Bolla idéer om seniorer som kommer vilse

Japp, jag förstår att det är lätt att servera det så.

Det börjar som en ide, sedan som en erbjuden möjlighet, sedan blir det en rekommendation, efter ett tag blir det till ett krav, till sist har vi ett tvång.

Fast allt i den egna säkerhetens namn och för allmänhetens bästa såklart.


Varför bara rikta sig vara emot äldre, det görs väl stora sökinsatser årligen på div åldersgrupper ?

Många arbetsgivare skulle säkert uppskatta om dom kunde se vart deras anställda befinner sig i realtid, praktiskt på många sätt och ökar säkerheten så klart.
Om vi säger så här.. Ifall du idag kunde bestämma hur du själv vill ha det ifall du får någon slags åldersrelaterad kognitiv svikt/demens. Skulle du tacka nej till ett alternativ som ser till att du är säker och trygg, och i så fall till förmån för vad?
 
Skulle du tacka nej till ett alternativ som ser till att du är säker och trygg, och i så fall till förmån för vad?
Ja, tack...jag avstår, jag anser vi redan är nog elektroniskt kartlagda i det mesta vi gör.

Samma resonemang gäller väl även för barn, varför ska vi i så fall inte sätta GPS sändare på dom ?

Det rapporteras många försvunna barn varje år, sannolikt fler än det försvinner äldre.
 
Senast ändrad:

Aktuellt

Härlig låglandsvandring: 10 nya svenska leder att utforska

Varje år tillkommer vandringsleder runt om i landet – med nya vyer och äventyr. Här är tio favoriter utanför fjällvärlden!

Ryggsäcken för långa fjällturer – testa deuters toppmodell Aircontact Pro

Aircontact Pro är byggd för ambitiösa vandringar med tung packning och varierad terräng. Slitstark, bekväm och genomtänkt in i minsta detalj. ...

Månadens fråga: Värmebölja under vandringen - hur gör du?

Hur tänker du om höga temperaturer väntar under din planerade långtur: genomför vandringen, planerar om – eller ställer in?

Helgelandskusten – Tio äventyr längs Norges dolda pärla

Helgelandskusten räknas till världens främsta destinationer för havskajak. Här är tio höjdpunkter för dig som vill utforska den norska kustskatten.
Ja, tack...jag avstår, jag anser vi redan är nog elektroniskt kartlagda i det mesta vi gör.

Samma resonemang gäller väl även för barn, varför ska vi i så fall inte sätta GPS sändare på dom ?

Det rapporteras många försvunna barn varje år, sannolikt fler än det försvinner äldre.
De flesta barn idag har en mobil och kan enkelt spåras med hjälp av den. Om man som förälder är överens med sitt barn om att t ex ha sitt googlelösenord så är det en enkel sak att kolla var mobilen är. Förvaltar man det förtroendet väl som förälder och inte håller på och tjuvkollar var barnen är så kan man snabbt hitta mobilen den gången det behövs och därmed troligen hitta barnet också.

Att ge rätten att välja bort spårningsutrustning till t ex förvirrande personer som har en benägenhet att gå vilse, blir en ekonomisk/politisk fråga. Hur mycket resurser ska läggas på att leta rätt på de försvunne som gått bort sig för tionde gången på en månad men vägrar har spårare. I Sverige av idag letar vi alla 10 gångerna, precis som rattfyllerister får vård varje gång de skadat sig i trafiken. Detta är vi alla med och betalar via skatten men tror inte alla tycker det är den rätta vägen.

/Patrik
 
Att ge rätten att välja bort spårningsutrustning till t ex förvirrande personer som har en benägenhet att gå vilse, blir en ekonomisk/politisk fråga. Hur mycket resurser ska läggas på att leta rätt på de försvunne som gått bort sig för tionde gången på en månad men vägrar har spårare. I Sverige av idag letar vi alla 10 gångerna, precis som rattfyllerister får vård varje gång de skadat sig i trafiken. Detta är vi alla med och betalar via skatten men tror inte alla tycker det är den rätta vägen.

