• Vi har ju bytt forum och det finns säkert en del att förbättra. Har du problem? Titta först i forumet Felrapporter om felet redan är känt. Om inte så kan du starta en ny tråd där. Har du förslag på förbättringar eller andra synpunkter så passar ett inlägg i Funktionsförslag bättre.

Fjällvandrare utan kunskap

Jag tror att alla skriverier om fjällvandrande massors okunskap, risktagande och onödiga belastning av fjällräddningen är rena överdrifter. Tror också att det i många fall är ett sätt för skribenten att försöka hävda sin egen förträfflighet.

Trådens syfte tänkte jag, att folk ska kunna posta faktiska belägg. Artiklar med tyckande elit undanbes.

Förslag på frågeställningar
Hur många % av fjällräddningens uppdrag är "onödiga"?
Har någon på riktigt undersökt kompetens och fysiska förutsättningar hos dem som använt sig av fjällräddning?
Finns det någon generell sanningshalt i folks åsikter kring vad som är optimal utrustning för en given tur?
Finns data på erfarenhet hos folk som förolyckats i bergen? Internationellt?
Finns det någon som inte kan råka ut för en olycka?
Är antalet olyckor och/eller fjällräddningsuppdrag i relation till antalet besökare stort i jämförelse till andra länder?
Osv

Gissningar och hittepå finns det gott om i andra trådar kanske inte behöver va här
 
Då du tydligt efterlyser fakta är väl en bra startpunkt här:
http://fjallraddningen.se/

En enkel sökning på "fjällrädding statistik" antyder att antalet räddningsuppdrag ökar med åren.

Jag fann ingen årsredovisning eller likannde för fjällräddningen - där borde man funnit svar på flera av dina frågor. Kanske någon av de samordnande poliserna har svar på dina frågor.

/Patrik
 
Här är en artikel från 2017 där de analyserat över 5000 olycksrapporter från alperna, gratis fulltext

90% av olyckorna skedde i bra väderförhållanden. 4.1% av de som råkat ut för olycka hade guide.

"
About 75% of falls during mountain hiking occur during descent. The death rate from falls is 6%.

Among fall-related fatalities about 72% are male and about 28% are female.

Hikers over the age of 50 years are over-represented among non-fatal and fatal fall-related accidents."

Slutsatsen är inte alls lika kunnig som många personer på utsidan och sociala medier:
"Since the present study can only provide information on accidents and circumstances, future research should focus on the identification of risk factors for falls in mountain hikers as a next step in accident prevention. Therefore,knowledge on the specific internal (eg, fatigue, fitness level, experience) and external circumstances (eg, underground, altitude) of falls during mountain hiking is of utmost importance to identify risk factors and to develop evidence-based preventive measures."

Ska vi förbjuda de som är överrepresenterade i olyckor (gubbar över 40år) att vistas i fjällen, för att minska belastningen för fjällräddningen? (Personligen betalar jag gärna skatt för en bra fjällräddning och tycker att fjällen är för alla)
 
Senast ändrad:
Då du tydligt efterlyser fakta är väl en bra startpunkt här:
http://fjallraddningen.se/

En enkel sökning på "fjällrädding statistik" antyder att antalet räddningsuppdrag ökar med åren.

Jag fann ingen årsredovisning eller likannde för fjällräddningen - där borde man funnit svar på flera av dina frågor. Kanske någon av de samordnande poliserna har svar på dina frågor.

/Patrik
Hittade typ ingen statistik på den sidan :/
 
Då du tydligt efterlyser fakta är väl en bra startpunkt här:
http://fjallraddningen.se/

En enkel sökning på "fjällrädding statistik" antyder att antalet räddningsuppdrag ökar med åren.

Jag fann ingen årsredovisning eller likannde för fjällräddningen - där borde man funnit svar på flera av dina frågor. Kanske någon av de samordnande poliserna har svar på dina frågor.

/Patrik
Att antalet räddningsuppdrag ökat betyder inte nödvändigtvis att folk som fjällvandrar blivit mindre förberedda. Det kan vara så att antalet personer som fjällvandrar helt enkelt har ökat. Dessutom har mobiltäckningen blivit bättre, vilket gör att man kanske ringer efter hjälp istället för att själv lösa problemet.

