Är en Zandstra CC-Blade värd 1400kr?

[jens w]

Hur stor skillnad är det på en Zandstra skridsko om man jämför med tex, en Möja eller Excelsior?
Excelsior kostar 325 kr, Möja 370 kr och Zandstra 1400 kr.
Har hört att det är Sandvik stål i Zandstran, men det är det också i Excelsior, är det då legeringen eller härdningen som skiljer?
Vad är skillnaden i åkegenskaper mellan en skena som är 1,1mm eller 1,5 mm?
Hur skiljer sig radien på dessa tre skridskor?

Vore tacksam för hjälp att reda ut begreppen.

Mvh Jens Westergren

 

[boe skates]

Möja bästa basen.

Hur stor skillnad är det på en Zandstra skridsko om man jämför med tex, en Möja eller Excelsior?
Excelsior kostar 325 kr, Möja 370 kr och Zandstra 1400 kr.

Hej Jens,

Den största skillnaden mellan en "vanlig" T-profil och en ihålig "trekants-profil" eller liknande är vridstyvheten. Med lite handkraft kan du rätt lätt känna hur torisions svag en T-profil är, när man vrider känner man snabbt hur den flexar. Det flexet finns inte i de grova Zandstra profilerna, eller i de nya plastprofilerna från Lundhags.

Det här marknadsförs av Lundhags och Zandstra som en fördel, jag upplever det däremot som en stor nackdel. Skridskon ska ju kunna flexa!
Jag har ju ytterligare försvagat T-profilen och upplever ännu större svaj i profilen, det kan utnyttjas mycket effektivt i "pull" fasen när man åker ispush, eller för den delen under knotter/vrakisåkning när man verkligen åker på hälarna. Flexibiliteten fungerar i det första fallet som en extra-växel i framdrivningen, i det senare fallet fungerar det som en stötdämpare som guidar skenan mjukt över öjämnheterna.

Vad är skillnaden i åkegenskaper mellan en skena som är 1,1mm eller 1,5 mm?

Har undersökt det här en del genom att åka med 1,0 mm på ena skridskon och 1,4 på den andra. Slutsatsen är att det är ruggigt stor skillnad. På den hårda fina kärnsisen glider 1,0 skridskon snabbare, åkningen blev mycket ojämn då den ena foten hela tiden gled snabbare än den andra. På stöpis eller mjukare före (typiska normalfören) var det 1,4 skenans tur att glida fram, 1,0 skenan skar hela tiden igenom där 1,4 skenan ohindrat flög fram.

Ska man endast ha 1 par skridskor som allround skulle jag verkligen ha 1,4 eller 1,5mm.

/Bo
http://snabelslash.com/bo/skating

 

[h.]

Vridstyvhet...

Intressant diskussion helt klart. Om man bortser från komfort och känsla i åkningen borde väl dock en mer vridstyv profil bidra till att större del av den kraft du själv bistår med når isen istället för att åtgå till att flexa skridskon. Om du kan flexa dina skridskor med T-profil med ren handkraft torde skillnaden dessutom vara ganska marginell.

Om man räknar på vridstyvhet mellan en vanlig T-profil och en sluten profil är ju skillnaden enorm. Värdet på vridstyvheten hos T-profilen är i storleksordning med felet vid beräkningen av den slutna profilens vridstyvhet. Som jämförelse blir altså T-profilens vridstyvhet i samma storleksordning som en faktor som man kan bortse ifrån vid beräkningen av den slutna profilens storlek.

Huruvida den stora skillnaden i vridstyvhet påverkar skridskoåkningen positivt eller negativt kan jag inte avgöra utifrån min egen åkerfarenhet. Men rent fysiskt sätt kan man konstatera att ju mer vridstyv skridskon är desto högre andel av den tillförda kraften på skridskon (din kraft) når isen, istället för att bidra till vridning av skridskoprofilen. Detta är ett högst teoretiskt sett att se på saken vilket knappast återspeglar hela verkligheten, men det är ändå en faktor som torde påverka åkningen i positiv bemärkelse i någon mån.

Jag åker själv på ett par Zandastra och kan hålla med om att skenan är i tunnaste laget. Den skär lätt ned sig vid mjukare is medan det går som tåget på kärnis. En ganska dålig kompromiss för allroundåkaren med endast ett par skridskor i bagaget kan tyckas.
[Ändrat av hsj 2004-01-06 kl 16:09]

 

[boe skates]

Re: Vridstyvhet...

Intressant diskussion helt klart. Om man bortser från komfort och känsla i åkningen borde väl dock en mer vridstyv profil bidra till att större del av den kraft du själv bistår med når isen istället för att åtgå till att flexa skridskon.
..
Huruvida den stora skillnaden i vridstyvhet påverkar skridskoåkningen positivt eller negativt kan jag inte avgöra utifrån min egen åkerfarenhet. Men rent fysiskt sätt kan man konstatera att ju mer vridstyv skridskon är desto högre andel av den tillförda kraften på skridskon (din kraft) når isen, istället för att bidra till vridning av skridskoprofilen. Detta är ett högst teoretiskt sett att se på saken vilket knappast att slutna stela profiler ger en mer statisk åkning, skridskorna känns "döda".
återspeglar hela verkligheten..

