Könshår och fjällvandring - klockrent eller kletigt?

gundj sa:

Men frågan var ju om man skulle raka sig på fler ställen än hakan inför en vandring.
Och där är min uppfattning att om man inte kan vara säker på att man kan hålla efter stubben som kommer efter ett par dagar så kommer man att få bekymmer.

Om man sedan hemmikring tycker det är skönt o slippa få strån mellan tänderna har jag ingen åsikt om.

Klicka för att se resterande...

Där håller jag med för stubben som blir är som rena slippappret

bananmannen sa:

Dessutm slipper du undan nått gram hår också. Varje gram räknas :c)

Klicka för att se resterande...

Vandra fjäderlätt

lantly sa:

Sen förstår jag inte varför det skall vara sådan hysch hysch. Det är väl rätt många som gör det vad jag har förstått.
/Linda

Klicka för att se resterande...

Du har nog rätt! Jag berättar gärna och ogenerat att jag rakar armhålorna innan jag ger mig iväg, eftersom det känns fräscht. Men "vissa andra" delar ger jag mig inte på eftersom de känns "hysch-pysch" även för mig själv. Visserligen försökte jag en gång, men det var bara plågsamt, så det är väl därför jag inte vill testa igen, men det kan ju ha varit dåliga rakhyvlar som orsakade plågan, jag vet inte, men jag bara förtiger det, så är det.

Nuukeer sa:

Behåringen är effektiv på att sprida ohyggliga odörer, då hårstrånas kombinerade areal är enorm. Det är också betydligt skönare, och som du säger, fräschare att vara utan det.

Klicka för att se resterande...

Den stora arealen som kroppshåren erbjuder fungerar ffa som fuktspridare och därigenom som kylfläns. Utan kroppshår så rinner svetten lättare, och det är inte vad jag skulle kalla "fräscht". Vad är det egentligen som är "fräscht" med att raka sig (ja, om man inte talar om t ex helskägg där matrester och gammal piptobak verkar fastna på vissa individer...)

Har fortfarande skrev-skav efter en 3:15 löptur för tre dagar sedan. Det hände aldrig på den tiden jag var orakad. Men, men...

För den som

är intresserad finns förmodligen studier på området. För min egen del så räcker det att konstatera att typen av byxor har stor betydelse för risken för infanterield.

Föredrar ventilerande och elastiska byxor t ex Mammut Ultimate. Tights av olika modeller beroende på temperaturen är ett alternativ. Jag får skav ibland på lårens insida om jag använder olämpliga byxor och där skavs ofta håren av vilket kanske bidrar till skavrisken? Högre upp har jag inga hudproblem och har inte funderat på rakning för egen del. Det händer att jag rakar längst ned på underbenen för att det skall vara lättare att dra bort skavsårshäfta.

Thure

Underligt

hur vi är skapta egentligen och hur vi själva försöker med änn det ena änn det andra att förändra våra kroppar och funktioner.
Det är ganska fantastiskt hur det kommer sig att håret under armarna eller mellan benen inte växer ut som håret på skallen eller skägget i ansiktet, hur vet kroppen att det är lagomt långt ?
Eller nöter vi just dessa hårfläckar så att det inte blir längre?
Vem vet?

Enligt en vän til mig som är sjuksköterska är det idiotiskt att raka bort håret nertill inför vandringar där det svettas mycket, man ofta är fuktig. Det blir mindre luftigt mellan kläder och kön när rakat än när orakat, och det underlättar för svampinfektion.

Var sak/åtgärd har sin tid och plats. Rakat kan vara trevligt, men inte inför vandringar och dylikt.

Raskesven

Badade bastu med en gammal kompis för en tid sedan, jag lade märke till att han var helrakad nedtill och kommenterade detta frågande. Han svarade
-den funkar inte så bra numera, han har blivit lat – då skall han f**n i mej inte ligga mjukt och bekvämt heller!

Thomas

Hur är era erfarenheter nu efter sommaren.
/Lantly

Jodå. Jag gjorde ju vårens systemtest helt utan könsbehåring och gav mig iväg till Sarek i början av augusti i precis samma manér. Det funkade alldeles utmärkt - mycket trevligare i skrevet än när jag hade buske. Flickvännen sparade ut ordentligt, som ju rekommenderats av de flesta kvinnorna som skrivit i den här tråden och det verkade fungera bra för henne. Jag köpte aldrig några merino-kalsonger, enbart pga snålhet, men det gick bra med kronans tunna, grågröna.

Den enda negativa upplevelsen var ungefär mitt i vandringsveckan då den enda kal-rakningen skulle genomföras, för det var halvtid och det kala började bli stubb. Vid det laget befann vi oss på Sveriges antagligen vackraste plats -Njoatsosvagge, där fjällsjöarna ligger nedsänkta säkert hundra meter i dalen och snön från glaciärerna slutar alldeles i strandkanterna. I så fruktansvärt kallt vatten lovar jag min stackars kropp, jag att aldrig mer ska raka könet. Nej, hellre göra sig mödan att värma en liter vatten för sådana bestyr rekommenderar jag. Vattnet var så kallt att den högkoncentrerade (svindyra) friluftstvålen klumpade sig som stearin och vägrade lösa sig i vattnet och jag blev bara kletig och jävlig, förutom den okristliga köldchocken när jag försökte skölja av otyget.

Men nu vet vi det, och jag säger Go for it! Funkar det hemma så funkar det i skogen. Tänk på att inte pruta på rakhyvlarna bara. Köper du Ö&B:s engångshyvlar kan du nog räkna med småsår. Själv kapade jag av toppen på min favorithyvel och knöt en 'handledssnodd' i den.

Läste att i alla fall Skinnarmo rakda sig mellan skinkorna för kunna göra tvåan snabbt på sydpolen.