Det bästa vore om någon gick igenom alla rapporter från fjällräddningen och polisen och listade orsakerna till utryckningarna. Först då kan vi få fram en mer faktabaserad bild.
 
Handlar inte egentligen "bristen på kunskap" egentligen bara om bristen av att känna till sin komfortgräns?

Har man ett tält och en torr sovsäck kan man ju klara massor av dygn i svenska fjäll innan man behöver "räddas".

Min högst o-akademiska teori är att många ringer efter räddning då de är rädda/trötta/blöta. Vilket hade kunnat lösas genom att bara haft ett ombyte och en vindsäck i en vattentät påse.
 
Handlar inte egentligen "bristen på kunskap" egentligen bara om bristen av att känna till sin komfortgräns?

Har man ett tält och en torr sovsäck kan man ju klara massor av dygn i svenska fjäll innan man behöver "räddas".

Min högst o-akademiska teori är att många ringer efter räddning då de är rädda/trötta/blöta. Vilket hade kunnat lösas genom att bara haft ett ombyte och en vindsäck i en vattentät påse.
Enligt polisen är det mest folk som råkat ut för olyckor eller sjukdom

"
Polisens fjällräddning genomförde 448 insatser under förra året. Av dessa insatser utfördes 387 stycken i fjällområde. Majoriten handlade om att rädda personer som råkat ut för olyckor eller drabbats av sjukdom och snabbt behövde vård eller annan hjälp.

- Anledning till insatserna varierar kraftigt. Det handlar om allt från frakturer till utmattning och olika sjukdomstillstånd, säger Stephen Jerand, polisens nationella samordnare för fjällräddningen.

- Skadorna kan vara komplexa och omhändertagandet av en skadad person i fjällen i dåligt väder, mörker och svårtillgänglig miljö ställer stora krav på räddningspersonalen."
 
Enligt polisen är det mest folk som råkat ut för olyckor eller sjukdom

"
Polisens fjällräddning genomförde 448 insatser under förra året. Av dessa insatser utfördes 387 stycken i fjällområde. Majoriten handlade om att rädda personer som råkat ut för olyckor eller drabbats av sjukdom och snabbt behövde vård eller annan hjälp.

- Anledning till insatserna varierar kraftigt. Det handlar om allt från frakturer till utmattning och olika sjukdomstillstånd, säger Stephen Jerand, polisens nationella samordnare för fjällräddningen.

- Skadorna kan vara komplexa och omhändertagandet av en skadad person i fjällen i dåligt väder, mörker och svårtillgänglig miljö ställer stora krav på räddningspersonalen."
Självklart ska räddning ske när folk råkar ut för benbrott eller svår sjukdom.

Men ska man verkligen skicka ut skattefinansierad helikopter med besättning för att någon lider av "utmattning" som antagligen är självförvållad och antagligen kan botas med vila i tält?

Tycker att man regelbundet läser om folk som blir hemflygna av fjällräddare då de sitter blöta och hungriga i någon toppstuga eller dyl.
 
Det kan finnas en mängd faktorer som är svåra att planera inför såsom sjukdom, vrickningar, fallskador mm.
Det man dock oftast kan bocka av redan innan avresa är väder- och födorelaterat.
Väder: Tält, sovsäck, utrustning och kläder anpassade för den rådande årstiden.
Föda: Tillräcklig energimängd för några extra dagar av oförutsedda händelser. Tillgång till vatten.

Vid framförallt ensamvandring måste det självklart finnas en tidplan som släkt och vänner kan förhålla sig till för att kunna larma i ett tidigt skede.

Min första hjälpen väska består av starka värktabletter (förklara för doktorn att du ska ut i otillgänglig terräng), koltabletter, vätskeersättning samt metervis med gasbinda.

Det bästa abonnemanget för det berörda området samt extra batteri.

Har man förberett sig enligt ovanstående klarar man oftast att hålla sig vid liv även ifall sjukdom, skador eller hårt väder drabbar en.

Visst är det mer utrymmeskrävande att tänka ifall ifall... men kanske ska man ändå ta den större ryggsäcken för säkerhets skull ;)
 

Liknande trådar

Logga in