Ensamtur i Sarek

[malmqvist52]

Precis som Rydstedt

vill jag inte bli tillskriven åsikter jag aldrig haft, Bert.

Våra inlägg handlade inte "om jag blir immobil 4:e dagen" Disskussionen tog en helt annan riktning vilket Du borde ha förstått vid det här laget.

Lazzez,
exakt vad i min profil stör dig? något annat av mina inlägg? Åldern? Tja kanske det: bara fyra år äldre än Mats Frank från Umeå. Om jag minns rätt. Ok det finns en skillnad till.Erfareheten den glömde jag. Eftersom jag just nu bor i Göteborg så har jag inte råd att åka till fjällen flera gånger per år som vissa av Er andra.

Det är tydligt att jag trampade på en massa ömma tår med ordet expert. Och siffran 25! OK förlåt för den, Lazzez, uppriktigt. Det var inte meningen att peka ut just Dig. Jag skulle ha valt en annan siffra istället kanske 20.

Min poäng är dock att man ju måste börja någonstans, om man skall bli en erfaren fjällvandrare. Och jag förstår faktiskt inte den oerhörda prestige som har gått i området Sarek, och att ha varit där. Jag börjar verkligen hålla med Mats Frank (tror jag det var) på den punkten. Hur många gånger skall man ha vandrat i Kebnekaisefjällen innan man får sätta sin fot i Sarek?

Jag tycker, ärligt talat att Rydstedts ide är riktigt utmärkt. Att utgå ifrån t. ex.Kvikkjokk för dags-turer, för att känna på "atmosfären". Det är ju i alla fall en början. Kanske ensam också. Det ÄR faktiskt något speciellt med att vandra ensam.

Mvh
Anders Malmqvist

 

[nidob49]

Det var väldigt vilken ordbrottning det blev. Kul!

Men så har vi ju också fått både grundfrågan och en hel del andra frågor belysta ordentligt. Och det var väl bra! Det är väl bl.a. det som denna typ av forum är till för, eller hur?

Jag ber dessutom Anders M om ursäkt om han tolkar det som att jag tillskrivit honom åsikter han inte har. I mitt exempel hade jag lika gärna kunna skriva att det var Svensson och Andersson som inte skulle mäkta med att gå till Kvikkjokk och ringa, när man är "immobil". Men exemplet blir ju mera levande om man använder levande "material".

Vi är alla överens om vikten av riktiga färdmeddelanden. Vi är naturligtvis också helt överens om att det står var och en fritt att gå hur många gånger man vill, till vilket ställe man vill, för att ringa, proviantera, eller något annat.

Men jag har också gått så pass mycket i Sarek under besvärliga förhållanden, att jag vet att det "mentala" avståndet till närmaste bebyggelse, eller telefon kan vara fysiskt oöverstigligt, även om det bara ligger någon mil bort i geografin. Solen skiner inte varje dag. Det är den aspekten jag vill att alla skall tänka på, när man är ute och vandrar. Och det gäller förstås inte bara Sarek. Det gäller hela fjällkedjan. Och det skall inte bagatelliseras.

Mvh
Bert


[Ändrat av nidob49 2001-05-14 kl 19:47]

 

[Ekelunden]

Nu är det bra!

Hej igen!

Jag avser inte att svara eller bemöta några fler inlägg i denna fråga då jag tycker mig ha sagt det jag vill! Inte för att jag är ointresserad, utan för att vi verkar ha olika referenser till vandring etc. vilket jag villigt accepterar!

Väl möt i annat forum /Lasse

 

[mafr]

Kul att gå ensam i Sarek, mm

Hej !
Jag har gått ensam i Sarek litegrann (iallafall innanför parkgränsen) ensam, om jag nu håller mig till den definitionen.

Jag gjorde en ensamtur i slutet av juni 1995 och gick då mellan Saltoluokta och Kvikkjokk och gjorde några dagsturer in i Sarek. Bl a från rastskyddet Rittak mellan Pårtestugan och Aktse. Jag besteg då Vaikantjåkkå (13e07 m.ö.h) och fick en underbar utsikt ner i Rapadalen och över Pårtemassivet. Jag var vid detta tillfälle 22 år gammal och en ganska oerfaren vandrare. Att bestiga Skierfe i midnattssol var en fantastisk upplevelse. Jag lutade mig inte alltför långt utanför stupets kant då....

Det är inte alls farligt att se lite av Sarek under en ensamtur.En ensamtur som jag funderar på är att gå från Saltoluokta mot sydväst och ha basläger vid Pierikjaure nånstans och göra toppturer mot Äparmassivet eller Sarekmassivet. Folk finns alltid om det händer nåt. Man måste våga för att utvecklas.

Att gå ensam i Kebnekaiseområdet kan man ju börja med kanske (vilket jag gjort tidigare).Där är det ju något närmare till hjälp om nåt händer.

En gång gjorde jag en ensamtur på 5 dagar till Ballinvaggi en mil söder om Abisko. Under 5 dagar passerade det totalt 3 perosner, dvs inte ens en person per dag. Jag gjorde då 2 toppturer varav en ganska avancerad kamvandring (ringmuren av toppar kring Ballinriehppijökeln) ensam. Skulle något ha hänt då så skulle hjälpen ha varit långt borta. Även fast det bara var drygt 1 mil till Abisko och ännu närmare till Abiskojaurestugan. Att rutscha på rumpan 400 höjdmeter i fullt blås kändes trevligt.

Dubbla teleskopstavar är en bra säkerhetsaspekt vid vadning. Att balansera på hala stenblock går bättre med sådana. När jag ensamvandrade jojoleden så kändes det tryggt med dubbla stavar.

Man utvecklas på många sätt av att göra ensamturer.Säkerhetsaspekter lär man sig med mer och mer erfarenhet. Ge dig ut !

Vinterturer i tält ensam är jätteroligt och det kan jag rekommendera. Kebnekaiseområdet är bra område för detta.

MVH Mats, Umeå