Nallar på grönbete

Foto: Christer Lindh

Så fick vi äntligen se björn i verkligheten och inte bara en björn utan en mamma med tre små ungar!

I så många år har vi sett spår av björntassar och björnbajs men inte har vi fått se dem så som vi gjort nu.

Mamma björn. Foto: Christer Lindh

För cirka en vecka sen var vi ute och gick, Christer hade med sitt stora teleobjektiv, det är ju mycket djur i farten som det är roligt att få på bild. När vi nästan var hemma igen fick vi i skogskanten se ett björnhuvud titta upp och ett litet björnhuvud bakom, jag tjoade till förstås och hon vände om direkt och försvann in i skogen. Christer hann inte få bild på dem då, så surt, men inte kunde vi ana det som komma skulle.

I förrgår eftermiddag på nästan samma ställe hittar vi denna fantastiska lilla familj betande gräs. Vinden ligger rätt så de känner ingen vittring från oss och vi kan gömma oss lite i skogen själva den här gången. Hjärtat slår och det går lite rysningar genom kroppen, men vilken otrolig glädje att få uppleva detta!
Ungarna busade och tumlade runt men allt var så lugnt och fridfullt i eftermiddagssolen.

Tre små busungar. Foto: Christer Lindh

En granne här sa att han hört att honorna med ungar gärna söker sig till bebyggda områden när ungarna är så här små, då hannarna har en tendens att ha ihjäl ungarna för att själva få para sig med honan. Så hon vill skydda sina älsklingar.

Det här var fantastiskt roligt! Tur att Christer hade ett stort och bra objektiv också så vi fick så fina bilder på dem. 

Trevlig helg!

Vårkollen gjord

Nu har jag gjort en medborgartjänst och kollat av hur långt våren kommit. Det var inte svårt och tog inte lång tid och kul att kunna bidra med att samla in vårtecken. 

Observationerna ger Svenska Botaniska Föreningen (SBF) i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) underlag att analysera hur växterna tar emot våren och om det finns några trender som visar på att det är bestående skillnader från förr, på grund av klimatförändringar.

Sex stycken växter ska kollas av, tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg, sälg och björk. Rapporten läggs på naturkalendern.se där du behöver registrera ett konto och logga in. 

Blåsippa och hägg hittade jag inga men tussilago, sälg, vitsippa och björk.

Bland alla vitsippor som blommar hittade jag flera av mina bin surrandes och jobbande med att samla in nektar och pollen. Förra året gick jag biodlarkurs och på hösten skaffade jag två samhällen och nu äntligen börjar de hitta lite godsaker utanför kupan. En rolig och spännande tid väntar den första sommaren som biodlare.

Vill du också göra en vårkoll så är det idag och imorgon som gäller, läs mer på Vårkollen eller i notisen här på Utsidan.

Trevlig valborg!

Skogen är härlig!

Den här vintern har snötäcket här i södra hälsingland varierat, snö har fallit och sen smält bort i flera omgångar. Skridskoisarna har varit fina långa perioder så en del skridskoåkning har det blivit, men inte mycket skidåkning eller snöskovandringar vilket vi hade hoppats på.

Fantastiskt fin skridskois i januari.

Lite skidåkning blev det i Orsa Grönklitt där de verkligen hade gott om snö.

I skogen däremot har vi gått mycket, i skogar vi normalt inte brukar gå. Vi har inte följt några stigar utan gått mer på känn. Att gå ostigat är härligt, kroppen får jobba extra och det gäller att se upp för håligheter omkullfallna träd. Många fina platser och gläntor har passerats där solljuset gett lyster åt mossor och träd.

Gamla gruvhål påminner om svunna tider. Stora stenar, mossor, fallna träd och vackra stubbar lockar tankarna till sagovärlden och skogens väsen. Att en stund få fantisera och drömma sig bort bland stock och sten ger energi till kropp och själ.

Just nu behövs dessa skogspromenader mer än någonsin både för motion och avkoppling. Naturen är öppen för oss alla och att gå ut och upptäcka den nu när våren är i antågande gör gott i både kropp och själ. 

Gammalt gruvhål.

Solig och stenig glänta. 

En härlig stubbe med egen takodling.

En hel backe med mossbeklädda stenar.

Här är en vattenkälla med klart, kallt och gott vatten.

Lunchpromenad i björnens fotspår

En lunchpromenad är skönt och uppiggande. Efter en grå morgon tittade solen fram och då är det lätt att ge sig ut.

Men vad är det där för spår i gräset, är det någon annan som varit ute och gått på ängen? Det vill man ju kolla upp. Måste vara björnen som gått här, tur att det är bra sikt både framåt och bakåt. 

 Jodå nu är det ingen tvekan om vem som traskat här. Kanske det vart lite mycket av de där lingonen igår. :-)

Det är riktig höst nu och blommorna bleknar men träden skiftar i de vackraste färger, rött, gult och orange men snart är det över så det gäller att titta och njuta.

Skridskotur i soluppgång

Med solen och vinden i ryggen.

Vi tog en långfärsskridskotur i soluppgången igår morse. Månen låg kvar på himlen och sjön hade lagt sig. Mot strandkanten var isen bucklig men en bit ut var det ett härligt salsgolv att åka på. 

Ispik, ryggsäck, dubbar och sällskap samt en gnistrande sol var en härlig början på måndagen!

Sjön "ligger blank som ett nybonat golv".

Isselfie

Solen går upp och dagen gryr.