1. han bekräftade det jag själv länge kännt. svårt att få till den där riktiga skärpan på egen hand
2. och inte är dom överlägset vassa heller från fabrik.
3. jag rotade fram en mora viking och jämförde att slipa upp den och nyss nämda hultafors med ett lapstone bryne, mitt resultat var att det var lättare att få skärpa i hultaforsen.
4. menar du dePaul att vikingen håller sin skärpa längre eller på vilket viss är egenskapen i det stålet bättre?
1. Detta har snarare att göra med den personliga skickligheten än med stålet som sådant.
2. Återigen. Graden av skärpa hänger på tillverkarens förmåga och intresse att ta fram densamma. Det har inte med stålet att göra.
3. Alla andra resultat hade varit konstiga. Stålet i din Hultafors är mjukare (HRC ~ 58) och således enklare att skärpa.
4. Hultaforsknivarna är som sagt tillverkade i japanskt Nishin SK-5 kolstål. Det här stålet motsvarar i det närmaste det amerikanska AISI 1080. Det är ett förhållandevis mediokert stål vars främsta egenskap är dess förmåga att vara förlåtande i samband med värmebehandling. Det är dessutom ganska slagsegt. Stålet har en något högre grad av motstånd mot plastisk deformation (urflisning, rullning av eggen) än UHB 20C. Skillnaden är dock i praktiken försumbar.
Stålet i Mora Viking är Uddeholm UHB 20C (AISI 1095), HRC 59-60. Det här stålet är knepigare att värmebehandla men om man lyckas (vilket man räknar med att Morafabriken gör) så är det avsevärt slitstarkare än Hultastålet. Det betyder att motståndet mot abrasiv nötning (nötningstålighet) är högre i Vikingen. Enkelt uttryckt - kniven förblir vass längre. Slagsegheten är dock inte i paritet med SK-5 (som jag redan skrivit). Dock är inte skillnaden så stor.
Observera dessutom att det svenska stålet är avsevärt renare än SK-5. Det betyder att halterna fosfor och svavel är mindre än i den japanska stålet. Detta är mycket viktigt i stålsammanhang. Fördelarna är många, bl a en högre grad av eggstabilitet i ståsorter med i övrigt liknande kemisk komposition. Stålet blir mindre sprött.
Det svenska stålet har mindre kornstorlek och därför mer lämpligt till att slipa fram en tunn (och därmed skäreffektiv) egg på.
Båda stålsorterna rostar mycket lätt eftersom de är endast mycket lätt legerade.
Att välja mellan dessa två modeller bör därför ske med tanke på vad man ämnar använda kniven till. Om man vet med sig att den kommer att utsättas för en hel del inbankande i stubbar, vridningar och allmänt tuff behandling så kan man med fördel välja Hultakniven. Om man använder kniven mer normalt så köper man Vikingen.
Tyvärr är ämnet alltför stort för att kunna omfattas med några få rader. Det blir mycket enklare om man blir presenterad specifika frågor
.
~Paul~
