–Lappjordhytta 28 km
Altevatn är en dämd tiotals kilometer lång sjö. I dess västra ända finns det omkring fyrahundra sommarstugor, mellan vilka man endast kan gå längs en väg.
Följande avsnitt är avsevärt mindre använt. Det finns tre älvkorsningar. Broarna är osäkra, eftersom översvämningarna söndrar dem. Före man når Sveriges gräns anländer man till Troms Turlags Lappjordhytta (www.turistforeningen.no).
Lappjordhytta–Abisko 25 km
Kalottleden sänker sig brant ned mot Torne träsk och Sverige. I Pälnovik finns en öppen stuga (4 personer), ovanlig i Sverige. Stigen för en till Björkliden vid järnvägen, där man även kan få inkvartering. Abisko Turiststation (www.svenskaturistforeningen.se) ger vid behov information om tågens tidtabeller. Längs vägen som i tiderna har använts av banbyggarna kan man gå den 8 km långa vägen till Abisko.
Kalottledens service
Servicen som presenteras på denna sida gäller det avsnitt av Kalottleden som går på finska sidan med undantag av stugorna, då även Norges och Sveriges stugor har inkluderats.
Dricksvatten
I Finland finns det ett ställe där man kan ta dricksvatten i närheten av varje öde- och reserveringsstuga längs Kalottleden. Ställena är även nämnda i stugböckerna som finns i stugorna. I bäckarna längs leden är vattnet drickbart.
Sophantering
Det önskas att vandrare för sitt avfall bort ur terrängen. I Kilpisjärvi by, på parkeringsplatsen bredvid Kilpisjärvi naturhus, finns det en sorteringspunkt för avfall.
Vedservice
Veden körs på vårvintern ut till öde- och reserveringsstugorna färdigt huggen. Eftersom veden hämtas längs långa avstånd till ödemarksområdet Lapska armen och vedservicen är dyr, önskas det att veden som är avsedd för stugorna inte bränns utanför stugorna.
Ansvariga för underhåll på finska sidan
På finska sidan ansvarar Forststyrelsen för ved- och avfallsservice. Tilläggsinformation: Fjällapplands naturum
För Malla naturreservats del har Skogsforskningsinstitutet (www.metla.fi) serviceansvaret. Tilläggsinformation: Kuisma Ranta, tfn 010 211 3592.
I Kilpisjärvi naturum tas under säsongtider all respons gällande servicen emot och vidarebefordras därifrån.
Övernattning
Öde- och reserveringsstugor i Finland
Längs Kalottleden finns det ödestugor samt reserveringsstugor, där man kan reservera bäddplatser mot en avgift.
Forststyrelsen har sex ödestugor och fyra reservationsstugor längs (andra delar av) leden.
I närheten av Treriksröset ligger Skogsforskningsinstitutets Kuohkimajärvis ödestuga.
Reserveringsstugorna kan bokas genom att ringa till Kilpisjärvi naturum. Då naturumet är stängt sköts reservationerna via Fjällapplands naturum. Vid dessa ställen med kundtjänst får man även tilläggsinformation om stugorna och leden.
Stugor i Norge
Största delen av Kalottledens stugor på norska sidan ägs av Den Norske Turistforening (www.turistforeningen.no), som använder förkortningen DNT. Till DNT:s stugor finns det en standardnyckel, som går till alla stugor. Nyckeln fås bl.a. i Kilpisjärvis tull mot en pantavgift, tfn 358 (0)20 492 8820.
Om Tromsområdets DNT-stugor och deras bokningar får man information från Troms Turlag (www.turistforeningen.no).
Även Norges Statskog (www.statskog.no) har stugor längs Kalottleden. En del av stugorna är öppna och andra låsta.
Stugor i Sverige
Nordkalottledens stugor på Sveriges sida ägs av Svenska Turistföreningen (www.svenskaturistforeningen.se), STF. Under säsongtider fungerar en stugvärd vid stugorna som tar emot betalning för inkvartering.
I många av de svenska stugorna längs Kungsleden säljs även livsmedel.
Övernattning i Kilpisjärvis omnejd
Information om övernattning i Kilpisjärvis omnejd finner man på Enontekis kommuns webbsidor (www.enontekio.fi).