Ja, helt riktigt, naturligtvis leder en vridstyvare konstruktion ner mer energi i isen. Men det är inte det jag vill när jag åker. Jag skulle helst vilja ha en skena som är ännu mjukare, kanske 0,8-0,9 mm men en slityta som är 1,4. Jag skulle förutom att få mer flex även få en lättare skridsko, hehe.

När man åker Ispush måste man se till dynamiken i åkningen, ta till vara på de rörliga momenten och krafterna, se till de små detaljerna.
Var kan man få ut mer "gratis" framdrivning?
Att ha en flexande profil är just en sån grej tycker jag, jag får en mer livlig och aktiv åkning. Upplever att de slutna och stela profilerna ger en mer statisk åkning. Skridskorna känns "döda"

Just my 2c

/Bo

 

[jens w]

Tack!

Nu känns det som om jag fått lite klarhet i det hela.
Det känns som om jag gott kan vänta med att investera i en Zandstra tills jag vet vilken sorts åkare jag är.

Är det fortfarande ingen som har något tips angående vilken av salomons skatebindningar som är bäst lämpad till skridsko? Ny pilot eller gammal profil skate?

Mvh Jens Westergren

 

[h.]

Re: Re: Vridstyvhet...

Vi har troligtivs satt fingret på de två stora för och nackdelarna med en sluten skridskoprofil. Enda sättet att inse vilken profil som passar en bäst är ju att testa båda typerna. Skillnaden torde vara ganska markant, även om det inte bara är vridstyvheten som märks av, då de slutna profilerna i regel alltid ha STS bindning, medan det är lite mer ovanligt på T-profilsskridskor.

De modeller som du själv konstruerat Bo ser helt klart intressanta ut. Jag har följt dem ingående via din hemsida en tid. Det tycks ligga en hel del känsla i de konstruktioner du skapat. Långt ifrån en statisk skridsko med andra ord. Detta tycks väl dock inte vara ett koncept som skridskotillverkarna har anammat, vilket är mycket synd.

 

[pekvirk]

Re: Tack!

Är det fortfarande ingen som har något tips angående vilken av salomons skatebindningar som är bäst lämpad till skridsko? Ny pilot eller gammal profil skate?

Mvh Jens Westergren

SNS-profil, funkar fint med alla SNS-pjäxor(också Pilot).

 

[Anders.Appelqvist]

SNS vs PILOT

Idag finns väl inga pilot pjäxor som man skulle vilja ta en promenad i. Detta tycker jag talar för SNS. Vad jag förstått så är den extra leden i pilotbindningen till för att inte "tappa" bakänden på skidan. Detta är väl inte lika viktigt för skridskor. Styrskåran gör att sidostyvheten är tillräcklig med en SNS bindning...

 

[dabac]

Re: Vridstyvhet...

...en mer vridstyv profil bidra till att större del av den kraft du själv bistår med når isen istället för att åtgå till att flexa skridskon. ....

Om det här är bra eller inte måste ju till väldigt stor del bero på HUR skridskon sen flexar tillbaka när belastningen avtar, och hur väl ens åkteknik kan (eller inte kan) tillvarata detta. Om man jämför med en carvingskidas funktionssätt t.ex. Där vill man att skidan skall flexa när man går som hårdast genom böjen för att åkaren sedan skall kunna tillgodogöra sig den lagrade kraften i skidan när man går ur svängen. Med anpassad skridskoflex/åkteknik kanske man kan nå samma växelverkan på isen?

 

[Palle_Z]

Bo, hur är det om man inte åker ispush, en teknik som för den som inte åker rullskridskor verkar rätt tung att öva in. Du skriver visserligen att en flexande skena känns bra på "sämre" is när man åker på hälen men hur är det på slät is?

T-blade konceptet (http://www.t-blade.com) som jag tidigare pushat för här på diskussionsforumet känns återigen som rätt väg att gå. Med ett t-blade liknande system skulle man kunna ha olika blad med olika bredd för olika sorters is, dessutom olika bladhållare (skenor) med olika flex för olika istyper/åkstilar. Sedan kan man byta lite hur man vill och alltid ha en och samma fotplatta med bindning.

-Palle

 

[h.]

Flex i skridskon

Jag är villig att hålla med fullständigt i argumentationen. Mitt inlägg syftade snarare till att försöka visa skillnaden mellan en T-profil och en sluten profil. Hur detta påverkar åkningen och om det bidrar negativt eller positivt kan jag inte avgöra.

Med rätt flex i skridskon torde det kunna ge stora fördelar för åkningen. Frågan är vad som är rätt flex. Är det att skridskon flexar i sidled när man pushar ifrån för att sedan flexa tillbaka vid "pushens" avslut varvid en positiv effekt ges?

Fördelarna med en flexande skridsko på dåliga isar. Skulle det vara en flexning i höjdled på skridskon eller i sidled? T-profilen flexar ju betydligt mer i alla riktingar än en sluten profil. Det vore intressant att höra lite mer detaljerat från Bo, vilket typ av flex (riktning) som han vill att skridskon skall uppnå vid push-åkning.