Formen är mest lösa tankar utan röd tråd. Jag skriver ner det i den ordning som saker poppar upp i skallen. Noterar sånt som jag själv gärna skulle ha läst under planeringsstadiet. Möjligt att denna sida kommer bli uppdaterad framöver också.
Diverse turer som också kan följas på https://share.garmin.com/stenlapis.
Min position 2026-04-18.
Se hela turen på kartan
Vita Bandet 2026: epilog
Jaha, Vita Bandet, check på den. Som allt annat blir det inte perfekt första gången. Vad kunde man gjort annorlunda? Vad blev bra och vad kunde förbättras? Detta sista inlägg i serien är kanske mest riktat till er som själva tänker göra bandet någon gång. Så det blir inga bilder utan bara text. Tänker att de intresserade orkar läsa ändå, övriga kan sluta redan nu. :-)
VB26, dag 68-76: Nikkaluokta-Treriksröset
Framme! Klart! Färdigt! Avslutat! Fullbordat! Genomfört! Kirrat! Utagerat! Undanstökat! Komplett! Avklarat! Fullgjort! Slutfört! Färdigställt! Avgjort!
Turen har kommit till sitt slut alltså. Om det inte var uppenbart? Men låt oss ta det kronologiskt och gå igenom sista etappen med start i Nikkaluokta.
VB26, dag 58-67: Årrenjarka-Nikkaluokta
Näst sista etappen! Mer om det snart. Men först ngt om ngt som ligger varje turåkare varmt om hjärtat: mat!
På de flesta depåstopp har det funnits affärer att handla i. Jänsmässholmen, Årrenjarka och Nikkaluokta är nog undantagen? Så vad äter man till middag om man måste förbereda middagsmaten några månader innan och vill slippa torkade röror och pasta? Stekt lök, bullens pilsnerkorv och vita bönor såklart! En klassiker som ackompanjerat med ett glas rött blir en riktig festmåltid! :-)
VB26, dag 47-57: Ammarnäs-Årrenjarka
Enligt klassiskt manér började etappen med blå himmel och sol från Ammarnäs. Passerade den för Sveriges knölproduktion så dominerande potatisbacken på lite avstånd. Men kul att ha sett den i alla fall. Och det där med dominerande kan ju diskuteras. Men enligt min kära mor uppvuxen i Västerbotten så fick de backens enorma potatisskördar inpräntade i skallen så ordentligt att åtminstone intrycket sitter kvar. Att modern numera bor i Skåne med dess horisontsträckande potatisfält ändrar absolut ingenting. ”Tesagt är tesagt och tesagt det gäller” som Hasse & Tage proklamerade.
Fin men blåsig första tältnatt på gränsen till kalfjället blev det i alla fall. Björkridån dämpade vinden utan att skapa kastvindar.
VB26, dag 42-46: Tärnaby-Ammarnäs
Kort sträcka och få dagar sedan förra inlägget gör att detta författande blir lite kortare. Normalt sett har jag ju mobilen (och bloggen) avstängd under etapperna men eftersom det blev en vilodag i Tärnaby pga dåligt väder så blev det naturligt att skriva några rader där.
Dagen från Tärnaby började (som vanligt när man lämnar en inomhusnatt känns det som) med strålande solsken och blå himmel. Gick österut över fjället Geavhtavaartoe vilket innebar 300 onödiga höjdmeter eftersom jag direkt knallade ner nästan samtliga meter på baksidan. Försöker undvika sånt men regnet och värmen dagen före hade tvättat bort snön från grusvägen som gick runt så det fick bli över. Lite som i tigerjakten. Regnet i Tärnaby visade sig dock ha fallit som snö på fjället för när jag kom upp på lite höjd var det vacker nysnö på mark och grenar. Det är verkligen hårfin skillnad mellan snö och regn nu. Hoppas fortfarande på mer minusgrader framåt! För mer snö, mindre regn och färre svettiga uppförsbackar i T-shirt.
