Artiklar > Kullaberg- mina drömmars landskap

Kullaberg- mina drömmars landskap

Av: Anders Hermansson

Kullaberg

- mina drömmars landskap

Från Ängelholm vandrar vi Strandskogen längs med Skäldervikens vita sanddyner.

Lergökastaden där Jill Johnson inledde sin karriär på countryklubben Telegrafen. Världskänd blev byn efter att en man byggt en kärnreaktor i sitt kök.

Mest fascineras vi av den milslånga sandstranden. Sandstormar höll på att kväva Ängelholm men stoppades av Linné. Blomsterkungen Linné förfärades av synen och beslöt att bygga skyddsvallar. Ängelholm räddades och samtidigt skapades den unika strandskogen.

Närkontakt av tredje graden

- Ett Ufo landar i strandskogen.

En driftig företagare tar kontakt med utomjordingar varpå de ger honom ett unikt hälsokostpreparat. Preparatet bestående av pollen påstods kunna bota allehanda krämpor. Den uppfattningen delades inte av Marknadsdomstolen som ville ha bevis i form av vetenskapliga undersökningar.

Preparatet blev en succé och gjorde företagaren till multimiljonär, kallad Pollenkungen i folkmun. Som ett tack till utomjordingarna reste Pollenkungen, Ufo monumentet, vid platsen för landningen. Tittar du noga kan du fortfarande urskilja spåren från dess raketmotor.

Trollhålet

Grottorna vid Kullaberg har befolkats sedan tidig stenålder. Sägner om fasansfulla historier som lever kvar än idag genom tv serier som Kullamannen. Grottinvånarna säregna leverne skapade begreppet ”grotta in sig”.

När den organiserade brottsligheten tog fart blev grottorna perfekta gömställen undan lagens långa arm. Öresund var ett livligt trafikerat sund och de klassiska stråtrövarna växlade över till sjöröveri.  

Lyktor som skulle föreställa fyrar lurade fartyg i sank. Skeppen plundrades och besättningen gick ett våldsamt öde till mötes.

Skatterna gömdes i Trollhålet, en plats man skulle akta sig för.

- Två ungdomar beslöt sig för att utmana myten om Trollhålet. Den ene ungdomen lät sig firas ned i hålet för att leta efter skatterna. När han hissades upp återstod endast ett blodigt bockhorn. Hans kamrat sägs ha blivit galen samt både blind och döv efter händelsen.

Sjöröveriets inkomstbringande arbete smittade av sig på den fattiga fiskarbefolkningen. Vrakgodset blev begärliga extrainkomster och enligt sägner lämnades besättningen åt sitt öde i det kalla vattnet.

Snapphanarna

Kullaberg var länge en del av Danmark och befolkningen ofta trogen till kungen av Köpenhamn. I slaget vid Lund förändrades spelreglerna och halvön tillhörde plötsligt den svenska kungen.

Den danska kungen försökte återerövra skåneland med hjälp av friskyttar, paramilitära grupper som fick agera efter eget huvud.

Mest känd av friskyttarna var de mytomspunna snapphanarna. Snapphanarna bedrev ett tämligen effektivt gerillakrig och fick logistiskt stöd av befolkningen på Kullaberg.

Snapphanarna var en brokig samling arga män med vapen. I förbanden ingick både idealistiska frihetskämpar och rena rama banditer. Grottornas svårtillgänglighet skyddade snapphanarna från de svenska soldaterna. 

Snapphaneskatten

Slutet av 1800 talet blev en byggboom för Mölle. En arbetare påträffade plötsligt en stor mängd silvermynt från snapphanetiden.

- var det en snapphane som genom mord och rån tillskansat sig silvret. Ingen vet men någon lyckades gömma en skatt i 200 år.

Snapphaneupproret slogs ned och befolkningen på Kullen tvingades motvilligt och under förnedrande former lova trohet till den svenska kungen.

Dock levde snapphane idealet kvar hos befolkningen och tog sig nya uttryck som smuggling med grottorna som gömställen.

  

Häxskräcken

Häxprocesserna var ett mörkt kapitel i den svenska kyrkans historia. Hårdföra präster spädde på befolkningens vidskepelse om kvinnor i djävulens förbund. Rättegångarna var uppgjorda på förhand och slutade oftast på bålet.

Kvinnor som var kunniga i läkarvetenskapen var särskilt utsatta.

Barnmorskan Boel Persdotter anklagades för häxeri efter en påstådd himlafärd. En granne hade sett Boel flyga till Blåkulla och bevisläget var hennes torra skor.

Boel vågade ta strid mot prästen och blev för ovanlighetens skull frikänd. Dock fick hon genomgå en förnedrande rättegång. Rättegångsprotokollet berättar att Boel firade en svår förlossning med lite för mycket brännvin. Hemfärden blev vinglig och det var detta som grannen hade sett.

Gastarna

Kattegatt är ett stormigt hav som tillsammans med Kullabergs vassa klippor decimerade den manliga befolkningen.

- Under höststormen 1852 strandade 16 fartyg och befolkningen kunde med egna ögon se hur ytterligare tjogtalet båtar drev med kölen uppåt.

Allmogen skrämdes av kropparna från drunknade sjömän som flöt iland.

De kallades gastar, efter engelskans ghost och hemsökte befolkningen med sitt ylande. Av rädsla för gastarna, jordfästes inte drunknade sjömän på kyrkogården utan dumpades i omärkta massgravar.

 

- En het junidag när arbetarna grävde banvallen vid Mölle hejdade de sig plötsligt. Deras spadar hade grävt fram en massgrav fyllt av benrangel iklädda sjömanskläder. Länsman förhörde de äldre i byn som slutligen erkände att sjömännen hade grävts ned eftersom de var gastar.

Kropparna av sjömännen begravdes senare i vigd jord på Brunnby kyrkogård.

Synden i Mölle

Från andra halvan av 1800 talet ökar fattigdomen och allt fler beger sig till Amerika. Samtidigt börjar en ny näringsgren att konkurrera ut fisket, turismen. Kullaberg beskrivs som exotiskt och tar emot burgna gäster från norra Europa. Med kungen följer ett författar och konstnärskollektiv.

Befolkningen byter ut utdragssoffan mot resårsängar. Järnväg dras fram till Mölle och med den Berlin bor som vill prova på det ”vågade”, samkönade badandet.

- de klassiska bilderna av män och kvinnor i sina randiga badkläder.

Grottorna fick återigen ett nytt användningsområde, klättring för våghalsiga turister.

En tysk operasångare drunknar vid Josefinelust.

Lokalbefolkningen utnyttjar forna tiders myter i marknadsföringen och plötsligt får gårdar och grottor ett nytt namn med prefixet, Kullamannen.

Av forna tiders dödliga äventyr finns enbart skylten som varnar för branterna. En varning som vi naturligtvis negligerar.

Länktips

Kullabergs historia

Stort tack till arkeologen Kristina Jennbert, för berättelser om Kullaberg, i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap.

 

Text: Anders Hermansson

Foto: Nils Olof Nilsland

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2021-04-07 08:47   Trottoarbonden
Kul läsning.
 
Svar 2021-04-07 22:55   Anders Hermansson
Tack, det finns mycket spånnande kring Kullaberg.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar