Case: Kläder med låg IR-emissivitet
- Trådstartare westberg
- Start datum
En rätt enkel tillämpning som jag ännu inte sett tas upp i den här tråden är att helt enkelt göra yttertyg i friluftskläder mer reflektiva i IR-området för att underlätta vid eftersök med helikopter/IR-kamera, när man gått vilse etc. Går det att få ett plagg att funka som en reflex i IR även om det ser normalt ut för blotta ögat? Då kunde ju kameran kanske kompletteras med en dito IR-strålkastare för att täcka ett större sökomåde.
Lästips
ANNONS
Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken
STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.
Vilken respons!
Tack för alla svar och synpunkter. Kom ihåg att det handlar om ett skolprojekt. Teknologin finns, men det vi väljer att göra av den är helt på en konceptuell nivå:
Problemet vi har i detta case är att vi måste göra en hel rad antagenden om materialets egenskaper då dokumentationen vi fått om teknologin är ganska sparsam. Detta går att läsa i beskrivningen:
Detta är utgångspunkten. Sedan får vi anta att plaggens övriga egenskaper såsom vikt ,diffussionsförmåga, mjukhet mm. inte påverkas av denna teknologi.
Det känns som om teknologin bör appliceras på värmelager, och inte direkt på skalplaggen för att bibehålla flexibilitet i värmeregleringen. Ska man då satsa på underställ, mellanlager eller bådeoch?
Vi har i det här skedet tänkt att fokusera på kläder i första hand, men även ha tält och sovsäcker i tankarna om det skulle visa sig att det finns ett kundintresse där också.
Det var intressant att höra om liknande produkter och teknologier som finns därute på marknaden. Det verkar som om det fortfarande är de militärä tillämpningarna som dominerer. Är det någon som vet någonting mer om vad som finns ute på den civila marknaden?
Gjorde inte Gore någon produkt för några år sedan där man kunde reglera isoleringen och således värmen genom att blåsa upp materialet med luft. Blev detta någon hit?
Till sist:
Om det fanns ett värmeplagg med upp till 30% effektivare isolering, skulle folk köpa det? Fryser vi fortfarande så mycket?
Tack för alla svar och synpunkter. Kom ihåg att det handlar om ett skolprojekt. Teknologin finns, men det vi väljer att göra av den är helt på en konceptuell nivå:
Problemet vi har i detta case är att vi måste göra en hel rad antagenden om materialets egenskaper då dokumentationen vi fått om teknologin är ganska sparsam. Detta går att läsa i beskrivningen:
Detta är utgångspunkten. Sedan får vi anta att plaggens övriga egenskaper såsom vikt ,diffussionsförmåga, mjukhet mm. inte påverkas av denna teknologi.
Det känns som om teknologin bör appliceras på värmelager, och inte direkt på skalplaggen för att bibehålla flexibilitet i värmeregleringen. Ska man då satsa på underställ, mellanlager eller bådeoch?
Vi har i det här skedet tänkt att fokusera på kläder i första hand, men även ha tält och sovsäcker i tankarna om det skulle visa sig att det finns ett kundintresse där också.
Exakt! Handlar bara om att kunna locka till sig dessa köpstarka kunder. Med lite teknisk mumbo-jumbo och en FOI-stämpel kan man säkert komma långt.Mezzner; sa:
Det var intressant att höra om liknande produkter och teknologier som finns därute på marknaden. Det verkar som om det fortfarande är de militärä tillämpningarna som dominerer. Är det någon som vet någonting mer om vad som finns ute på den civila marknaden?
Gjorde inte Gore någon produkt för några år sedan där man kunde reglera isoleringen och således värmen genom att blåsa upp materialet med luft. Blev detta någon hit?
Till sist:
Om det fanns ett värmeplagg med upp till 30% effektivare isolering, skulle folk köpa det? Fryser vi fortfarande så mycket?
