en fråga... med tanke på föregående tråd...

[nermander]

Du skriver att du aldrig fjällvandrat förr, men har du vandrat på andra ställen då? Fjällvandring skiljer sig ju inte SÅ mycket från övrig vandring.

Det viktigaste är väl att man dels undviker "fällor" (som skavsår, nedkylning, lågt blodsocker, skador på grund av slarv) men samtidigt ska man vara så pass "stabil" att man kan hantera en nödsituation.

Hur reagerar du om du mitt ute i vildmarken upptäcker att bränslet till ditt kök tagit slut på grund av läckage? Hur klarar du dig om du blir dygnsur? Vad gör du om du blir magsjuk?

Den största risken med att vandra ensam (jämfört med att bara vandra oförberedd) är om man bli så pass skadad eller sjuk att man inte kan ta hand om sig själv. Att man faller och slår sig medvetslös (men i övrigt oskadd) är t.ex. farligt eftersom om man är ensam riskerar man att frysa ihjäl om man inte vaknar. Har man sällskap kan sällskapet bädda ner en i sovsäcken.

 

[sachsaren]

Om skavsår, EU och annat obehag.

P.S.: Tejpade hälar och rejäla kängor skall du ha från första början - allt annat kan man lära sig senare.

Jag undrar nyfiket - är detta verkligen ett allmänt problem?
[..]
Eller att en och annan tånagel
lossnar, vilket är ytterst harmlöst (när en nagel är
lös är det redan hårt under den).

Jag vet inte om du har speciella skor eller speciella
fötter,
il C.

Hej Peter!

Jag kör med Hanwag Yukon (storlek 50),

med Leukoplast (fast bredare än på bilden) och...

...med mina Falke-strumpor. (Har just rakat mina underlår och stoppat dem i scannern! Vad tycks? )

Kängorna är bra, de har tillräkligt spel och är styva i sulan och smidiga i lädret och har allt som är oumbärligt om man rör sig med tung packning i stenig terräng. Vad de inte har är Gore-tex eller en liknande membran, men de är läderklädda inuti och sådant har ju också fördelar.

Mina fötter? De är stora och p.g.a. det är de tyvärr också ganska platta och dämpar knappast (Hanwag har dock bra dämpning). Annars är de helt normala fötter, riktigt tyskt kvalitetsarbete, byggda för evigheten!! (Bilden visar givetvis inte mina toppenhemliga kvalitetsfötter, utan foten av en stackars ökänd individ som tydligen livnär sig på fotfotografering.)

Om det där med hältejpning eller ej är ett allmänt problem, det vet jag inte, men jag har knappast träffat någon som inte tejpar dem. Skavsår utan tejp är iofs oundvikliga eftersom en fjällkänga måste vara styv och eftersom foten måste röra på sig. På det viset blir det strid mellan foten och kängan, kängan vinner dock alltid. Vandrar man utan packning så behövs inget tejp på hälarna, men kånkar man en tung packning uppför fjället så svettas foten enormt, huden blir både fuktig och mjuk, hälan pressas hårt mot kängan, sedan rodnar den, sedan uppstår jätteblåsan (då är det redan kört), sedan spricker jätteblåsan, sedan kommer det röda...röda...röda blodet.
Utan tejp efter 1-3 kilometer!
Med tejp aldrig någonsin!

Före min första fjällvandring tyckte jag att hältejpning är för veklingar och/eller extremvandrare.
Efter min första fjällvandring visste jag att tejpning är fullständigt oumbärlig.

Det där med tånageln lät konstigt. JAG skulle vara allvarligt oroat om en nagel skulle desertera utan att rackaren ha blivit utsatt för extrem våldsinverkan (grov hammare, dörrspringa).

Men som sagt, folk har ju olika fötter. Vi får hoppas att EU inte förbjuder sådant framdeles.

/Georg

 

[raderad04]

Re: Om skavsår, EU och annat obehag.

---
Skavsår utan tejp är iofs oundvikliga eftersom en fjällkänga måste vara styv och eftersom foten måste röra på sig. På det viset blir det strid mellan foten och kängan, kängan vinner dock alltid.
--
Det där med tånageln lät konstigt. JAG skulle vara allvarligt oroat om en nagel skulle desertera utan att rackaren ha blivit utsatt för extrem våldsinverkan (grov hammare, dörrspringa).
Men som sagt, folk har ju olika fötter. Vi får hoppas att EU inte förbjuder sådant framdeles.
/Georg

Sannerligen är vi alla olika å tråden har spårat ut till våra fötter.
Jag har mjuka kängor med mjuk sula (Jörnkängan) och det är inga problem vare sig upp eller ned. Skavsår uppstår om jag har blöta strumpor för länge. Byter i regel var 4é timme. Men under sommarens vandring behövde jag inte byta en enda gång eftersom det var så varmt.
Tånaglar ryker hela tiden så det verkar vara helt normalt för mig. Det onormala var när det rök 5 tånaglar, då använde jag styva Scarpa kängor.
Fram för fria självständiga fötter! // Roland

 

[CanMan]

Vandra på ...

Jag hade tänkt att nu i början av september gå en bit av kungsleden, närmare bestämt mellan abisko och Nikkaluokta. Har aldrig fjällvandrat tidigare... och har tänkt att göra det ensam... Är jag helt ute och cyklar... kommer jag att få åka fjällräddningshelikopter hem eller grejar man den leden (har sett på andra trådar att den är ganska bra för nybörjare).

Jag tycker väl att man i allmänhet skall vara minst 2 st på vandring oavsett vart man skall gå, för säkerhet och så klart sällskap, men är du väl förberedd men utrustning och kängor så bör du allt fixa detta ensam. Lycka till ! /Gunnar

 

[...Uffe...]

Att vandra sträckan Abisko - Nikka ensam är inte som att ge sig ut i Sarek ensam. Du kommer inte att vara ensam, du kommer att möta mycket människor och du har i snitt stugor var 13:e km förutom mellan Abiskojaure och Alesjaure där det är 20km om man inte tar båten då blir det 16km. Det är inga problem att orientera då du följer en väl upptrampad väg/stig.

Testa dina grejer hemma så att du vet hur dom fungerar och avänd sunt förnuft så kommer du att få en jättetrevlig vandring.

Mvh
Uffe