Bäst vada med två stavar? Eller en?

Om jag vill ha vandrarstav(ar) enbart som vadningshjälp och övrig tid fastspända på ryggsäcken, är det då bättre att ha en stav på 160 cm eller två på 140 cm? Jag inser att två ger större stödyta. Å andra sidan håller jag ju dessa med bara en hand var, vilket borde bli mindre stadigt än två händer på en stav. Går det på ett ut?

Lars
 
Lars G A; sa:
Om jag vill ha vandrarstav(ar) enbart som vadningshjälp och övrig tid fastspända på ryggsäcken, är det då bättre att ha en stav på 160 cm eller två på 140 cm? Jag inser att två ger större stödyta. Å andra sidan håller jag ju dessa med bara en hand var, vilket borde bli mindre stadigt än två händer på en stav. Går det på ett ut?

Jag brukar ofta vada med två stavar som jag brukar förlänga så att de blir längre än vad man normalt använder vid vandring. Har funnit att det fungerar bra och utan problem. Givetvis finns det ju undantag för alla regler, men generellt så.
 

Lästips

Paddla i sommar: Tips och inspiration från Utsidans medlemmar

Utsidans redaktion tipsar om fem bloggar och forumtrådar som får oss att längta efter att färdas fram på vattenytan.

Stabil sikt för skarpa naturupplevelser – Nikons nya kikare lyfter blicken

STABILIZED S ger stadig bild i varje ögonblick. Skarp optik, låg vikt och lång batteritid gör dig redo att se mer.

De liftar och ploggar igenom Europa: ”Alla hjälpsamma får oss att orka”

Utsidan mötte upp Michaela och Jiří Dolan under deras Stockholmsbesök, och plockade skräp på ett lite annorlunda sätt – från kajak.

Vinn skor och startplatser till Merrell Göteborg Trailrun för två!

Delta i Göteborgs stora trailfest den 6 september! Nu har du chansen att vinna både startplatser och nya MTL ADAPT från Merrell åt dig och en vän.
Stavar

Lars G A; sa:
Om jag vill ha vandrarstav(ar) enbart som vadningshjälp och övrig tid fastspända på ryggsäcken, är det då bättre att ha en stav på 160 cm eller två på 140 cm? Jag inser att två ger större stödyta. Å andra sidan håller jag ju dessa med bara en hand var, vilket borde bli mindre stadigt än två händer på en stav. Går det på ett ut?

Lars

Jag skulle säga att ju flera punkter du har i marken desto stadigare blir du.
För mig funkar det kanon med två tre-delade stavar. Detta gör att jag alltid kan ha tre punkter på botten när jag vadar och blir på så sätt stabil.

Sen kan man ju ta diskussionen om vilka stavar som är stabilast, teleskop eller trästaven. För mig har dock teleskopstavens stabilitet räckt bra.

/Robin
 
Jag är ju gammalmodig, så jag använder fortfarande en trästav. Vill gärna ha nåt som jag kan luta hela min kroppsvikt mot och ändå vara säker på att staven inte böjer sig (men det kanske en alu-/glasfiberstav klarar?). Dvs 2-handsgrepp och alltid 2 punkter i backen ger mig trygghet.

/Håkan
 
Håkan K; sa:
Jag är ju gammalmodig, så jag använder fortfarande en trästav. Vill gärna ha nåt som jag kan luta hela min kroppsvikt mot och ändå vara säker på att staven inte böjer sig (men det kanske en alu-/glasfiberstav klarar?). Dvs 2-handsgrepp och alltid 2 punkter i backen ger mig trygghet.

Mina Gipron-stavar i aluminium har stått pall för mycket må du tro. Inte ens när man nästan stått på öronen i blockmarken så har de gått sönder, möjligtvis blivit lite böjda, men det går att fixa till.

Sedan är de så behändiga att skjuta ihop och spänna fast på ryggsäcken när de inte behövs längre.
 
skynet; sa:
Inte ens när man nästan stått på öronen i blockmarken så har de gått sönder, möjligtvis blivit lite böjda, men det går att fixa till.

Sedan är de så behändiga att skjuta ihop och spänna fast på ryggsäcken när de inte behövs längre.
Har iofs en polare som varit oförsiktig nog att använda teleskopstavar vid telisåkning i pist. Han fick stora problem med att trycka ihop, men ffa att dra ut stavarna efter en ca halv säsongs åkning.

