Från ursprunget till Atlanten

Högt upp bland Andernas dimhöljda berg, fågelvägen inte långt från Titikakasjöns norra strand, tränger vatten fram ur en nästan svart klippa. Ovanför tornar det 5600 meter höga mt Mismi upp sig. Det är inte mer än en rännil kristallklart vatten som letar sig fram över en mossgrön matta mellan tussockgräsets tuvor.
Men detta är inte vilken fjällbäck som helst.
Efter att ha fullföljt sin resa och tillryggalagt 640 mil, från Andernas sluttningar och genom världens största regnskog, ska samma vatten, i vad som på sin väg vuxit till världens största flod, flyta ut i Atlanten. Detta ar Amazonflodens källa.
Luften är sval och mättad med fukt, och när jag åter vänder blicken uppåt är mt Mismis snöklädda topp åter insvept i tunga moln och regnet börjar falla. Det är regnperiod på Andernas högplatå.
Där Anderna slutar tar Amazonas vid. Bortsett från ett fåtal, knappt farbara, vägar är världens största regnskog väglöst land. Däremot har Amazonas 8000 mil farbara floder och de badkarsliknande flodbåtarna är min biljett till en resa långt bortom allfartsvägarna. En lång resa nerströms.