Artiklar > Druk Path Trek – Trekking i ...

Druk Path Trek – Trekking i Åskdrakens Rike

Av: oswe

På krokiga stigar från kloster och berg till svindlande dalar i ett konungadöme som varit stängt för turism fram till 70-talet.

Flygturen mellan New Delhi och Paro sägs vara en av världens mest spektakulära. Rutten tangerar Himalayas sydsida och från planet får man en spektakulär utsikt över de högsta bergen i världen.

Med gåshud och höga förväntningar flyger vi igenom ett molntäcke och in i Åskdrakens rike - Bhutan. Det är en kittlande inflygning med många svängar och kraftig turbulens. Farsan som har landat på flertalet exotiska platser tillkännager att det är den mest dramatiska inflygningen han varit med om. Några passagerare skriker. I skrivande stund är det bara åtta piloter i världen som får flyga rutten och skickliga verkar de vara. Landningen följs av applåder.

Flygplatsen i Paro

Flygplatsen i Paro är vacker där den ligger i en dal omgiven av grandiosa trädbeklädda berg och  arkitekturen skvallrar om ett land av tradition.

För att få turista i Bhutan behöver man en värd, så på flygplatsen blir vi uppmötta av vår guide Tashi. En ödmjuk man i 30-årsåldern med många års erfarenhet av trekkingäventyr och kulturvandringar. Han bär den Jedi-liknande nationaldräkten gho, liksom en stor del av befolkningen. Vi blir hälsade välkomna och får kliva in i en jeep.

Det märks fort att Bhutan är ett land som står i startgroparna för en modernisering. Inga trafikljus eller gatlampor existerar, vägarna är dåliga men under uppbyggnad och vi ser många indiska gästarbetare under färden till hotellet.  Väl framme visar sig hotellet dock hålla en oväntat hög standard och vyn från vårt rum ut över bergen är magnifik, speciellt i soluppgången.

Den första aktiviteten blir en dagstur till det berömda Tiger's Nest. Det är ett kloster beläget på en klippvägg ungefär 3,100 möh. Platsen invigdes på 700-talet som en meditationsgrotta och byggdes sen officiellt som ett kloster i slutet på 1600-talet.

På väg upp till Tiger's Nest

På en ringlande dammig stig upp möts vi av kaskader av böneflaggor och bönesnurror av olika slag och storlekar. Vi blir uppmärksammade på vilken central roll religionen har i landet och hela vistelsen präglas starkt av den buddhistiska kulturen.

För att beträda klostret får vi ta av oss skorna och överlämna all elektronik till en vakt. Vi känner lukten av rökelse. Fotografering är förbjuden, men vi får se stora Buddhafigurer, offergåvor och färgglada slipsformade textiler som hänger i taket. Vi får träffa några av klostrets munkar, bli välsignade med heligt vatten och önskade lycka för vår kommande trek.

Tiger's Nest

Nästa morgon påbörjar vi Druk Path Trek och det är äntligen dags att genomföra den där efterlängtade vandringen i Himalaya jag väntat på i flera år! Farsan gjorde det på 70-talet med farfar och nu är det jag och han, känns nästan som en tradition.

Tashi har satt ihop ett team för vår färd bestående av en kock, en kockassistent och en hästskötare. Som hjälp för att bära all packning har vi sju mulor och två hästar. De är starka, men packningen ser tung ut och man får lite medlidande för djuren när vi själva bara bär varsin dagsryggsäck.

Så snart vi lämnat Paro och avlagt ett par hundra höjdmeter börjar vi bortom de skogshärjade bergen se högre snöbeklädda toppar. Charmiga lösgående hundar slår oss följe tills vi når en bergskam där ett gammalt kloster är beläget.

Det är en vacker vy där jag, Tashi och farsan står på bergskammen. På ena sidan kan vi se hela Paro och på andra sidan i en liten dal har vårt läger redan slagits upp av de övriga i teamet.

Vårt tält är ordnat med madrasser och lakan, vi får eftermiddagste och man mår som en kung när en trerättersmiddag senare dukas fram. Mörkret faller på fort och jag beskådar fascinerat himlavalvet som ser lite annorlunda ut på dessa breddgrader.