Sälja går säkert
Att sälja plagg, sovsäckar, tält eller nå't annat med denna undergörande teknologi går säkert. Utsagan baserar jag på ganska många års erfarenhet av att läsa olika utrustningstrådar på detta fora. Ju obskyrare material med föregivet tekniskt mirakelgörande prestanda som torgförs till högt pris desto större nyfikenhet och habegär tycks det skapa.
Om teknologin funkar och till vad är jag inte kompetent att bedöma. Fjällrävens alubeläggning som har nämnts i denna tråd har, vill jag minnas, inte haft föregiven effekt när den testats och mätningar utförts.
För att inte helt framstå som obskurant så erkänner jag gärna att Gore-Tex plagg fungerar mycket tillfredställande i terrängen. Ehuru jag i och för sig föredrar andra material så länge det inte nederbördar.
Att sälja plagg, sovsäckar, tält eller nå't annat med denna undergörande teknologi går säkert. Utsagan baserar jag på ganska många års erfarenhet av att läsa olika utrustningstrådar på detta fora. Ju obskyrare material med föregivet tekniskt mirakelgörande prestanda som torgförs till högt pris desto större nyfikenhet och habegär tycks det skapa.
Om teknologin funkar och till vad är jag inte kompetent att bedöma. Fjällrävens alubeläggning som har nämnts i denna tråd har, vill jag minnas, inte haft föregiven effekt när den testats och mätningar utförts.
För att inte helt framstå som obskurant så erkänner jag gärna att Gore-Tex plagg fungerar mycket tillfredställande i terrängen. Ehuru jag i och för sig föredrar andra material så länge det inte nederbördar.
Om jag förstått saken rätt påverkar tekniken enbart värmeförluster i form av radiation?
Normalt är väl radiation en av de minsta förlustkällorna när det gäller klädsel. Konvektion och konduktion är väl oftast större.
Om de 30% (under vilka omständigheter de nu gäller) bara påverkar något som står för 5% av plaggets värmeförluster i en normalsituation blir ju utväxlingen ganska dålig.
Alu-skikt i sovsäckar har nog oftast stupat på det som Mextex i sovsäckar stupar på, de släpper igenom kroppsfukt väldigt dåligt.
Min gissning är att det här superduperskiktet skulle minska fuktransporten genom tyget, vilket skulle leda till en försämrad isolering innanför skiktet på grund av fuktansamling där.
Kanske materialet är något för fuktspärrkläder/påsar, men det är ju knappast en nisch där man säljer balla grejer dyrt. Och tält då, som redan varit uppe.
Som synes tveksam, men villig att ta till mig mer information.
Jörgen
Normalt är väl radiation en av de minsta förlustkällorna när det gäller klädsel. Konvektion och konduktion är väl oftast större.
Om de 30% (under vilka omständigheter de nu gäller) bara påverkar något som står för 5% av plaggets värmeförluster i en normalsituation blir ju utväxlingen ganska dålig.
Alu-skikt i sovsäckar har nog oftast stupat på det som Mextex i sovsäckar stupar på, de släpper igenom kroppsfukt väldigt dåligt.
Min gissning är att det här superduperskiktet skulle minska fuktransporten genom tyget, vilket skulle leda till en försämrad isolering innanför skiktet på grund av fuktansamling där.
Kanske materialet är något för fuktspärrkläder/påsar, men det är ju knappast en nisch där man säljer balla grejer dyrt. Och tält då, som redan varit uppe.
Som synes tveksam, men villig att ta till mig mer information.
Jörgen
Re: Vilken respons!
Strålningsförlusterna sker i första hand från den yttersta ytan, dvs skalplagget. I den mån IR-strålning skickas ut från underliggande lager är det beroende av hur genomskinliga de yttre lagren är för IR. Ska man satsa på under- och mellanlager måste man alltså göra omfattande undersökningar av hur effektivt det blir med alla möjliga olika skalplagg och sedan på något pedagogiskt sätt förklara för kunderna att "nej, du kan inte använda skaljackan X utan måste använda skaljackan Y". Möjligen är det dessutom helt dödfött att satsa på något annat än skal beroende på vad undersökningarna kommer fram till. Ytterligare ett tekniskt problem med under- eller mellanlager är att den eventuella effekten motverkas av att värme leds direkt via kontakten mellan de undre och det övre lagret.
