Ovanför granskogen är det rätt flackt, med glesa bestånd av fjällbjörk. Här blåste det bitvis hårt, men prognosen visade att vinden skulle avta.

Vi kom in i skoterförbudsområdet (tydlig skylt om det) men möttes av ett gäng skoteråkare som lekte i lössnön på en stor sluttning. Jag blev irriterad och sa till två av skoteråkarna, som dock  just då satt och vilade mitt bland alla busåkningsspår. 

Sedan skidade vi vidare mot den övergivna byn för lunch. Jättefin gles skog åkte vi igenom. Gott om snö och många små raviner att passera.

Byn består av några få hus med öppna fält runt om. Fantastisk utsikt därifrån. Väglöst. 

Vi sökte information på hemvägen om byn men fann inte mycket på internet, så dagen efter lånade jag en bok om byn. Håller på att läsa den.

Efter lunch fortsatte vi runt fjället och skidade över ett litet pass. Väl över passet hamnade vi perfekt ovanför trädgränsen och kunde fortsätta österut med jättefin utsikt. Ovanför oss var det för lite snö på kalfjället.

I passet blåste det frisk medvind. Det här var en tydlig väg för skoteråkare. Jättebrett med skoterspår. Här får de tydligen köra.

På andra sidan passet hade det gått en flaklavin samma dag. Jag trodde snön i lavinen skulle vara hård men det var den inte. 

Efter lavinen i lä och sol tog vi en fikapaus. Sedan tog vi sikte på vinterleden som vi skidade uppför på morgonen.

Det här beståndet pichtagran passerade vi åt båda håll. Granarna har tydliga våningar.

Efter granarna blev det en läskig nerförsbacke på guppigt skoterspår. Men vi ramlade inte.