Återfå förlorad styrka

"Har haft mailkontakt med fysion. Det visar sig att det mest är benpress och liknande han avvisar, eftesom det bla kan sätta frakturen i rörelse."
När man är "på andra sidan", d.v.s i egenskap av läkare eller fysioterapeut, blir man väldigt trött på patienter som ska utmana begränsningarna hela tiden... En fraktur behöver en viss tid för att läka, och om man utmanar gränserna med belastning går det ibland bra och ibland dåligt. Om det går dåligt läker inte frakturen som den ska, och man får börja om på ruta ett, i bästa fall. I värsta fall blir det en falsk led i benbrottet, och man får operera en fraktur som borde ha läkt snällt om patienten bara följt givna ordinationer. En tids rörelseträning utan belastning är oftast inte nåt negativt. När frakturen väl är läkt kan man oftast snabbt ta igen den förlorade tiden och bygga styrka igen. En för snabbt ökad belastning kan i slutänden straffa sig med en mångdubbelt förlängd rehabtid efter en operation. Lyssna på de råd du fått, IMHO...
 
Det är faktiskt ointressant och irrelevant för ämnet vad eller vem du blir trött på. Det får du ta upp med dessa personer. Jag har inte sagt ett ord om att “utmana begränsningarna hela tiden”. Poängen med mitt inlägg var att jag fick klarare besked om vad jag faktiskt *kan* göra.
 
Mitt inlägg ovan var mer tänkt som stöttning med ett långvarigt fokus under flera år framöver. Den träningen som blir av är alltid den bästa och jag håller med dig i att träning ska vara kul. (Men ibland behöver man slita lite i början innan den nya vanan "blir kul" hehe ;) ). Så även om gym är mest effektivt i teorin så kanske det inte är mest praktiskt för dig. Om jag ska ge några råd kring hemmaträning (som jag också sysslat med i snart två år nu) så kommer här mina erfarenheter: Benen och rumpan består av stora muskler som kräver tyngre belastning för att få tillräcklig stimulans. Det största hindret brukar vara att få upp en tillräckligt tung vikt över huvudet för att kunna köra tillräckligt tunga knäböj. De flesta brukar lösa det genom att träna med en lättare vikt och istället träna varje ben var för sig (det vill säga utfallsteg). Det är en jättebra övning också och tar du ett kliv bakåt istället för framåt så tycker jag det är enklare att gå ned kontrollerat med stödbenet utan det hugger och rycker i knät. Börja med kroppsvikten och får du inte ont kan du öka vikten. Kettlebells tycker jag är smidigaste redskapet för hemmaträning och en lättare variant på säg 12-16 kg och en tyngre på säg 24-32 kg kommer ge dig stor variation. (Men hantlar, en liten skivstång eller utegymmet kan också funka bra.) Baksidan är lite svårare att träna hemma då baksidans muskler är väldigt starka. De flesta lyfter utan problem 40-50 kg i marklyft vid första försöket. För att få till muskeltillväxt med en lättare vikt behöver man antingen öka antalet repetitioner, utföra rörelsen mer explosivt eller minska ned vilan mellan seten. Eller rent av en kombination av allt. Kettlebellsvingar är det närmaste du kommer marklyft med en lättare vikt och gör man dom kontrollerat i början och inte går för djupt i bottenläget tror jag du kan få ut god träningseffekt och hålla dig stark och skadefri i rygg, rumpa och baksida lår. Men kolla noggrant på tekniken innan du kör tungt och läs lite om utförandet på internet. Filma sig själv kan vara en god idé för att se om ryggen hålls rak (naturligt böjd) genom hela övningen. Annars kanske utegymmet är ett bra alternativ men de brukar ofta vara av ganska låg vikt när det kommer till marklyft. Kommunen vill ju inte vara ansvariga för att någon skadar sig och de ska ju "passa alla" ;).

Och glöm inte överkroppen, armhävningar i kombination med en rodd-variant med den tunga kettlebellen är en bra start!

