Sitter så in i vassen skyddad här. Ingen sikt utåt träsket. Lyssnar på alla ljud: vindens sus i vassen, trädgårdssångarens pladder, en avlägsen ringduva från andra stranden. Fågelsången har tystnat. Näktergalarnas konsert är över. Någon vipa och spovhona har redan dragit söderut. Det är högsommar. En rödhake knäpper "höstlikt" till. Tranorna ropar bortifrån åkrarna i norr. En koltrast börjar sjunga försiktigt och får svar av en tärna som kommer förbi på sitt fiskestråt. Vinden ligger på från norr och får vassen att böja sig och kittla mig i ansiktet där jag sitter. Solen kommer fram bakom molnslöjorna.

Jag är tidigt i farten. Kommer hit vid sextiden. Det är tydligt att någon sköter om stället. Fyra plankor har lagts ut som spång till flotten och vassen som växte upp genom springorna är nu slagen. På väg hit låg ett rådjurskid med sina två nyfödda killingar i fodergräset på en åker. Man såg bara huvudena som stack upp. Bondrosorna blommar nu som bäst. Här vid Byträsk sjunger trädgårdssångaren alldeles intill och trastsångaren i norr. Talgoxungarna jagar varandra lekfullt i strandsnåren. De är verkligen nyfikna och kommer fram och säger godmorgon. Det är en klar morgon efter allt regnande, med vind norrifrån. Vassen har vuxit en meter hög och skymmer sikten omkring mig där jag sitter. Sädesärlan är också stolt mamma till två helgrå ungar som redan är lika stora som hon. De sitter i strandalarna och putsar sina fjädrar. Gransångaren berättar sin historia om "salt sill" och en rödhake tickar i vassen. Nu vaknar sävsångaren också och börjar sjunga, kanske på sista versen för den här sommaren.

Midsommaraftonsnatt. Kommer hitcyklande till träsket och slår upp mitt tält vid halv tolv-tiden. En räv sprang skrämd iväg framför mig på Holms väg. Härnere vid träsket dominerar skrattmåsarna och myggen. Mot de senare har jag myggspray. Jag sitter på flotten och kokar mitt kvällsté i trangian. Näktergalarna sjöng, men tystnar nu för ett ögonblick, vassångarna tar över. Trastsångaren hörs mest. En skräntärna flyger skränande över på hög höjd. Det är vindstilla, klart, men kylslaget. Morkullan börjar dra sina rundor. Tröstegöken gal i norr, och något som kunde vara ljudet av hungriga uggleungar klagar från andra stranden. När trastsångare och näktergal tystnar tar rörsångare och rödhake över. Det är intressant hur fågelsången går i perioder. Korna råmar från Bolstaholm. Klockan tolv är det fortfarande ljust och jag kryper till kojs. Jag somnar till en näktergal som sjunger mig rakt i örat. Jag skrattar lite åt hur påhittig den är. Den tävlar med en annan längre bort, och upprepar i stort sett samma variationer som den.