Äldre versioner av Fjällkartan

Fantastiskt, tack! Jag har laddat ner kartorna.
Ska bli oerhört spännande att studera dem i detalj. Redan vid en hastig blick hittar jag fina grejer.

Ska kolla att Björn A också har sett detta.

/Hans
 
Kul! :) Bilderna i mitt förrförra inlägg var ju i för låg upplösning men de är ju så vackra att jag inte kunde motstå att ta med dem som illustrationer...

På onsdag besöker jag Riksarkivet igen för att kolla på Stora Frösundas arkiv och de kartor som Norrbottens Läns Kartverk hade i det arkivet.

Mats
 
Underbara kartor

Jag kan inte titta mig mätt på dem. "Sjämakårtje" är helt korrekt utsatt vilket inte blev fallet på generalstabskartan. På nya fjällkartan existerar det inte längre.
Speciellt intressant är förvirringen när det gäller Máderjåkhå och Säkokjåhkå (från Axel Hambergs Sarekkarta). Vi (Hans och jag) måste nog skriva ett inlägg i vår Njoatsovaggeblogg om detta.

Tack
Björn
 
Jag kan inte titta mig mätt på dem. "Sjämakårtje" är helt korrekt utsatt vilket inte blev fallet på generalstabskartan. På nya fjällkartan existerar det inte längre.
Speciellt intressant är förvirringen när det gäller Máderjåkhå och Säkokjåhkå (från Axel Hambergs Sarekkarta). Vi (Hans och jag) måste nog skriva ett inlägg i vår Njoatsovaggeblogg om detta.

Tack
Björn

Ja, visst är de underbara? Jag plåtade ju bara de "hörnor" av bladen som ni var intresserade av, men tänkte ta mig dit lite längre fram i vår och plåta hela bladen. Lägger upp dem i denna tråd då.

I morgon är det dags för Norrbottens Läns Kartverk - spännande, får se vad det leder till...

Mats
 
Helt fantastiska kartor, mycket imponerande hur exakta de är mht den tidens tekniska förutsättningar. Att kartera dessa områden bara med hjälp av avvägningsinstrument och teodoliter måste ha varit mycket tidsödande.

Jag blir lite nyfiken på varför man på ena bladet ritat ut stigen från Alkavare mot Kvikkjokk på östsidan om Rounas? Samtidigt har man markerad glaciär eller snölega över stora delar av dalen mellan Rounas och Tarrekaise?
 
Ang. revideringen av stigen vet jag faktiskt inte. Bild 2 och 4 i mitt inlägg (motsvarande Alkavare-2 och Matirjokk-2 i zipfilen) så var detta mindre ark som var fästa vid kanten av de större arken och kunde fällas in över dessa. Det framgår inte av aktbeteckningen vilka skälen var till de revideringar som gjordes, men manéret tyder på att dessa var linjeutkast för gravören. Jag gissar att något slags kartdata kom in från fältet som gjorde att man ändrade stigens position. Dock visar Björns inlägg att korrekt kartdata i dessa otryckta konceptkartor ibland förvandlades till felaktigheter i de graverade kartorna.

Nedan från Diderots enclyclopedi.

Mats
 

Bilagor

  • diderot_graver.jpg
    diderot_graver.jpg
    47.1 KB · Visningar: 313
Ikväll studerade jag så Norrbottens Läns Kartverks Sulitälma- och Stora Sjöfallet-blad.

Min teori var att dessa eventuellt kunde baseras på annan kartdata än Generalstabskartan, eftersom Norrbottens Läns Kartverk fram till 1894 var ett eget ämbetsverk då det tillsammans med Ekonomiska Kartverket och Generalstabens Topografiska Avdelning (f.d. Topografiska Corpsen och före det Ingenjörskåren och ännu längre tillbaka Fältmätningskåren) förvandlades till Rikets Allmänna Kartverk. Som jag skrev tidigare skulle existensen av den s.k. Luleåexpeditionen (en självständig avdelning inom RAK) eventuellt kunna tyda på detta.

Nå, tyvärr verkar jag ha haft fel i detta, men det ska man ju ha ibland. De blad jag tittade på ikväll är nämligen identiska med GSK:s motsvarande blad och bladens uppmätningsår och tryckår stämmer med Georg Palmgrens översikt över Norrbottens Ekonomiska kartverk och Norrbottens Läns Kartverk. Jag lägger in bilderna här och också som länk, även om Stockholms Universitets bildfångst är bättre (här). Intressant förresten att SU skriver på denna sida: "Blad 1-64 är utgivna som ekonomisk- topografisk karta.". Tydligen städslades NEK/NLK för den norra delen.

Det som förbryllar mig en aning är dock följande som Georg Palmgren skriver (min kursivering):

"Den bladindelning för den ekonomiska kartan som antogs redan år 1859 utgick från en tangerande konisk projektion och omfattade då 32 blad. Bladen var i stort velin med i längd från öster till väster 2 meridiangrader och i bredd från norr till söder 1⁄2 grad. Av bladen blev 22 fullritade och 10 endast till mindre delar. Bladen kunde helt konnekteras efter meridianlinjer och parallellbågar. Skalan för den ekonomiska kartan var 1:100 000."

Detta tyder ju på att det togs fram åtminstonde 22 blad, antingen som tryck eller konceptkartor. De borde ju finnas i ett arkiv någonstans. Jag tror jag får approchera hr Palmgren, för jag har aldrig sett någon arkivinformation om dessa. Överhuvudtaget finns det för mig en del oklarheter kring hur dessa olika ämbetsverk uppgår i varandra och i vilken relation de står till varandra.

Det som slog mig när jag studerade kartbladen ikväll är hur små de är. Kartramarna var kanske 40 x 35 cm eller så. Kartografiskt framstår ju de otryckta konceptbladen oerhört mycket mer intressanta - dels p.g.a. av deras storskalighet (1:100 000 jfrt med 1:200 000 för GSK) och dels p.g.a. att där finns intressant data som inte kom med i den tryckta GSK.

Länkar (14 dagar, sedan kan ni PM:a mig):

Stora Sjöfallet:

https://www.filecentral.se/filecent...tml?uuid=1def17fa-3557-4e3d-9b11-cc42e12cb769

Sulitälma:

https://www.filecentral.se/filecent...tml?uuid=ffa55b2e-0304-43bb-8aa3-428c05f8a3b5

Mats
 

Bilagor

  • NLK-Sulitelma-1876-1890-lr.jpg
    NLK-Sulitelma-1876-1890-lr.jpg
    39.9 KB · Visningar: 262
  • NLK-Stora-Sjofallet-1877-1888-1890-lr.jpg
    NLK-Stora-Sjofallet-1877-1888-1890-lr.jpg
    46.9 KB · Visningar: 271
Jag blir lite nyfiken på varför man på ena bladet ritat ut stigen från Alkavare mot Kvikkjokk på östsidan om Rounas? Samtidigt har man markerad glaciär eller snölega över stora delar av dalen mellan Rounas och Tarrekaise?

Du lade märke till att det finns två Ruonas nära varandra? Detta följde med på GSK 1890. Som jag ser det är stigen utritad relativt korrekt på den konceptkarta som innehåller ekvidistanser. Konceptkartan utan ekvidistanser verkar vara ett ganska oprecist utkast, t ex ligger "Tarrekaisejokk" helt annorlunda (nuvarande Ruonasgårsså).
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.