/Patrik
Visst. Men "vi" sparar in på att många med demenssjukdom bor kvar ensamma i egna lägenheter med nån grad av tillsyn, eller ingen alls. Till slut erbjuds kanske plats på ett demensboende, men då har det ofta redan varit flera incidenter, fallolyckor/försvinnanden/glömt spisen på o.s.v.. Utvecklingen sedan förra årtusendet har ju inneburit att institutionsvården av äldre/dementa avvecklats, vilket ju även gäller psykiatrivården, som också genererar en del "försvinnanden".
 
Till diskussionen om att dela sin plats med hjälp av sin mobiltelefon:

Gårdagens radioprogram ”Förmiddag i P1” handlar om den saken. Fokus är mest på övervakning av barn, men tidsintervallet 18:43 till 25:39 handlar om övervakning av sin partner.

Exempel på saker som tas upp:

* Vad händer i framtiden med platsdata som säljs vidare? Inget svar ges på den frågan, vi kan inte överblicka konsekvenserna.

* Vissa personer kan utveckla ett skadligt behov av att övervaka sin partner.

* Ängsliga personer kan bli beroende av teknologi som fråntar dem den mänskliga förmågan att navigera i en oförutsägbar tillvaro. Allt kan inte kontrolleras.

Radioprogrammet sändes 2025-09-02 av Sveriges Radio P1. Titel: ”Platsdelning – ska vi hålla koll på var barnen är?” Det är 33 minuter långt. Länk för att lyssna: https://www.sverigesradio.se/avsnitt/platsdelning-nar-vi-overvakar-vara-barn
 
Börjar bli lite rörigt nu. Handlar diskussionen om åldringar om kraftigt dementa som virrar bort sig i stan eller raska äldre som plockar svamp?

Angående tvångsmedel på äldreboenden. Minns en insändare för nåt år sedan. En kvinna som var mycket upprörd över hur hennes mor som p.g.a. fysiska tillkortakommanden fyttat till ett äldreboende behandlades. Hon var alltså inte det minsta senil enligt dottern. Hon var inte heller det minsta inkontinent. Men det första som händer är att man sätter på henne en blöja. För på det boendet har alla blöja.

Har viss insyn i liknande synsätt. De flesta av oss kommer att hamna där en dag. Jag kan ju säga att jag vill varken ha blöja eller vara övervakad om det inte finns anledning till det. Däremot tror jag mitt åldriga jag skulle kunna tänka sig att själv slå på en spårsändare när JAG tycker att det finns behov av det och om känns om en trygghet.
 
Jag tycker som DoktorGlas att den här diskussionen glidit in på annat än utelivsrelaterade frågor. Svårt och angeläget, men helt utanför Utsidans ämnessfär. Och jag kan inte hjälpa att den här smygande glidningen från en fjällvandrande senior som råkar ut för en olycka till en gravt handikappad människa (oavsett ålder) som går vilse på sin egen hemmagata känns både oärlig, irrelevant och lätt obehaglig.

Jag skulle vilja se någon källa på trådens antagande att äldre utövare av rörligt friluftsliv verkligen är överrepresenterade bland incidenter som orsakar sök- och räddningspådrag. Jag har bara tillgång till en sådan statistik från ett annat lands alpina områden - och den säger att det tvärtom är unga individer med odödlighetssyndrom (främst av manligt kön), som är klart överrepresenterade i det avseendet.

Vi kan visst "bolla idéer" om hur man bäst minimerar och effektiviserar eventuella sökpådrag (vi har t ex redan haft en lång "för-och-emot"-tråd om nödsändare), men den diskussionen är ju lika giltig oavsett åldern på den eventuellt hjälpbehövande.
 
Tror inte det finns nån sån statistik. För att den skulle bli meningsfull måste man ju för det första veta hur många individier ur olika åldergrupper som idkar friluftsliv och det har man nog inte ens i Sverige en aning om.
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips