Artiklar > Kajaktur i Gryt och S:t Annas skärgård

Kajaktur i Gryt och S:t Annas skärgård

Av: Inge Bäckström

Färdväg: Tyrislöt söderut mot Finnudden, sydost utmed Väggö, söderut mot Håskö, Kättilö, Ekudden, Källskär, sedan nordost Fångö, Harstena, Själbårdarna, sydväst Missjö, norrut Aspöja, söderut Inre Kärrö, mellan inre och yttre Olsö och slutmålet Tyrislöt.

Deltagare: Boel Olin Uddevalla, Malin Olin Kil, Jonas Fors Mölndal, Arne Lindh Mölnlycke, Henrik Hammar Uppsala och undertecknad.

Dagboksberättelse dag för dag:

Dag 1:
Sent på måndag eftermiddag träffas vi på Tyrislöts kajakuthyrning. Efter sedvanlig packning av bland annat förnödenheterna för en vecka framåt paddlar vi ut för att tampas med vågorna som sköljer över kajaken från högersida. Vi paddlar över Finnfjärden med riktning mot Finnarudden. Drygt 2 km övergång som inte vållar några problem. Arne tar på sig uppdraget att undersöka lägerplats på norra sidan av Håskö, som visar sig passa utmärkt så här i inledningen av kajakturen. Klockan är redan 20.00 och efter 40 mils bilkörning vill man gärna komma i läger.
Etapp drygt 7 km.

boelarne
Dag 2:
I behaglig medvind med växlande molnighet fortsätter vi mot Kättilö, som enligt Henrik ägs, eller har tillhört Björn Borg? Ja, har man mycket pengar över kan man köpa det mesta?
Vi lunchar på en liten ö mittemot Kättilö. Det är lugnt och fridfullt, men hotande moln tonar upp västerifrån. Kanske oväder på gång? Lätta regnstänk får en del av oss att ta på sig regnkläder. Jag avstår än så länge, eftersom kajaking är, och förblir en blöt tillställning, vilket jag tagit fasta på många gånger.
Vi fortsätter färden söderut och paddlar öster om Stora Ålö, som Boel, Jan och undertecknad rundade förra året i motvind, och i intensivt solglitter. Nu är det mulet med lätt medvind och lätta dyningar när vi paddlar över Valdemarsviken med riktning Ekudden. Arne paddlar i förväg för att undersöka en lämplig lägerplats söder om Ekudden. Även den här gången lyckades han med första rekningen.
Etapp drygt 30 km.

kupan
Dag 3:
Vaknar på natten av att regnet bokstavligen hamrar in sin närvaro mot tältduken. Det ger bara tältlivet en extra krydda. Bättre, enklare och mer stämningsfull bivackering får man leta efter just nu.
Strax efter klockan 10.00 sitter vi återigen i kajakerna, och dagens etappmål är klassiska Harstena. Regnet har upphört, och det är växlande molnighet medan vi fortsätter färden i nordostlig riktning över Valdemarsviken och tråcklar oss via småöarna upp mot Sandöfyren söder om Fångö. Väl framme på Fångö besöker vi Fångö gruva. Här finns lämningar efter brytningen av kopparmalm som pågick mellan 1820- och 1870-talet. När verksamheten blomstrade bodde här omkring 200 personer på Gruvhol-men. Nu minner endast de stora varphögarna och de djupa gruvschakten om ett mänskligt liv i havsbandet. Gruvbyn är ett säreget minne från östgötakustens tidiga industriepok. Det var verkligen värt besöket, som vi fick avnjuta i strålande solsken.
Färden fortsätter över Renskärsdjupet med vågorna från vänstersida. En blåsig och guppig övergång på c:a 2 km. Vi snirklar oss via småöarna in i Harstena. Vi defilerar prydligt i våra kajaker genom det stilla samhället, som idag tycks befinna sig i en Törnrosa sömn medan en hägerkoloni majestätiskt cirkulerar över trädtopparna? Kanske dom hälsar oss välkomna?
Vi fortsätter mot en förutbestämd lägerplats som Boel, Jan och undertecknad hade förra året. En fantastisk vacker lägerplats av högsta tänkbara klassificering, och även i år förlägger vi basdagen här!