Höftlyft är en övning där höften rätas ut med en vikt i höftvecket. Dips är en övning där armbågsleden rätas ut när man håller i två stänger med bägge händerna och pressar sig uppåt. Googla på övningarna så ser du enkelt hur jag menar! :)
Den 9/11 ringer fysion. Då har det gått 8 veckor sen olyckan, och jag gissar på klartecken för allsidigare och tyngre träning. Benen har högst prioritet, eftersom det är där jag sett tydligast försvagning. När det gäller överkroppen är buken och ländryggen viktigast för mig. Buken tränar jag allsidigt, mångsidigt och omväxlande, men utan vikter. Det nog mina bästa muskler sen jag fick problem med knäna.

Jag kan inte göra riktiga armhävningar, eftersom jag är mycket svag i höger arm (felläkt fraktur i tuberculum majus). Samma defekt hämmar mig i benböj -- svårt att få stången förbi huvet redan med 17,5 kg. Min armträning handlar mest om bench dips och axelpress på utegymmet. Men jag antar att det är bröstmusklutaruren du tänker på.

Kettlebells har jag aldrig provat. Vet inte ens hur jag skulle få hem dem. I ryggsäck? På pakethållaren? 36-50 kg är rätt mycket. Mitt stångset, 20 kg, var bökigt nog att få hem med buss. Det kan tänkas att jag förfaller till att gå på gym om jag hittar ett utan tortyrmusik och bindningstid. Testade en gång benspark på ett gym i väntan på PT:n och det kändes rätt bra.
 
Om man tex är idrottare i yrket och snabbt ska åter till ´jobbet´kan man ju betala för röntgen för att se om skellet är läkt nog för belastning.
Men för vanliga skatte betalare får man råd om tid med lite ´råge´om läkningen som kan variera mellan olika individer och för bästa/snabbaste återhämtning så följ rekomendation från sjukvården ev kolla med 2 st ortopeder.(finns väl forum på andra web platser)
Min erfarenhet är från ungdoms eliträning då vi var 2 som tränade tillsammans och min kamrat stressad mer igång träningen efter div skador och på några års sikt blev jag bättre än honnom trost omvänt vid när träning började.
Börja med rörlighets träning och balans och kondition senare vikt träning tex stavgång och cykling på testcykel och starta försiktigt och öka långsamt tar ofta 3 gr skadetid innan man är i samma fysiska skick som innan skadan.
 
Om man tex är idrottare i yrket och snabbt ska åter till ´jobbet´kan man ju betala för röntgen för att se om skellet är läkt nog för belastning.
Men för vanliga skatte betalare får man råd om tid med lite ´råge´om läkningen som kan variera mellan olika individer och för bästa/snabbaste återhämtning så följ rekomendation från sjukvården ev kolla med 2 st ortopeder.(finns väl forum på andra web platser)
Min erfarenhet är från ungdoms eliträning då vi var 2 som tränade tillsammans och min kamrat stressad mer igång träningen efter div skador och på några års sikt blev jag bättre än honnom trost omvänt vid när träning började.
Börja med rörlighets träning och balans och kondition senare vikt träning tex stavgång och cykling på testcykel och starta försiktigt och öka långsamt tar ofta 3 gr skadetid innan man är i samma fysiska skick som innan skadan.
Rörlighet och balans har jag tränat i oförändrad utsträckning dessa sju veckor. Men jag kommer att skärpa balansträningen med bl a balanskudde, speciellt för höger ben som är sämst, p g a artrosen och den här frakturen. Jag kommer den närmsta tiden att springa, med långsam stegring av mängd och intensitet, eftersom det är den mest avspända aktivitet jag känner till. Jag kommer dock att undvika stigar, p g a stenar och rötter.

Testcykel förutsätter gym och blir aktuellt om jag besöker ett sådant för bl a benspark. Jag ska kolla Campushallen i Linköping, 2,3 km fråm bostaden med cykel (6,5 km med bil!!). Vid min förra rehab, efter trafikolyckan 2008 hade jag en sådan vilket underlättade under den långa konvalescensen. Olyckan var den 12/2 kl 9.58 och i början av maj genomförde jag en vandring, 4 dagar från Torshag i Norrköping till Katrineholm. Iochmed det ansåg jag mig återställd ...