Uthyrning av utrustning
Information om uthyrning av utrustning finner man på Enontekis kommuns webbsidor (www.enontekio.fi).
Instruktioner för dem som vandrar längs Nordkalottleden i Finland
Malla naturreservats begränsningar:
I Finland går leden genom ödemarksområdet Lapska armen och Malla naturreservat. På ödemarksområdet gäller allemansrätten.
Vandrar man genom Malla naturreservat bör man hålla sig till de markerade lederna. Det är bra att även ta reda på naturreservatets övriga regler innan man börjar vandringen.
Gränsöverskridningar
Nordkalottleden korsar riksgränser flera gånger och på dessa ställen bör man ta i betraktande att man inte får ha med sig något tullbart gods. De som planerar att korsa gränsen med hund bör i god tid före vandringen ta kontakt med Tullen (www.tulli.fi). De nödvändiga vaccinationerna och intygen får man information om på jord- och skogsbruksministeriet (www.mmm.fi).
Mobiltelefonens hörbarhet
Även om Finlands mobiltelefonnät är täckande finns det flera områden med radioskugga på Kalottleden. Sannolikast är det att mobiltelefonen har hörbarhet i närheten av Kilpisjärvi by samt på ledens högre punkter. Olika mobiltelefoner och operatörer har också olika god hörbarhet.
Säkerhet
Man bör aldrig vandra ensam. I stugornas gästböcker bör man förutom sitt namn skriva in även sin planerade rutt och följande destination. På detta sätt underlättar man sökarnas arbete ifall man eventuellt går vilse.
Förberedelser
Vandrar man på Kalottleden måste man ha med sig en karta och en kompass samt tillräckligt mycket mat, eftersom avstånden i terrängen är långa. Ordentliga skor och varma kläder är nödvändiga.
Vädret varierar kraftigt på ödemarksområdet Lapska armen. Även mitt på sommaren kan det snöa och vädret kan vara isande kallt.
Även om det finns ödestugor längs leden lönar det sig inte att lita på att det finns plats i stugorna( detta gäller speciellt Finland), utan det är säkrast att ta med ett eget tält. Även ett friluftskök kommer till nytta, eftersom man inte alltid ryms in i stugorna för att laga mat och det inte finns några eldplatser mellan stugorna. Nordkalottleden går huvudsakligen över trädlösa kalfjäll, och det finns inte några fallna träd som lämpar sig för att göra upp eld.
Säsongtider
Nordkalottleden är i Finland en sommarled. Augusti och början av september är de månader, då det finns mest vandrare på leden.
Om vintern kan man skida från Kilpisjärvi till Halti, men det finns ingen egentlig markerad skidled. På vårvintern markeras ett servicespår med ris mellan Kilpisjärvi och Halti, till vilket man även hänvisar snöskoteråkare. Längs detta spår kan man även skida.
Tilläggsinformation om Nordkalottleden
Kontaktuppgifter
Kilpisjärvi–Abisko
Fjällapplands naturum se
http://www.utinaturen.fi
Kilpisjärvis naturhus, öppet säsongtider se
http://www.utinaturen.fi
Abisko fjällstation (www.svenskaturistforeningen.se)
Svenska Turistföreningen (www.svenskaturistforeningen.se)
Troms Turlag (www.turistforeningen.no)
Publikationer gällande hela Nordkalottleden:
Kalottireitti: Kilpisjärvi - Halti-broschyr (www.metsa.fi, på finska)
Grundsten, Claes 1992: Padjelanta och Sulitelma.
Grundsten, Claes 1988 och 1992: Vandra Kungsleden 1.
Grundsten, Claes 1991: Vandra Kungsleden 2.
Grundsten, Claes 1988 och 1995: Vandra Kungsleden 3.
Grundsten, Claes 1992: På fjälltur. Kebnekaise och Abisko. Turbeskrivningar.
Den Norske Turistforening 2000: Til fots i Norge. (Boken delas ut till Den Norske Turistforeningens medlemmar, kan inte köpas i bokhandeln.)
Mvh Tage Lampén
