Fjällvandrare utan kunskap

Aha, verkar som om dom flesta larm beror på klantiga och oerfarna personer. [...]
https://kuriren.nu/nyheter/har-ar-alla-larm-fran-fjallen-i-sommar-nm4605995.aspx

Tråkigt med personer som inte kan ta till sig fakta.

Ok, här är lite fakta att ta till sig:

- Enligt polisens statistik gjordes 333 fjällräddningsinsatser i Sverige år 2017
- Artikeln handlar om 32 fjällräddningsinsatser i Norrbotten 2017, alltså 9,6 procent av det årets samtliga insatser.

Enligt polisens statistik är det fallskador, med skador på knä, underben och fot, som dominerar. Hur den statistik över vanligaste orsaker till utryckning som redovisas i artikeln har samlats in är oklart. På listans sju punkter finns ju inte ens den orsak med, som polisen i sin rapport anger som den vanligaste. Fjällsäkerhetsrådet borde ju få sina uppgifter från den som samordnar insatserna, alltså polisen. Har polisen en offentlig rapport och en helt annan de skickar till Fjällsäkerhetsrådet? I så fall, varför?

Visst är det tråkigt med faktaresistens, men lika trist när man drar växlar på bristfälligt underlag som kan lätt leda till förhastade slutsatser.
 
Jag tror att man måste skilja på Kebnekaise och övriga fjällen för att kunna ha en meningsfull diskussion.
Det finns väl knappast någon annan plats i svensk fjällvärld (eller svensk natur överhuvudtaget) som på tillnärmelsevis samma sätt kombinerar bucketlistmentalitet, relativ lättillgänglighet och objektiva faror?
 
Själv tycker jag inte att man behöver vara någon atlet för att fjällvandra, det är andra saker som är viktigare. Sköna kläder & prylar som man vet hur man använder. Klara att att sig över ett stort blockhav utan att riskera att skada sig. Vandra en hel dag i regn och blåst och ändå trivas. Våga ett vad eller inte. Vända om vägen känns alltför osäker. Osv...
 
Och det var precis din generalisering jag ville klä av. Alla har olika förutsättningar. Varför raljera över dem som har sämre förutsättningar än du?

Nä du missförstår mig. Jag pratar om människor med likvärdig eller bättre förutsättning än mig men där man av många anledningar är svag och har lagt standarden så lågt att man tror det är en bedrift när det är ett luftslott.
 
Nä du missförstår mig. Jag pratar om människor med likvärdig eller bättre förutsättning än mig men där man av många anledningar är svag och har lagt standarden så lågt att man tror det är en bedrift när det är ett luftslott.
Jag fattar inte varför du vill förminska deras upplevelse av att de utfört en bedrift? Om man gör något man upplever som svårt så är det svårt. Hur jämför man förutsättningar? Har du och jag samma förutsättningar?
 
Jag fattar inte varför du vill förminska deras upplevelse av att de utfört en bedrift? Om man gör något man upplever som svårt så är det svårt. Hur jämför man förutsättningar? Har du och jag samma förutsättningar?

Du missförstår poängen. Det är ingen bedrift och har aldrig varit någon, upplevelsen är helt felaktig till att börja med, då man jämför sig mot sina gelikar i omgivningen som är lika stora "offer". Man tror bara det är något för att man just lagt standarden så lågt, och alla säger att det ska vara så. Hade människor börjat inse vilken potential man faktiskt har, hade det börjat hända grejer på riktigt.

Jag pratar om en bred grupp män och kvinnor, som inte har sjukdomar eller andra men, och som har sprungit längre än till kylskåpet för att fylla på chipsskålen. Ingår du där så är du en av de jag menar.
 
upplevelsen är helt felaktig till att börja med, då man jämför sig mot sina gelikar i omgivningen som är lika stora "offer". Man tror bara det är något för att man just lagt standarden så lågt, och alla säger att det ska vara så.
Nej, jag tror tvärtom att folk oftast jämför med sig själva. Om någon precis har kommit ur TV-soffan och börjat träna, och är stolta över att ha sprungit 3 km på 20 minuter, kan du inte bara hånskratta och säga att det inte är någon bedrift. Det är en bra början, och ska uppmuntras, även om de flesta skulle göra det bättre.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.