Stavgång vete sjutton. Jag är inte speciellt bra på att promenera, om det ska bli nån intensitet att tala om.
 
Har du testat om du kan göra excentriska enbens-knäböj? Som de skriver kan man ju köra med extra vikter om det är för lätt med bara kroppsvikt.

Benspark isolerar ju i princip lårmuskulaturen, så det kan definitivt bygga styrka i lår men du kanske måste ha mer vikt än viktmanschetter för att det ska ge någon effekt. 3-12 reps är väl optimalt för styrka och hypertrofi.

Styrkelabbet har ju annars väldigt många artiklar om att bygga styrka, du kanske redan har läst några.
Kanske ska prövas, cruxet är väl annars mina stela knän. Benspark har jag tagit upp försiktigt efter det långa uppehållet. Stången (lagd över föttena) väger 17,5 kg t.v. (setet väger 20 kg, men jag har ett par viktskivor till). Jag kör 10 ggr 15 sekunder eller så och stegrar vartefter.
 
Rörlighet och balans har jag tränat i oförändrad utsträckning dessa sju veckor. Men jag kommer att skärpa balansträningen med bl a balanskudde, speciellt för höger ben som är sämst, p g a artrosen och den här frakturen. Jag kommer den närmsta tiden att springa, med långsam stegring av mängd och intensitet, eftersom det är den mest avspända aktivitet jag känner till. Jag kommer dock att undvika stigar, p g a stenar och rötter.

Testcykel förutsätter gym och blir aktuellt om jag besöker ett sådant för bl a benspark. Jag ska kolla Campushallen i Linköping, 2,3 km fråm bostaden med cykel (6,5 km med bil!!). Vid min förra rehab, efter trafikolyckan 2008 hade jag en sådan vilket underlättade under den långa konvalescensen. Olyckan var den 12/2 kl 9.58 och i början av maj genomförde jag en vandring, 4 dagar från Torshag i Norrköping till Katrineholm. Iochmed det ansåg jag mig återställd ...

Stavgång vete sjutton. Jag är inte speciellt bra på att promenera, om det ska bli nån intensitet att tala om.
och inte är väl stavgång perfekt styrekträning för lår och rumpa?????
 
Som utbildad personlig tränare anser jag att man ska börja med att utgå från nuläget. Dvs undersöka om det finns några begränsningar i rörlighet och styrka. Sedan fråga sig vad målet är och när det ska vara uppnått.

Utifrån nuläge och mål så tar man fram delmål.

Det finns ett antal grundövningar som man kan göra för att bygga styrka. Har man en begränsning i rörlighet är det viktigt att se till att rörligheten ökar innan man gör för avancerade styrkeövningar.

Många övningar ska man inte ha vikter till. När man kan utföra en rörelse korrekt kan man lägga på vikt.

Lite så tänker jag.
 
Jag har hunnit med åtskilliga tränare. Bara en av dem var riktigt bra, jag gick hos honom i fyra år. Att jag slutade beroddde mest på att jag tyckte jag kört fast och att jag började gå till timmarna av vana, istf med ett ärende.

Jag är inte så förtjust i x set av y reps, stegra efter ett tag, öka vikt, öka antal. etc. Vad jag skulle vilja ha är program som tar sikte på en mätbar prestation. T ex armstyrka (i just mitt fall inte aktuellt p g a oduglig högerarm): sikta på 5 meter armgång via delmål. När jag gick hos fysioterapeut efter en trafikolycka gällde bl a att t ex resa mig på ett ben från viss höjd (vilket jag kunde på den oskadade sidan).

Åtm två av de tränare jag haft visade inget intresse av att jag skulle bli bra på något. En slutade jag hos när inte timmen fick det innehåll och syfte jag beställt. En annan infann sig inte till den sista, sammanfattande, träffen.

Jag är just nu på jakt efter en PT vilket visat sig vara svårare än jag trodde. En skulle bara kolla ingeom sitt program, hitta en öppning och föreslå några tider. Jag har efter 13 dagar inte hört av honom. En annan skulle enl. receptionen ringa mig idag (jag HATAR såna arrangemang) och, rätt gissat, det hände aldrig.

