Ur ett större perspektiv
Hej allihopa!
nog för att klättervärlden har ett överskott av gubbar/män så finns det ett par gubbar som har sagt ett par kloka ord. Ord som kan tillföra till debatten ur ett större perspektiv och samtidigt ge en kort historielektion till de mindre bevandrade i ämnet.
Den här gubben var en av världens bästa klippklättrare på 60-talet med otaliga hårda klippturer i bl. a dolomiterna, för att sedan över en natt bli världens bästa isklättrare när han solade Droites nordvägg på 8 timmar 1969, för att sedan bli en av världens bästa höghöjdsalpinister.
http://johnmuldoon.com/the-murder-of-the-impossible/
Den andra gubben började tillverka pitonger som ung, men insåg att snart att bankandet var förödande för både klippan och kommande generationer, så han tänkte om och introducerade begreppet "Clean climbing" för den breda klättermassan. Han är dessutom otroligt lik komikern Mel Brooks!
http://www.patagonia.com/us/patagonia.go?assetid=3316
Läs och begrunda. Måste vi klättra överallt? Att lägga kilar och kammar är inte svårt, dessutom väldigt roligt! Ge det en chans, om inte för din egen skull, gör det för dina barn, och deras barn och barnbarn skull.
Åk till England och klättra! Insup kulturen, skräcken, de goda säkringsmöjligheterna, de dåliga säkringsmöjligheterna, det är en annan planet!
Med vänliga hälsningar
Kaj