Är Sarek ett machoområde?

[Cremytos]

Dvs. de är oftast mammas-gossar med för mycket flott i håret.

Det låter mer som raggare. Tjocka öldrickare som åker runt i rostiga bilar. Men det kanske skiljer sig regionalt.

 

[majjen]

Mobiltelefoner och mobilt internet är toppen. Jag kan sköta min beredskapstjänstgöring från skogen! (Skulle kunna i alla fall, har bara provat från stugan.)


Jag skulle vilja ställa ett frågor till de som ständigt beklagar sig:

Hur ofta blir ni egentligen störda av andras samtal ute i naturen?
Stryker ni ofta runt knutarna på Kebnekaise fjällstation bara för att få förfasa er lite?

Jag tycker mest synd om människor som inte förstår det lyxiga i tystnad, ensamhet och känslan av att inte kunna bli nådd. De går miste om något.

HåkanF

 

[niklaz]

Jag uppskattar också tystnaden väldigt mycket men jag tror att kanske inte alla har samma behov av det. Inte alla som har stressiga jobb, bor i städer och är grund-speedade större delen av året

Jag tycker mest synd om människor som inte förstår det lyxiga i tystnad, ensamhet och känslan av att inte kunna bli nådd. De går miste om något.

HåkanF

 

[Picea]

Nu blev jag intresserad... vari ligger humorn?

Det är litet småfånigt. Jag skulle absolut ha kunnat göra det själv, vi är väl litet småfåniga till mans.

 

[Picea]

Har också svårt att se vad det negativa skulle vara med att kalla Sarek för macho. Misstänker lite dolda genusagendor här där ordet macho direkt associerar till manlig våldtäkt eller liknande galna associationer som gärna feminister gör.

En mer litterär tolkning som jag tror är vanligare i friluftsammanhang där macho närmast ger associationer till rambo-liknande figurer som går ensam genom djungeln långt bort från civilisationen ger en tolkning där Sarek mycket väl kan anses macho.

Så enligt dig är "macho" en manlighetshandling, förbehållet män, som inte nödvändigtvis behöver vara negatv.

Och kvinnor som vill vandra i Sarek är då per definition manhaftiga, feta, lesbiska feminister som vill bli som män?

Om vi nu skall fortsätta odla fördomar om genustänkande här.

Varför måste man upprätta manligheten genom att "erövra" ord som vissa associerar till negativ manliget, genom att göra positiv manlighet av dem, och associera handlingar som inte har några könsbegränsningar, eller åtminstone inte borde ha det, till dem?

Diskussionen gick väl snarare ut på att Sarek inte är så tufft och otillgängligt som vissa vill göra gällande, utan lever mer på sin fridfullhet och naturskönhet än på farliga strapatser. Det är många som inte tycker att Sarek är Rambo-macho.

 

[camoscio]

Jag gissar att OP använder ordet "macho" lite vårdslöst; frågan var väl snarast om vandring i Sarek
har någon prestigeladdning (längre).

 

[Picea]

Varför skall man vandra i fjällen för prestigens skull? Är det det som är "macho", så är väl inte "macho" särskilt positivt, bara dumt.

Jag har vandrat i Sarek och är en vanlig medelålders "tant" utan minsta machoambitioner. Om det skall vara prestige/"macho" att gå där så kanske jag inte är välkommen? Jag hörde om två svenska killar som träffat två svenska tanter uppe i avlägsnaste Tibet, men i stället för att bli glada över att se svenskar, så blev killarna provocerade av att tanterna klarade av att resa dit. De ville vara "macho", antar jag.

Inte för att jag bryr mig, jag reser ändå.

 

[spaceromancer]

Varför skall man vandra i fjällen för prestigens skull? Är det det som är "macho", så är väl inte "macho" särskilt positivt, bara dumt.

Alla har vi olika skäl till det vi gör. Det kan vara svårt att förstå andras motiv från sitt eget perspektiv.
Det verkar också vara lite prestige att inte bry sig om prestige.

Jag har vandrat i Sarek och är en vanlig medelålders "tant" utan minsta machoambitioner. Om det skall vara prestige/"macho" att gå där så kanske jag inte är välkommen?

Om Sarek ses som ett prestigegivande machoområde och du absolut inte vill ha någon del av den prestigen, då måste du välja andra områden eller hålla det för dig själv att du varit där.

 

[Picea]

Alla har vi olika skäl till det vi gör. Det kan vara svårt att förstå andras motiv från sitt eget perspektiv.
Det verkar också vara lite prestige att inte bry sig om prestige.