Får jag tag i någon förser jag honom med en beskrivning av mina mål (den finns färdig att posta) och alla mina defekter efter tre större olyckor. Jag förtecknar också mina redskap. Min inställning är som tidigare att göra det mesta med kroppsviken som motstånd, och hemma, alltså inga maskiner.
 
Som utbildad personlig tränare anser jag att man ska börja med att utgå från nuläget. Dvs undersöka om det finns några begränsningar i rörlighet och styrka. Sedan fråga sig vad målet är och när det ska vara uppnått.

Utifrån nuläge och mål så tar man fram delmål.

Det finns ett antal grundövningar som man kan göra för att bygga styrka. Har man en begränsning i rörlighet är det viktigt att se till att rörligheten ökar innan man gör för avancerade styrkeövningar.

Många övningar ska man inte ha vikter till. När man kan utföra en rörelse korrekt kan man lägga på vikt.

Lite så tänker jag.
Nu har jag iaf fått kontakt med en PT, första tid på måndag. Han är ung, 23 tror jag, men gjorde ett vettigt intryck.
Han har fått det ovan beskrivna dokumentet. Idag har jag antecknat vad jag faktiskt gjorde på en hemmaträning men avvaktar -- kanske bättre att i efterhand jämföra hans observationer med mina.

SKICKAT:

Om mig
ålder: 77 år. Pensionär sedan 2006.
längd: 173 cm (177 förr i tiden)
morgonvikt :68 kg
midjemått: 84-85 cm
morgonpuls (kvar i sängen): 47-49 bpm. kvällspuls: c:a 54. Vilopuls under dagen lite över 60 (klart lägre för bara några år sen).
fettprocent: 15
muskler: 37
(enligt OMRON-våg för hemmabruk)

visceralt fett: 6 (0-9 “normalt”)

Skador och svagheter:
sträckningsdefekt vänster arm, fattas 20-30(?) grader (efter trafikolycka och operation 12/2 2008, månader av rehab bara för att komma ens dithän!)

Kraftigt nedsatt styrka och rörlighet höger arm (fallolycka i Vallaskogen, luxation och dåligt läkt fraktur på tuberculum majus, 3/10 2011). Försvårar armhävningar och övningar med stång (t ex benböj: får stången över huvudet, 17,5 kg, men inte mer))

Artros(?) i knäna, mest höger.

Rygg: en sliten och två buktade diskar i ländryggen— ägnar två hela pass i veckan enbart åt ryggen, två åt kroppen i övrigt. Märks inte så mycket i min vardag men fick sluta med mina långa bergsvandringar i augusti 2019 (hann med 865 dagar i nio länder 1989-2019).

Rätt dålig balans på ett ben, speciellt höger. Klarar inte att blunda.

Ådrog mig fraktur i knäet, vid fallolycka under löpning, 14/9-21. Bör vara helt läkt.

Utrustning: Gummiband (brunt och blått, de båda grövsta i butiken på Garnisonen). Hantlar 2*3 och 2*4 kg. Stångset, 20 kg + viktskivor 2*5 kg. Använder 17,5 för benböj och hela för hemlagad benspark. Stav (för t ex crunches med stav och rörlighet). Två psoaskuddar, 30*40*50 cm. Boll, diameter c:a 60 cm. Stolar och parkbänkar (utomhus) av varierande höjd.

Aktivitet utöver styrka och balans: löpning tre pass i veckan: I) distans (c:a 7-9 km); II) intervaller: 2 km värmning, flera femminutare med två min gåvila emellan — totalt 9 km, samt III) backe (fem ryck brant pulkabacke, fem i cykelbacke), 2 km jogg dit och hem.

Just nu rätt trög i benen. Typiskt blir jag mer trött i benen än andfådd.

Styrkeprogram, måndag och fredag: vadpress, enkel balans, förenklade armhävningar, musslan (gluteus medius), benlyft (på mage, på boll, för gluteus maximus), uppresningsövningar (här syns behovet av förbättring!!!!), benböj och benspark, diverse bukövningar.

Mål: Återfå förlorad benstyrka (lår, knän). Stärkt rygg och bålstabilitet för att belasta mina skador mindre.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.