/Håkan
 
Hittade !!!en stav och använde den under två dagar ,sedan bröt jag av den i Ballinvagge och gick tillbaks till att använda EN ganska lång trästav av gran "Lerumsgran",kanske onödigt lång vid vandring men ovärdelig vid vad och stöd.Testa ovch använd det som du tycker är bra och fortsätt med det.Tips, börja med trä innan du köper ...
Såg just att var det ju fastsända stavar på ryggan som frågades efter så då faller dessvärre min ide´ men jag låter ändå mina synpunkter ligga kvar
/Matserik
[Ändrat av matserik 2003-06-10 kl 22:33]
 
Två blev bättre än en

Tack för alla råd. Jag föjde tvåstavsförespråkarnas och köpte ett par sådana. Vaden blev klart lättare med dem tyckte jag. (Hur det blir vid riktigt krävande vad vet jag dock inte; sådana har jag aldrig genomfört.) För övrigt har jag inte haft dem fastspända på ryggsäcken under gång utan använt dem hela tiden under en åttadagarstur genom Sarek, så min skepsis till dylikt spatserande var helt onödig. Att vara fyrbent kändes helt naturligt och jag pinnade glatt på.

Lars
 
två bambustavar

Två stavar är definitivt bättre än en vid vadning.
Själv har jag dock svårt att se fördelen med att lägga ner en förmögenhet på teleskopstavar när man kan köpa rejäla bambustavar för ett par tjugor på närmaste trädgårdsbutik. Kapa i lämplig längd (huvudhöjd). Lätta, starka och flexibla.
Kan lämnas till andra vandrare när man är framme vid målet!
 
äschdå...man kan ju itne springa omkring med 2-16stavar om man fiskar ;-)) 0-1 är bäst, less is more ;-))
 
En stav/vandringskäpp

Blir förvånad av att höra att alla förespråkar två stavar. Enligt stor erfarenhet tror jag att detta är fel, eller kanske en smaksak.
I vilket fall som helst.....när du vadar en strid jokk så är det enklaste att använda sig av "triangelmetoden": fot,fot,stav. Man korsar alltså jokken med ryggen nedströms lutandes mot en stav, en punkt, uppströms. Eftersom en stav medför att vattnet bara har en punkt att forcera har du mycket större kraft att balansera på den och benen stabiliserar dig då lättare. Det blir helt enkelt mindre stabilt om man korsar en jokk i en "fyrkant".
Detta märks mycket väl i en strid jokk men kanske inte så mycket om man vadar en lite mildare.
Detta är min erfarenhet och i så kallade friluftsböcker står det nästan uteslutande samma sak.

Mvh, Per Nyberg.
 
Beror kanske på stenbottnen?

Den fördel jag upplevde med två stavar hade nog mycket att göra med stenbottnens beskaffenhet. Ju halkigare, knöligare och allmänt lömskare den var, desto större blev behovet av balans. Den fick jag genom fyrbentheten. På en någorlunda jämn botten kan jag nog tänka mig att en enda stav blir bättre, särskilt om det är djupt och strömmar kraftigt. Där blir väl något slags envishet och råstyrka viktigare, och den bör ju vara lättare att överföra i en enda, något kraftigare stav. Men jag har ännu aldrig (vare sig med en eller två stavar) gjort sådana vad. Tydligast märktes detta vid vadet av Suottasjåkkå (NV Niak, Sarek). Där är vattnet slammigt så man ser inte hur den eländiga stenbottnen ser ut, man bara känner det: lutande stenar med läskiga hål emellan. Samtidigt stack många stenar upp vid eller strax under ytan, där vattnet alltså strömmade med bra fart. Jag fick då infallet att strunta i att gå på botten och istället ta mig över genom att kliva från sten till sten. Detta hade varit omöjligt utan två extra stödpunkter och kändes ändå som ett litet cirkusnummer, men det gick. Just denna möjlighet att helt fräckt eller våghalsigt balansera sig över en jåkk var en fullständig nyhet för mig - och användbar.

Lars
 

Få Utsidans nyhetsbrev

  • Redaktionens lästips
  • Populära trådar
  • Aktuella pristävlingar
  • Direkt i din inkorg

Lästips