Naturdagbok för år 2024. Betraktelse varje vecka.

Naturintresserad ålänning

Användarnamn: jättensinger

Intressen: Fågelskådning, musik, litteratur, sport, skrivning

Mer på profilsidan


Lökholmen, Geta, Åland

7.7.

Sommaren är inne i en blåsig och ostadig period. Det har regnat på morgonen. Tofsviporna fortfarande kvar på sin åkerteg, som nu är harvad och nysådd. Jag kommer ned till bryggan just när lärkfalken flyger över vattnet västerut bara hundra meter ifrån mig. Jag sätter mig på den genomsura bryggan. Det är grått och blåsigt söderifrån, 15 grader. Jag dricker mitt morgonkaffe. Så kommer falken och gör en lov bakom min rygg innan den försvinner mot Bonäs. Undrar var den kan ha sitt bo. Ålnate har vuxit i meterlånga slingor utanför bryggan lite överallt i vattnet. Svarthättor sjunger vid stranden, nära och längre bort. Ringduvan hoar. Nya regnvädermoln tonar upp sig ovanför vassviken. Kniphonan vallar sina två ungar vid Bonäsvassen. Svalor, sädesärlor och tärnor som vanligt. Blöt i baken ger jag mig iväg innan jag drar på mig en förkylning.

Logga in för att kommentera
Bli medlem
Glömt namn/lösen?

Läs mer i bloggen

Lökholmen, Geta, Åland

Jag har gjort min axeloperation och fått tre månaders sjukledighet. Skönt att kunna fortsätta gå hit ned till Lökholmen som vanligt. Idag är det mulet och vind från söder. Mitt på dagen sjunger inga fåglar så här års. Jag njuter av stillheten. De allra flesta ålänningar har en nyttoinställning till naturen. De kan säga att jag är en världsfrånvänd romantiker. Men jag kan se att naturen också återspeglar människans själsliv. Att naturen är intimt sammankopplad med människans hela liv. Någon fiskar med småbåt i vassen vid södra stranden. Det tycks vara gäster i alla stugor. Utanför västra Tellskärsvassen flyter en skrikigt gul luftmadrass. Tärnor och svalor jagar föda över fjärden. Hungriga kråkungar skränar på avstånd. Fisktärnan kommer och slår sig ned ett ögonblick på bryggan bakom mig. Gulsparvunge i strandsnåren. Barnen i granngården är här på sommarlov och spelar fotboll på vändplanen. Allt flyter långsamt på.

Lökholmen, Geta, Åland

30.6.

Efter midsommar går naturen in i en annan andning. Fåglarna nu mera upptagna av att ta hand om sina ungar än av att sjunga. Hörde syrsorna för första gången i år på väg ner hit. Smultron längs vägkanten. Sitter nu vid sjöbodens bord vänd in mot södra stranden. Lyssnar. Trädgårdssångare och lövsångare sjunger. En blåmesfamilj tjattrar i alarna bredvid mig, ladusvalorna tjattrar inifrån sjöboden. En lärkfalk sveper snabbt förbi över skogskanten. Tittar över staketet mot bryggan och ser fisktärnorna mata sina fullvuxna ungar, medan en knölsvan skrider värdigt förbi dem. Annars tomt på fjärden. Förra sommaren sjösatte jag min båt här vid rampen, men i sommar blir det inget av det när jag ska operera axeln. Svanen har nu simmat över till Tellskärsvassen. Ser i kikaren att paret fått tre ungar, som ligger med maken, eller makan, i vassen några hundra meter västerut. Inne i viken bakom sjöboden växer vassen tät. Trollsländor flyger över vassen. Perfekt byte för lärkfalkar. Jag tar en sista titt in i sjöboden och ser ladusvalan sitta på en stege under taket, innan den flyger till boet som är beläget på några tjocka brädbitar.

Lökholmen, Geta, Åland

22.6.

Genomsvettig och impregnerad med myggspray sitter jag här på berghällen alldeles norr om bryggan. Klockan är lite över midnatt. Tältet är uppslaget invid den stora strandboden och jag har det ganska bra. Midsommarafton. Tärnorna skriar lite över fjärden, ärtsångaren sjunger i snåret bredvid. Spegelblankt. Jag skymtar konturen av en ensam skäggdopping i det blågula. Téet kokar i trangian, dunket från en motorbåt hörs ute i fjärden. Taltrasten, nattvakan, sjunger sina upprepningar från södra stranden. I folktron har den många namn: talltrast, sångtrast och så nattvaka, eller bara vakan, för att den sjunger under sommarnätterna. Dags att borsta tänderna och krypa in i sitt tält.


Fjälledarens tips: Så packar du lätt och når längre

Ibland får man ut mer av naturupplevelser när man tar ut svängarna. Fjälledaren Oskar berättar hur han hittar en större frihetskänsla utomhus.