faglariflykt
Solen flödar, det är vindstilla, fåglarna kvittrar i olika tonarter medan vi reser våra tält. Fiskmåsarna och tärnorna dyker, svischar och ackompanjerar i en helt annan division med sina oljud, som är snudd på öronbedövande. Som sagt, dom finns i vår omedelbara närhet, vilket vi helt enkelt får acceptera och leva med. Det är skönt att kanadagässen varken hörs eller syns!
Tre av oss föredrar att tälta på släta klippor nära vattnet, medan andra halvan (dit hör undertecknad) föredra att tälta högt uppe på bergsplatån med en vid utsikt över havet och den sedvanliga solnedgången över tallkronorna i väster. Vi har varit ute några dagar, nu börjar vardagsstressen och plikterna släppa. Här spelar de ingen roll. Vi njuter av tillvaron. Detta är frihet, livskvalité och avkoppling. Upplevelser som kontrasterar mot vår vardag och ger oss nya krafter att paddla vidare.
Etapp drygt 30 km.

lager
Dag 4:
I strålande solsken går vi in till Harstena på en slingrande och välupptrampad stig.
Den omgärdas av en rik flora och enorma ekar. En djungel i miniatyr kanske man kan påstå!
Vi träffar Elof Magnusson, (86 år.) byns ”starke man”, som har mycket att berätta om det hårda skärgårdslivet som han varit med om. Elof är en fårad och krokig gammal fiskare, och en av de åtta åretruntboende på Harstena. Hans familj driver den i kajakkretsar välkända kiosken intill gästhamnen. I regel så öppnas den till midsommar då den stora turistströmmen börjar sitt intåg! Vi besöker Thures udde där vi fikar och avnjuter skärgårdsidyllen. Dagen ägnas åt att turista, och kvällens höjdpunkt blir när Boel och Malin tillagar våfflor med våffeljärn över en lägereld. Allt detta när skuggorna kryper upp på bergshällarna medan havet badar i ett orangefärgat solljus i den klara stilla sommarkvällen. En storslagen natur tonar dröjande bort och tar med sig dagen. Avkopplingen och den fysiska tillfredsställelsen känns bedövande. Det är bara att njuta av att finnas till!

missjo
Dag 5:
Solen skiner nästan från en klarblå himmel när avfärden påbörjas klockan 9.20. Vi riktar kajakstäven ut mot det öppna havet med delmålet Själbårdarna.

Kort om Harstena och Själbårdarna:
När Harstena friköptes 1757 fick Harstenaborna ensamrätt till säljakten på Själbådarna. Samtidigt fredades vattnen runt bådarna mot all annan båttrafik, inom en kilometerbred cirkel. Männen var beredda att ta i med hårdhandskarna om någon utböling begav sig dit. Det blev en del av Östersjöns gråsälars vanor att flockas på Själbådarna, långt från skogklädda öar och med fiskrika vatten omkring. Upp till 30000 sälar kunde befinna sig runt Själbådarna samtidigt. Harstenabornas jakt hotade aldrig sälstammen. Det var krig och miljöförstöring som gjorde att sälarna försvann. Under andra världskriget flög krigsflygplanen i skytteltrafik över Själbådarna - tidigare hade ingen flygrutt gått här - och sälarna skrämdes bort. Harstenaborna misstänkte att sä-larna tog planen för örnar. På 1950- och 60-talet dog sedan sälarna ut på grund av de nya bekämpningsmedlen inom jordbruket, främst DDT. Först de senaste tio åren har Östersjöns sälstam börjat återhämta sig. Men sälarna kommer nog aldrig att samlas i tusental och kravla upp på Själbådarna. Båt- och flygtrafiken är för livlig för det, och fiskbestånden utarmade.
Text Utemagasinet (5/2003), Soliga Harstena.

