Årets varmaste dag. Temperaturen nu på morgonen redan över 20 grader. Naturen har klätt sig midsommarfin. Fyra steglitsar kalasade på blomfrön vid vägkanten vid nedfarten till Holms väg. Blåmesen har fått ut sina ungar och rödbenan flög oroligt omkring över åkrarna. Tydligen häckar den här!  En ormvråk kretsade över avtaget ner till träsket, ivrigt uppvaktad av kråkor. När jag kommer ner till Byträsk lyfter genast ett antal gräsandsungar i vassen. Lommen iakttar mig simmande hundra meter rakt österut. Koltrast och rörsångare sjunger. Trastsångaren rosslar på i norr. Den första flocken ungstarar kommer flygande tätt förbi mig. De är ett tjugotal. De följs av en lite mindre flock.  Det är tidigt för ungstarar! Trollsländorna frodas här i vassen och sädesärlan kommer flygande, men stannar i luften när den får se mig. Jag har ännu inte lyckas utröna var den har sitt bo. Fiskar plaskar i vassen och någon näktergal vaknar och börjar sömndrucket sjunga. Det är nyklippt och prydligt här vid träsket nu.

Kommer ned hit vid halvsjutiden på morgonen. Det är en lugn och solig junimorgon. Solen värmer där jag sitter och näktergal, bofink, svarthätta och koltrast står för underhållningen. Vassen har börjat växa nu och dessutom svärdsliljorna. Lommen kommer in för landning efter en flygtur. Den planar fram platt på magen mitt på träsket. Den andra lommen kommer simmandes till mötes från träskets norra sida, och utstöter ett knorrande ljud, och sedan, innan den dyker, ett högt rop. Det här upprepas tre gånger. Det är kanske någon form av hälsningsritual? Till slut simmar de alldeles bredvid varandra, samtidigt som de doppar huvudena under vattenytan. Rörsångaren vaknar i vassen på andra sidan träsket och drar någon strof. Gransångaren "tjiffar" på bredvid mig och en tärna flyger iväg bort från träsket med en fisk i näbben. Tre vigghonor flyger vilset omkring. Trastsångaren börjar sjunga i norra vassen. Getingar och sländor har bosatt sig i den lilla båten som ligger uppdragen vid stranden och säkert används till kräftfiske. Det är tydligt att någon brukar komma hit varje vecka. Gräset runt träbänken är klippt. Nu är lommarna plötsligt tre och jag förstår absolut ingenting! De simmar tätt tätt tillsammans. Kan det vara att ungen redan är lika stor som föräldrarna och ser exakt likadan ut?

Klockan är lite över midnatt och jag är här för att lyssna på nattsångare. Näktergalar hörs från åtminstone tre håll, orrspel i nordväst och ett antal nattsångare i vassarna. Närmast mig längs nordvästra vassen sjunger en rörsångare sävligt. Rördrommen tutar ihärdigt på avstånd från väster. Så kommer en uggla plötsligt glidande på tysta vingar norrifrån längs stranden. Den tycks ta sikte på mig där jag sitter på flotten, nästan så att vi får ögonkontakt. Bara fem meter ifrån så viker den av uppåt, över mitt huvud, in i skogen. Av storleken att döma var det en pärluggla. Kattugglor finns inte på Åland, och hökugglan är dagaktiv. Det är min första pärluggleobservation någonsin! När mörkret sänker sig börjar någon till näktergal sjunga. Det är svårt att urskilja andra nattsångare på avstånd. Men en rörligt sjungande sävsångare har vi nog längst norrut. Skönt myggfritt och vindstilla är det. Något starkt lysande, som kunde vara ett flygplan, blinkar till i norr, men slocknar igen. Märkligt! Jag är nöjd och ger mig av. En nattskärra fångar nattfjärilar under nymånen uppe vid vägen där jag ställt cykeln. Före jag såg den hörde jag den spinna. Och i söder "crexar" kornknarren vid den gamla oxelrönnen, som den hädangångne prosten Runar Gottberg sade var hans. Vilken natt! Bella Notte! Trots att Inter förlorade champions league-finalen.