Den "perfekta" ytan vore ett skal med nära 100% reflektivitet, dvs i praktiken finns redan lösningen: aluminisiering. Sedan har förstås aluminisering andra nackdelar.
Sedan är det nog så som flera påpekat att strålningsförlusterna är en väldigt liten del av värmeförlusterna så i praktiken är det nog ur teknisk synvinkel en ganska meningslös grej. Men med tillräcklig marknadsföring...
Johannes
westberg; sa:
Strålningsförlusterna sker i första hand från den yttersta ytan, dvs skalplagget. I den mån IR-strålning skickas ut från underliggande lager är det beroende av hur genomskinliga de yttre lagren är för IR. Ska man satsa på under- och mellanlager måste man alltså göra omfattande undersökningar av hur effektivt det blir med alla möjliga olika skalplagg och sedan på något pedagogiskt sätt förklara för kunderna att "nej, du kan inte använda skaljackan X utan måste använda skaljackan Y". Möjligen är det dessutom helt dödfött att satsa på något annat än skal beroende på vad undersökningarna kommer fram till. Ytterligare ett tekniskt problem med under- eller mellanlager är att den eventuella effekten motverkas av att värme leds direkt via kontakten mellan de undre och det övre lagret.
Den "perfekta" ytan vore ett skal med nära 100% reflektivitet, dvs i praktiken finns redan lösningen: aluminisiering. Sedan har förstås aluminisering andra nackdelar.
Sedan är det nog så som flera påpekat att strålningsförlusterna är en väldigt liten del av värmeförlusterna så i praktiken är det nog ur teknisk synvinkel en ganska meningslös grej. Men med tillräcklig marknadsföring...
Johannes
Tumbleweed; sa:
Först får man skilja mellan termisk IR och nära-IR. Termisk IR är långvågig IR som skickas ut av allting omkring oss som har normala temperaturer. För att minska värmefölusterna vill man minska utstrålningen av termisk IR. Det kan man göra genom att sänka emissiviteten för långvågig IR, vilket är detsamma som att öka reflektiviteten.
Termisk IR detekteras med sk värmekameror som är helt passiva och bara ser värmeutstrålning. Om man gör kläderna reflektiva för termisk IR innebär det alltså att man inte ser någonting, vilket är bra för militären och bra om man vill minska värmeförlusterna.
Nära-IR är våglängdsområdet strax över synligt ljus och har ungefär samma egenskaper som synligt ljus. Nattkameror som fungerar med nära-IR måste ha en nära-UR-lampa som lyser upp objektet (används t ex i Big Brother). Det fungerar på samma sätt som en vanlig kamera med strålkastare bara det att vi inte kan se ljuset. De flesta plagg är infärgade med färgämnen som ger färger i det synliga våglängdsområdet men är "vita" i nära-IR. Det behövs alltså inga speciella kläder som är högreflekterande för nära-IR eftersom normala kläder redan är det.
Johannes
Mezzner; sa:
Precis. Bara man lyckas med en fin reklamkampanj så [IR - Guaranted To Keep You....] finns nog alla förutsättningar att sälja produkten
Läsa på lite mera om värmeavgivande
kan ni göra på http://www.paddlingsnyaadress.com/MAP/index.htm under hälsa mat och dryck.
Generellt så påverkar man värmeavgivandet mest genom handhavande och beteende.
Strålningsförlusterna från vinterkläder är alltså normalt försumbara i förhållande till ledning, strömning och avdunstning. Men på tält, bilrutor och båtar kanske det finns vettig tillämpning.
Thure
kan ni göra på http://www.paddlingsnyaadress.com/MAP/index.htm under hälsa mat och dryck.
Generellt så påverkar man värmeavgivandet mest genom handhavande och beteende.
Strålningsförlusterna från vinterkläder är alltså normalt försumbara i förhållande till ledning, strömning och avdunstning. Men på tält, bilrutor och båtar kanske det finns vettig tillämpning.
Thure