På morgonen vaknar vi förvånat upp i en vintermiljö. Ett par centimerter tjockt snötäcke pryder landskapet och packdjuren har under natten tagits ner på lägre höjd för att hålla värmen.

Följande dagstur bjuder på vackra vyer och ringlande stigar som om vartannat går ner och upp. Tashi tar en selfie med en fläskig bergskedja till bakgrund. Märkligt nog har mobilerna fortfarande täckning.

Känslan vår andra morgon blir surrealistisk när vi får äta frukost på ett dukat bord i gryningssolen med en mäktig panoramautsikt över Himalaya.

Vi går sen trekkens brantaste stigning och hamnar en bra bit över 4000 meter. Stegen känns allt tyngre samtidigt som en huvudvärk smyger sig på. Jag får ge kroppen ett dygn på den här höjden för att komma med i matchen igen.

Den fjärde dagens strapats blir något lättare, speciellt när den tidigare fallna snön plötsligt avslöjar närvaron av ett stort kattdjur. Tashi slår ett granskande öga och bedömer att de är bara några timmar gamla snöleopardspår... Häftigt!

Vi slår läger vid en helig sjö och det disiga vädret inviger en mystisk känsla för platsen. Omsluten av kala bergsmassiv ligger vattnet som en spegel ikväll. Många av sjöarna här uppe är heliga och enligt buddhistisk sed så varken fiskar man eller tvättar sig i dem.

Följande dag går vi bara nedför. Destinationen blir vår sista i tält innan vi är framme i huvudstaden Thimphu och från bergen kan vi långt där nere se civilisationen.

Vår lägerplats är denna gång belägen precis bredvid en munkskola och vi får chansen att prata med de olika munkarna och delta i en kvällsbön. Det är en speciell känsla och imponerande när omkring 50 personer synkroniserat rabblar böneramsor i en hel timme utan att läsa innantill. De har varit uppe sen 04.30 så det är förståeligt att några av dem nickar till.

Efter bönestunden levererar vår kock både fältlagade dumplings och helgrillad kyckling, allt serverat på ett luxuöst sätt. Det blir ett klockrent avslut på trekken.

Den sista dagens etapp blir kort. Vi hinner träffa några amerikanska turister, se jakar på nära håll och når sen en väg där vi blir upphämtade. Det är dags att ta farväl av alla i trekking-teamet förutom Tashi som vi ska träffa senare under dagen.

En efterlängtad dusch på ett av Thimphus finaste hotell följs av en kulturvandring i stan där vi får se allt från konstskolor och buddhastatyer till den dagliga flaggceremonin vid parlamentshuset. Vi tittar på en bågskytteturnerning vid landets nationalstadion och trots att det är mitt på en vardag är det ändå en rejäl skara åskådare på läktaren som påvisar sportens popularitet.

Dagen därpå åker vi bil tillbaka till Paro och säger hej då till Tashi som givit oss en unik upplevelse av en del av Asien jag knappt visste fanns. Vi byter kontaktuppgifter och skiljs åt på flygplatsen.

Åter på planet, tillbaks till Delhi. Vädret är klart och jag har en perfekt utsikt över Himalaya. Efter en stund ropar piloten ut att vi flyger förbi världens högsta berg, Mount Everest. Med bara några få moln som klumpar sig kring de höga bergen kan jag tydligt urskilja toppen på 8848 meter. Jag knäpper ett par bilder och lutar mig nöjt tillbaka i ryggstödet. Resan är komplett.

Mt Everest

Logga in för att kommentera
 Glömt namn/lösen?
2015-03-31 15:33   MonicaKa
Lite fnissigt vill man ju säga som i en gammal TV-sketch (Nöjesmassakern kanske), "Bhutan, är inte det en gas?"
Fin reseberättelse från ett spännande turistland!
 
2015-04-02 22:00   amelie
Betygsätt gärna: 5
Tack för en intressant läsning och fina bilder. Det är inte så ofta att det dyker upp en reseberättelse om Bhutan.
 
» Visa även betygsättningar utan kommentar

 

Logga in

Tips!