Väl ute på det öppna havet syns inga båtar så långt ögat når. Akter om oss har Harstena försvunnit bakom skogiga småöar. Väl framme ligger Själbårdarna öde och stilla bortsett från bränningarna som rofyllt rullar över skären. Det är många tankar som vimlar i ens huvud när man rundar dessa skär med tanke på den slakt som här har bedrivits. För mig är det ofattbart, som inte kan döda något djur! Men, jag respekterar den nödvändiga jakten!
I behaglig medvind fortsätter vi färden i nordvästlig riktning mot Turmule. Sedan vidare mot Skogsbrikskär och till Missjö Kupan. Vi landstiger och bestiger toppen där en c:a tre meter hög och svart stenkummel tjänstgör som ett sjömärke byggt 1812. Här-ifrån har vi en magnifik utsikt över Missjöarkipelagen som är Sveriges och kanske värl-dens mest finskurna skärgård. Att färdas i kajak är ett utmärkt sätt att uppleva detta landskap där vattnet är för att grunt för båtar skall kunna ta sig fram. Med denna skönhet för näthinnan, och när solen skiner in i den läficka där vi lunchar och sedan sträcker ut oss på den välslipade bergshällarna så kan man knappast ha det bättre. Vi intalar oss själva, att det är synd om oss! O nej, utan vi tillhör en mycket privilegierad samling människor som insett hur bra vi egentligen har det! Eller?

packningisol
Vi fortsätter färden norröver i behaglig medvind och växlande molnighet. Vi befinner oss nu i S:t Annas skärgård. Vi färdas genom ett myller av kala och grönklädda öar, och mängder av släta skär. Vi har horisonten som ständig följeslagare. Det är Boel och Arne som har hand om navigeringen och paddlar först, medan jag alltid är den som paddlar sist. Den ordningen har vi haft under hela turen. Arne har också uppgiften att hålla kollen bakåt och kontakten med mig. Och vid en eventuell kapsejsning så är det jag som ska ingripa, och om jag skulle kapsejsa så hade Arne uppgiften att kamraträdda mig. Så är den närmaste tågordningen, vilket alla är medvetna om!

Som sagt, det flyter på i medvinden. Och paddlingen i sig själv är mycket meditativt. Själv hamnar jag ofta i djupa tankar, och jag låter fantasin flöda till en mosaik av drömmar och tankar. Det skapar stillhet, och tid till eftertanke, vilket den inrutade vardagen mycket sällan tillåter.

Vi når södra änden av Aspöja. Nu är det Henrik som får ta till sig äran att finna en utmärkt lägerplats på en liten ö mitt emot Lammskär. Det blir hälltältning. Och det saknas inte förankringsstenar. Vi är väl skyddade från den flesta vindar och med insiktsskydd. Här är det bara kajaker och småbåtar som kan komma in.
Etappen blev 28 km och veckans lättaste och behagligaste paddling om man nu ska rangordna etapperna.

Dag 6:
Det är mulet, blåsigt och regnet hänger i luften. Boel och Malin som började färden 2 dagar tidigare än vi andra avslutar turen idag. Vi närmare eftertanke och diskussion med de övriga så beslutar även vi att avsluta turen idag, eftersom morgondagen ändå kommer att bli en transportsträcka och det hotande regnvädret som ska dra över under dagen så finner vi ingen anledning att tälta en natt till och packa ned blöta tält.
Vi tackar och tar ett farväl av Boel och Malin som paddlar i förväg. Vi kommer iväg en timme senare och riktar kajakstäven söderut, via Styrö, Inre Kärrö och slutligen mellan Inre- och Yttre Olsön. Väl framme i Tyrislöt är det blåsigt och mycket kallt för årstiden. Vi välkomnas sedvanligt av vänlig och serviceinriktad personal på Gunvors kajakuthyrning.
Etapp 15 km.

Packning och avslutning med kaffe och dopp, samt ett stort tack och farväl till Henrik, som åker ensam i sin bil till Uppsala, medan vi andra (3 st) åker gemensamt ned till Bästkusten med massor av härliga minnen att lägga in i minnesbanken.

rollar
Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2004-09-01 19:25   gunla
Betyg: 5
Tack Inge för den fina och riktiga beskrivningen av Gryts och S:t Anna skärgård! Ni passar verkligen alltid på att hitta både skönhet, lugn , intressanta platser, idgot paddlande och avslappnande stunder och tid för eftertanke....
Jag är glad att höra att Ni hade det bra denna gång också och trivs hos oss i Tyrislöt!
Hjärtligt välkomna tillbaka!
Gunvor Larsson med personal
S:t Anna Skärgårds Kajakuthyrning
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

Logga in