Om Sarek ses som ett prestigegivande machoområde och du absolut inte vill ha någon del av den prestigen, då måste du välja andra områden eller hålla det för dig själv att du varit där.

Så sant som det är sagt, spaceromancer, du verkar ha väldigt svårt att förstå mina motiv för att vandra i Sarek!

 

[camoscio]

Varför skall man vandra i fjällen för prestigens skull? Är det det som är "macho", så är väl inte "macho" särskilt positivt, bara dumt.

Jag har vandrat i Sarek och är en vanlig medelålders "tant" utan minsta machoambitioner. Om det skall vara prestige/"macho" att gå där så kanske jag inte är välkommen? Jag hörde om två svenska killar som träffat två svenska tanter uppe i avlägsnaste Tibet, men i stället för att bli glada över att se svenskar, så blev killarna provocerade av att tanterna klarade av att resa dit. De ville vara "macho", antar jag.

Inte för att jag bryr mig, jag reser ändå.

Jag tror väl ingen idag vandrar i fjällen enbart för prestigens skull; däremot kan genomförandet,
förutsättningarna och valet av tur
vara prestigeladdade. T ex en del betonar väldigt hårt, som vore det ett egenvärde, att de
konsekvent går utanför lederna.
Själv hör jag till dem som lämnar lederna om det behövs; annars styrs jag bara av de förväntade naturvärdena strävan att komma bort ifrån de hårdast trafikerade stråken (i Norge, Alperna och Pyreneerna är det ofta lätt) och förhoppningen om fina läger.

Man ska väl inte förväxla prestige med lusten att anta utmaning.ar
Majjen och hans son gjorde knappast sin Keb-tur för prestigens skull (men de ville nog gärna ha något att berätta om). Den som går 5 veckor i fjällen utan att proviantera utför en anmärkningsvärd prestation och ställer sig själv inför en utmaning, men är det prestige i det?

Att det kan komma in prestige i packningens storlek och tyngd vet vi däremot genom en del befängda diskussioner, t ex den famösa "Klenisar"-tråden och en del ovidkommande inlägg (av ovidkommande personer) i Lättpackning.

En del har antytt att det är prestigegalenskap i mina långa turer, där egentligen den enda utmaningen är att klara provianteringen. Söderut betraktas man f ö som avvikande om man går med tält och jag har fått förmaningar att skicka hem tältet ty "det finns ju stugor överallt"
(samtidigt som en schweizare nyss undrade om jag tränade speciellt för att bära mina tunga 14 kg). Det är förstås en utmaning att lägga upp tältturer på kontinenten och jag har fortfarande bara lyckats genomföra en enda kort tur (fem dagar) utan att ligga under tak minst en natt.

 

[spaceromancer]

Så sant som det är sagt, spaceromancer, du verkar ha väldigt svårt att förstå mina motiv för att vandra i Sarek!

Jag vet inte. Du har väl inte gett några motiv till varför just du vandrar?

 

[Duracellkaninen]

Hej Inge!

Nä – fjällvandring (inklusive Sarek) har nog förlorat ”macho”-stämpeln. Termen ”macho” har nog också gått i glömska. Idag skall man vara äventyrare och tjäna pengar på sina utflykter (äventyr) via sponsorer och föreläsningar.

Flyget är relativt billigt och man kan därför lätt nå andra sidan jorden. Men ärligt talat står vare sig träden eller myggen lika tätt i Amazonas som i en vanlig mellansvensk skog. Och djuren på savannen i Afrika är nästan lika orädda som i Kolmården. Alaska hann jag aldrig komma till, men jag skulle inte bli förvånad om Sarek står sig ganska väl i en jämförelse – även om det nog inte når upp till Wrangell-St Elias.

Även klättring har gått från att vara något för riktiga män till att inkludera organiserade utflykter för barn. Mt Everest anses alltför turistanpassat, men det hindrar inte att svenskar nyligen förolyckades där.

Men du vet lika väl som jag att det är skillnad på att paddla på Västkusten och att paddla på Åland. Det är nu ganska många år sedan jag vandrande i Sarek, men skall det gå väl är det nog fortfarande bra att veta vad man gör (i synnerhet vintertid). Väta och kyla är du välbekant med och det kan fort nog göra en utflykt till vad som på modernt klätterspråk heter en ”epic”.

Återbesökte förresten Stora Lee i juni och lite oväntat hällregn och nollgradigt innebar en kall natt pga för lätt utrustning (då vi bara skulle vara ute över natten).

Ha det bra i Sarek!

Christer